Dödsstraff och mänskliga rättigheter i Kina

Motion 2003/04:U299 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bristande respekten för mänskliga fri- och rättigheter i Folkrepubliken Kina måste vara en central fråga på Sveriges utrikespolitiska agenda.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU måste verka för att användningen av dödsstraffet i Folkrepubliken Kina upphör.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU måste verka för att tortyren i Folkrepubliken Kina upphör.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU måste verka för att rättsväsendet i Folkrepubliken Kina avpolitiseras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU måste verka för att politiska fångar i Folkrepubliken Kina friges och att förföljelsen av oppositionella samt religiösa personer upphör.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de mänskliga rättigheternas universalitet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försvinnandet av hundratusentals flickor är en oacceptabel konsekvens av ettbarnspolitiken i Kina och synen på mäns och kvinnors olika värde.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör markera sitt stöd för Taiwans öppning om att avskaffa dödsstraffet.

Offentliga avrättningar

Folkrepubliken Kina är förutom världens folkrikaste land också jordens största diktatur. Landet visar grova brister i respekten för mänskliga fri- och rättigheter.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 3, står det: Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Dödsstraffet strider mot detta.

Folkrepubliken Kina har dödsstraff för mer än 60 olika brott. Enligt Amnesty har landet dödsstraff förutom för våldsbrott även för mutbrott och skattefusk. Till och med bensinstöld har lett till dödsstraff och resulterat i avrättning. Dessutom genomför landet offentliga massavrättningar.

Fångar tvingas delta i avrättningsparader genom städer inför stora åskådarmassor, för att därpå dödas t.ex. på åkrar. Människor har fått dödsdomar tilldelade offentligt på stora idrottsarenor.

Avrättar flest i världen

Mellan 1990 och 1998 registrerade Amnesty 25 400 dödsdomar och mer än 16 500 verkställda avrättningar i Folkrepubliken Kina. Den verkliga siffran är sannolikt än högre, eftersom det saknas officiell statistik. Diktaturen trappade under 2001 upp antalet avrättningar under kampanjen Slå hårt. Bara under april månad 2001 avrättades 800 människor, ofta med nackskott efter summariska rättegångar.

På en enda dag, onsdagen den 25 april 2001, dödades 30 personer efter en offentlig massrättegång. De dömdas försök att överklaga avfärdades direkt och människorna fördes omedelbart bort för att skjutas.

Omkring 1 800 människor tros, enligt TT, ha avrättats i Kina under Slå hårt-kampanjens första fyra månader 2001. Luo Gan i kommunistpartiets centralkommitté sade med anledning av detta: Vi kommer att förstärka kampanjen med både mer personal och större ekonomiska resurser.

Kinas kampanj mot narkotika drivs bisarrt nog under devisen: Värdesätt livet, förkasta drogerna. Under denna devis om att värdesätta livet har landet avrättat hundratals personer. Folkrepubliken Kina avrättar fler människor än världens övriga länder tillsammans. På några månader avrättade Folkrepubliken Kina fler människor än övriga världen sammantaget gjorde under de tre senast föregående åren.

En kvarts miljon i arbetsläger

Dödsstraffen utmäts efter rättegångar som med varje mått mätt måste anses som summariska, politiserade och orättvisa.

Möjligheterna att överklaga är starkt begränsade, eller icke existerande. En avrättads familj krävs efter avrättningen på betalning för kulan som använts för att döda den närstående. Det förekommer politiskt styrda skenrättegångar. Att polisen använder tortyr och misshandel är vanligt.

Rättsapparaten används också för politisk förföljelse. Oliktänkande och religiösa människor förtrycks och fängslas. Oppositionella förtrycks, förföljs och interneras. Religiösa grupper förföljs och betraktas som politiska hot.

Den ekonomiska liberaliseringen har inte åtföljts av politisk demokratisering. Det fria ordet är beskuret och förtryckt. Staten kontrollerar Internet, tidningar och andra medier. Den som protesterar eller är oliktänkande utsätter sig för stora risker. Oppositionen, som grundarna av det kinesiska demokratiska partiet, förföljs och fängslas.

Det beräknas att regimen år 1998 höll närmare en kvarts miljon människor fängslade utan rättegång i arbetsläger, där de skulle omskolas genom hårt arbete.

Taiwan inleder debatt om avskaffande

Samtidigt som Folkrepubliken Kina genomförde massavrättningar under Slå hårt-kampanjen kom signaler om att det demokratiska Taiwan, som i lika hög grad är en del av den kinesiska kultursfären, kan vara på väg att inleda ett avskaffande av dödsstraffet.

Taiwans justitieminister öppnade 2001 för att under de kommande tre åren diskutera att ersätta dödsstraffet med längre fängelsestraff. Ett avskaffande av dödsstraffet skulle understryka Taiwans omvandling till en fullvärdig demokrati, med full respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt skulle Taiwans avskaffande av dödsstraffet påvisa genomskinligheten i Folkrepubliken Kinas försvar för massbruket av dödsstraff.

Det finns inga särskilda omständigheter som nödvändiggör eller försvarar dödsstraff i den kinesiska kultursfären. Sverige bör markera sitt stöd för Taiwans öppning om att avskaffa dödsstraffet.

Mord på flickor

Eftersom män anses vara viktigare än kvinnor i Kina har landets ettbarnspolitik lett till att blivande föräldrar aborterat flickfoster för att de skall få en pojke som enda barn. Detta har lett till att det per 100 flickor föds 111,3 pojkar i Kina. Politiken har dessutom lett till tvångsaborter, barnamord och att föräldrarna överger sina flickebarn.

Kina offentliggjorde i fjol en vitbok om sin befolkningspolitik. Fortfarande gäller ettbarnsnormen, men tvånget skall betonas mindre och belöningarna mer. Respekten för ettbarnspolitiken skall höjas genom förbättrad ekonomisk trygghet i form av pensionsfonder och andra former av bidrag.

Speciellt bönderna skall få fördelar, eftersom de är särskilt angelägna om att få söner och därför föder fler barn. Bland annat skall de få mark till husbyggen och större möjligheter till jobb.

Det är naturligtvis bra att Kina uppger att tvånget skall minskas, men i grunden handlar frågan om att respekt för människors lika värde måste upprättas. Att hundratusentals, kanske miljoner flickor försvinner i Kina är en oacceptabel konsekvens av ettbarnspolitiken och synen på mäns och kvinnors olika värde.

Sveriges regering måste agera

Övergreppen i Kina har inte väckt berättigad politisk uppmärksamhet i Sverige. Situationen är så allvarlig att den borde vara en dominerande fråga på den utrikespolitiska agendan. Den svenska regeringen måste reagera hårdare mot övergreppen mot mänskliga fri- och rättigheter som sker i Folkrepubliken Kina och mot användningen av dödsstraffet i synnerhet. Människovärdet är universellt.

Sverige och EU måste verka för att användningen av dödsstraffet upphör, att rättsväsendet avpolitiseras, att tortyren upphör, att politiska fångar friges och att förföljelsen av oppositionella samt religiösa personer upphör.

Sverige måste ta avstånd från tvångsaborter och barnamord och verka för att flickor uppvärderas. Utplåningen av tusentals flickebarn måste stoppas. De mänskliga rättigheterna är universella och måste respekteras universellt, också i Folkrepubliken Kina. Att framhäva detta måste vara en hörnsten i svensk utrikespolitik.

Stockholm den 6 oktober 2003

Sten Tolgfors (m)