Djur och natur i vård och omsorg

Motion 2008/09:So243 av Thomas Nihlén m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör att ha med djur och natur i vården enligt samma koncept som använts för Fysisk aktivitet på recept – FaR.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en nationell arbetsgrupp för att sprida kunskap om den positiva inverkan djur kan ha på äldres hälsa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inbegripa djuren i det lokala och nationella folkhälsoarbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram ekonomiska beräkningar på hur mycket samhället kan spara på att ha med djur i vård och omsorg av äldre.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över djurs roll i vården och hur den kan utvecklas, särskilt när det gäller rehabilitering.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en kunskapsöversikt över naturens inverkan och roll inom vård- och omsorgsområdet.

Motivering

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle behövs ett paradigmskifte också inom hälso- och sjukvården. Tyngdpunkten behöver förskjutas mot mer av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid miljö- och livsstilsrelaterade åkommor behövs framför allt en utveckling av icke läkemedelsbaserade terapier. Nya rön om naturens läkande förmåga ska tas till vara och vidareutvecklas i både hälsofrämjande och rehabiliterande syfte.

Djur i vård och omsorg

Djur har stor inverkan på människan. De inverkar på vår livsstil som sådan genom att människor som till exempel har hund rör sig mer, har fler sociala kontakter och vistas i naturen i större utsträckning än andra. Livsstil har stor betydelse för hälsan.

Men djur har visat sig påverka människan positivt på flera områden. Djur gör det lättare för oss att hantera vardagslivets stress, men också särskilda påfrestningar av både psykisk, social, fysisk och medicinska art.

Genom innovativt tänkande kan djur finnas med i både vården och omsorgen och spela en viktig roll där. Projekt pågår både i Sverige och i andra länder. Men det finns också verksamheter där man sedan länge insett betydelsen. Det finns länder som av tradition haft djur med i vården i många år.

Vi är medvetna om att djur inom vård och omsorg kan kollidera med målsättningen om ett samhälle fullt tillgängligt för alla – en målsättning som vi står bakom. Allergiker riskerar att inte få full tillgång till alla vård- och boendeenheter. Vi menar dock att detta många gånger gå att lösa på ett innovativt sätt. Det finns till exempel djur som inte framkallar allergi, det kan finnas särskilda enheter där djur är tillåtna, andra inte. Måttstocken måste alltid vara att planera för allergikers tillgänglighet. Allergisaneringar, behov av klädbyten etc. behöver tänkas in.

Exempel

Exempel på vård- och omsorgsverksamheter där djur finns med är många.

Det kan vara i vården av svårt sjuka barn där besök av en hund kan hjälpa när det är som svårast. Det kan handla om habiliteringsinsatser för förbättrad verbal förmåga för barn med autism. I hemtjänsten kan personal ta med sig hund på hembesök för förbättrad hälsa för de gamla. På HVB-hem för unga kan skötsel och omvårdnad av hästar ha terapeutisk inverkan, ge psykologiskt stöd och mognad. Djur inom rehabilitering och fysioterapi inom demensvård och vård av alzheimerpatienter kan ha en viktig effekt.

Djur i vården är ännu inte lika vanligt som terapiträdgårdar i svensk hälso- och sjukvård.

I Sverige startar nu verksamhet med vårdhund på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Allmänna arvsfonden har gett ekonomiskt stöd till ett 3-årigt projekt, en utbildningsverksamhet som påbörjas nu våren 2008 i Uppsala län i en samverkan mellan föreningen Hälsans Natur, Uppsala kommun, Demensförbundet, Stroke – Riksförbundet och Riksförbundet Hjärnkraft.

Utbildningen består av två delar. En riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal och handlar om hur man kan använda sig av vårdhundteam, och den andra delen av utbildningen avser vårdhundsförare med diplomering av förare och hund. Såväl allergi- som hygienfrågor kommer att hanteras inom projektet.

Några ytterligare exempel finns inom äldreomsorgen och beroendevården. Vid Östfora behandlingshem i Uppland finns tre vårdhundar. De är Sveriges första vårdhundteam med särskilt utbildade förare. I Markaryds kommun finns exempelvis terapeuthunden Titzi som tillsammans med hundinstruktör bidrar till att bryta isolering, stärka sociala nätverk och stimulera utevistelse hos personer inom socialpsykiatrin.

I USA och England däremot är det redan i dag fullt möjligt för barn med olika typer av lässvårigheter att få låna en terapihund att öva läsning för, och personer med olika funktionshinder har stor hjälp av hundar i sin rehabiliteringsträning. Inom hälso- och sjukvården, i synnerhet i USA, finns specialutbildade vårdhundteam som även besöker akutsjukvården, exempelvis den högspecialiserade cancervården och till och med intensivvården. Användningen av vårdhund har där visat sig vara så ekonomiskt lönsamt att försäkringsbolag nu till och med ställer krav på tillgång till detta för att göra utbetalningar.

Det finns även stora möjligheter att använda sig av vårdhunden i arbetet med traumatiserade flyktingar – främst barn. Både språk- och kulturbarriärer kan överbryggas.

Forskning visar att till och med burfåglar på vårdhem har visat på mycket positiva resultat. Fysisk, psykisk och social aktivitet visade sig öka för de boende. Negativa beteendeförändringar bromsade upp. Trivseln ökade för både boende och personal. Ett annat test med fröautomater för fåglar som boende själva fick ansvara för ökade aktivitetsnivån och välbefinnandet. Exemplen är många.

Förutom förbättrat psykiskt hälsotillstånd visar forskning också att inverkan av djur kan ha rent medicinsk effekt. I ett australiensiskt forskningsprojekt inriktat på äldre bidrog djuren i sig till reducerade risknivåer bland riskfaktorer som triglycerider, kolestorol och systoliskt blodtryck (Anderson, m.fl. 1992).

Nästan all forskning på det här området brukar publiceras på engelska. De två begreppen som brukar användas är AAT, animal-assisted therapy, och AAA, animal-assisted activity. Animal-assisted activity kan ungefärligt kan översättas med djurassisterad aktivitet och handlar om aktivitet i egenvård och på institution. Det är aktiviteter som förbättrar hälsan och välbefinnandet. Animal-assisted therapy, AAT, kan översättas till terapeutiskt arbete med hjälp av djur. Det innebär att djuret ingår i en behandlingsprocess där målet är att förbättra individers psykiska, fysiska och sociala funktioner. Det är alltså frågan om avancerad rehabilitering. AAT är ett intressant område där mycket sker. Sverige har kommit långt när det gäller att anamma arbetssätt med AAT.

I forskningsvärlden brukar man också tala om begreppen buffring och coping . Buffring betyder att man utvecklar ett skydd mot stress – att kunna tåla påfrestningar av psykisk, social, fysisk eller medicinsk art. Coping handlar om hur man kan handskas med vardagslivets stress – huruvida man klarar av att vara konstruktiv och göra något åt saken eller om man i stället blir destruktiv eller passiv.

Vi menar att det är klokt att inledningsvis lyfta fram frågan om djur i vård och omsorg inom ett särskilt område. Att lyfta fram just äldre är viktigt eftersom frågor om stimulans och välbefinnande tyvärr fortfarande är eftersatt här.

Slutsatser och åtgärder

Vi föreslår att riksdagen begär att regeringen ger Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram underlag och genomföra utbildningsinsatser som möjliggör införande av natur och djur i vården enligt samma koncept som använts vid införandet av Fysisk aktivitet på recept – FaR.

Vi vill också att det tillsätts en nationell arbetsgrupp för att sprida kunskap om djurens positiva inverkan på äldres hälsa och inom skilda delar av vården. Arbetsgruppen ska uppdras att samordna och utvärdera arbetet som sker i frivilliggrupper, kommuner och landsting. Vi anser också att hemvården ska kunna erbjuda äldre att få hjälp med sina sällskapsdjur. Det ska också kunna vara möjligt för vård- och omsorgspersonal att ta med sina egna djur i sitt arbete.

När det gäller folkhälsoarbetet anser vi att djuren behöver tas med som en viktig aspekt i det nationella och lokala folkhälsoarbetet. Vi anser också att det är angeläget att ekonomiska beräkningar görs på hur mycket samhället kan spara på att använda djur inom folkhälsoarbetet med äldre.

Parallellt med ovanstående förslag vill vi ur ett brett perspektiv att en utredning tillsätts för att se över djurs roll i vården och hur den kan utvecklas. Vi vill att en sådan utredning särskilt belyser potentialen inom rehabiliteringsområdet.

Viktigt för allt arbete med djur är att djurens bästa alltid ska beaktas. Djuren får inte bli verktyg för människan, utan bara finnas med i vården i den utsträckning de själva mår bra av det. I en kommande utredning ska särskild tonvikt läggas vid detta.

Vår motion om djur och natur i vård och omsorg som vi väckte under förra årets allmänna motionstid behandlades av socialutskottet genom att man vid utskottsbehandlingen nöjde sig med att konstatera att man hade sympati för åsikterna som framfördes i motionen. Vi anser att frågan förtjänar att tas på betydligt större allvar än så. Vi hoppas och tror att tiden nu är mogen för utskottet att ha en mer offensiv hållning och vilja göra ett tillkännagivande i dessa frågor.

Natur i vård och omsorg

Att naturen är viktig för människan är ganska självklart. Människan behöver naturen att leva av och i. Men naturen har också betydelse för vårt välbefinnande på andra sätt. Den inverkar både på vår psykiska och fysiska hälsa. Att vistas i naturen kan förbättra hälsotillståndet.

Det har i alla tider funnits sätt att ta med naturens inverkan i vård och behandling. Att dricka brunn, hälsohem på vackra platser etc. känner vi alla till. I vår tid finns till exempel ur och skur-dagis, terapiträdgårdar och rehabiliteringsträdgårdar.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp har man sedan 1980-talet forskat om hur natur och parker påverkar människors livskvalitet och hälsa. På senare år har man utvecklat en rehabiliteringsträdgård och i forskningsprojekt behandlat personer med utmattningsdepression och annan stressrelaterad ohälsa. Utvärderingar visar nu mycket goda resultat där ca 80 procent av långtidssjukskrivna personer kunnat återgå i arbete efter att ha genomgått ett åtta veckors rehabiliteringsprogram. Man arbetar i team där olika yrkesgrupper samverkar, t.ex. arbetsterapeuter, hortonomer, landskapsarkitekter, läkare, psykologer och sjukgymnaster.

I dag finns natur i vården i flera landsting och kommuner i form av gröna rehabiliteringsverksamheter och tillgång till terapiträdgårdar. Miljöpartiet menar att det nu är dags att mer systematiskt utveckla de gröna metoderna och arbeta för ett breddinförande av dessa. Man skulle kunna införa Natur i vården på recept och/eller Djur i vården på recept enligt samma modell som i dag finns för Motion på recept enligt FYSS och FaR.

Tyvärr finns fortfarande exempel på verksamheter där människor nästan aldrig vistas utomhus alls eller har tillgång till natur om de skulle vilja.

För att skynda på utvecklingen anser vi att det är angeläget med en kunskapsöversikt över naturens inverkan inom vård och olika slags omsorg. Hur ser kunskapsläget ut internationellt? Vilken inverkan har tillgång till natur i olika former på olika hälsotillstånd? På vilket sätt kan man dra nytta av detta inför planering och utformning av verksamheter inom vård och omsorg?

En kunskapsöversikt behövs som kan göras tillgänglig för myndigheter, landsting och kommuner och verksamheter av olika slag – något som på sikt kan utmynna i fler konkreta verksamheter.

Stockholm den 26 september 2008
Thomas Nihlén (mp)
Tina Ehn (mp)	Gunvor G Ericson (mp)
Jan Lindholm (mp)	Bodil Ceballos (mp)
Peter Rådberg (mp)	Mats Pertoft (mp)
Ulf Holm (mp)