Det statliga stödet m.m. till turismen

Motion 1988/89:Kr518 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Kr518

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Det statliga stödet m.m. till turismen

- Turistbranschen har lockats att betona bubbelpoolen mer än den verkliga
sevärdheten. Visst är det viktigt att resor, hotell och kommunikationer är
bra, men än viktigare är mötet mellan människor. Turismen har en själ, inte
bara en portmonnä.

Kulturminister Bengt Göransson i tidskriften Svensk Turism december
1988.

Från och med januari 1989 ansvarar industridepartementet med Ivar Nordberg
i spetsen för svensk turism. I propositionen anför statsrådet Nordberg
om det ena av Sveriges turistråds huvudändamål:

Det är min bestämda uppfattning att detta mål även framledes skall ha
stor tyngd i turistrådets arbete med att utveckla svensk turism.

Statsrådets bestämda uppfattning handlar om det sociala målet som Sveriges
Turistråd (ST) har fått bakläxa på. Bl.a. av riksdagens kulturutskott. Se
KrU 1987/88:20. Ända sedan den hybrid som Sveriges Turistråd är, bildades
har kritiken varit kraftig. ST har inte förmått eller ens visat sig vilja förmå
att uppfylla det sociala målet. Det visar sig i anslagsframställningar, verksamhetsberättelser,
val av ledning m.m.

Statsrådets bestämda uppfattning visar sig också i att hela 3,5 miljoner
kronor anslås till att utveckla de rekreationsformer som ska vara hälften av
verksamheten samt att Svenska Turistföreningen får en miljon kronor extra.

Vpk hävdar bestämt att det inte längre räcker med till intet förpliktande
uttalanden. Sveriges Turistråd har överlevt sig själv. Turismen är en näringoch
en viktig sådan. Men varför ha ett statligt branschorgan för just denna
näring? ST ska stödja näringen - ej konkurrera med den. Överlåt branschorganiserandet
till näringen och lägg de samhälleliga resurserna där de bäst
behövs.

Vi måste ställa frågorna; Hur vill vi att turismen ska se ut? Vem ska styra
utvecklingen? Vem ska betala investeringarna och vem ska tjäna på dem? Vi
måste utveckla turismen som näring och arbeta för rekreation för alla.
Dessa frågor har ett naturligt samband - men det finns en skillnad. Det
handlar om regional/industripolitik och socialpolitik.

Vad har då Sverige att erbjuda turistnäringen? Jo, vi har den största
bristvaran som finns: god miljö, ren natur, rent vatten och ren luft. Turistnäringen
kan ge oss guld för våra gröna skogar! Turismen kan inte ensam
"rädda" Sveriges glesbygder - men nog är den ett bättre alternativ än att
hugga ner våra fjällskogar och döda våra forsar!

För en turist från USA lockas inte till nedre Norrland av att där finns tolv
TV-kanaler, bubbelpool osv.

eller

Vilket är det mest lockande - operaföreställningar i Nordens ljusa nätter'se
på Finland! - eller nattklubbsöppet till klockan fyra?

Kulturminister Bengt Göransson december 1988 i Svensk Turism.

Lösenordet för svensk turism tycks, trots kulturministern vara MIC Meetings,
Incentives, Conventions: det vill säga konferens-, belönings- och
kongressmarknaden. För att genomföra detta strategitänkande föreslås i
budgetpropositionen att Sveriges Turistråd i en särskild satsning ska få 25
miljoner kronor per år under en treårsperiod. Liksom tidigare yrkar Vpk
avslag på detta anslag.

Vpk:s mening är att en sådan satsning på det nya strategitänkande som
lanseras av Sveriges Turistråd ej har med de av riksdagen fastställda målsättningarna
att göra. Och självfallet är dessa målsättningar långt från de
fördelningspolitiska målsättningar som hålls högt i agitationen, men sällan
motsvaras av konkret regeringspolitik. Därför avvisar vi förslaget i denna
del. Vpk vill istället, liksom tidigare betona behovet av en satsning på
rekreationen för de breda folkgrupperna.

Vpk föreslår återigen en ny huvudman för rekreationspolitiken. Till en
början kan ST:s delegation få detta uppdrag. Det stämmer väl med de
uppgifter som delegationen idag har. Naturligtvis måste delegationen få en
självständig ställning. Vpk föreslår att regeringen återkommer till riksdagen
med ett förslag i denna fråga.

Vpk menar att det allra viktigaste kravet för en fritids- och rekreationspolitik
värd namnet är att skapa förutsättningar för människor att över
huvudtaget få en fri tid. Det betyder att allas rätt till arbete och en god
försörjning måste garanteras, det betyder att jämlikheten måste öka, att den
dagliga arbetstiden måste förkortas samt att ett semesterstöd måste införas.
Dessa krav behandlas utförligare i andra vpk-motioner.

En anständig fritids- och rekreationspolitik innebär också att det måste
finnas reella möjligheter till en meningsfylld fritid där människor lever i och
i anslutning till bostadsområden, vid daghem, skolor och arbetsplatser.
Samstämmiga uppgifter talar för att ju mer tillgängliga fritidsområden och
anläggningar som finns desto fler människor utnyttjar dem.

Mot. 1988/89

Kr518

9

Hemställan

Mot. 1988/89

Kr518

Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 100. bilaga 14,
B 6. Stöd till turism och rekreation avseende marknadsföringsinsatser
om 25 miljoner kronor per år under tre år,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny huvudman
för rekreationspolitiken i Sverige.

Stockholm 25 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)

10