Domstolsväsendet

Motion 2001/02:Ju246 av Alice Åström m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet och att skapa attraktiva arbetsmiljöer i domstolarna fortsätter. Huvudmotiven i förändringsarbetet skall vara allas rätt till rättssäkerhet och tillgänglighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en jämförande studie bör genomföras för att ta reda på om strafftillämpningen skiljer sig åt när det gäller etniska svenskar och personer med invandrarbakgrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder måste vidtas för att öka antalet kvinnor på högre tjänster inom domstolsväsendet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att generella prövningstillstånd för prövning av ärende i hovrätt och kammarrätt inte skall införas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en undersökning skall genomföras för att se över tillämpningen av förhandlingar med stängda dörrar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förslag om grupptalan snarast läggs fram för riksdagen.

2 Motivering, allmänt om domstolarna

Ett demokratiskt samhälle kräver självständiga domstolar. Domstolarna skall vara tillgängliga och rättvisa, de skall vara kompetenta och de skall vara trovärdiga. Utvecklingen i samhället går i en rasande fart både när det gäller de konflikter och tvister som domstolarna har att lösa och de lagregler och den praxis de har att följa. Även den tekniska och den övriga utvecklingen i samhället ställer höga krav. Den allra största förändringen gäller dock den ständigt ökande internationaliseringen. Allt detta ställer stora krav på att domstolarna klarar av att utveckla sitt arbete i takt med förändringarna.

Domstolarna skall syssla med dömande verksamhet. Det renodlingsarbete som skett på detta område genom att lyfta ärendetyper som fastighetsregistret och liknande från domstolarna är positivt. På detta sätt kan domstolarna använda sina resurser till det som är deras huvuduppgift.

Det är oundgängligen nödvändigt att domstolarna åtnjuter förtroende hos alla människor i vårt samhälle. Det finns sedan länge en pågående debatt om huruvida domar mot personer med invandrarbakgrund är hårdare än vid jämförbara brott som begåtts av etniska svenskar. Blotta misstanken om att det skulle vara så leder till ett minskat förtroende för rättsväsendet. Om det skulle vara ett faktum torde detta också leda till en ökad misstro mot personer med invandrarbakgrund i samhället i övrigt. För att lyfta fram detta problem bör en jämförande studie göras.

Den ojämlika rekryteringen mellan kvinnor och män till högre tjänster inom domstolsväsendet är ett problem som måste åtgärdas. Arbetet med att se över frågan måste intensifieras och lösningar måste presenteras snarast. Att man nått en positiv utveckling när det gäller sökanden till tingstjänstgöring och domaraspiranter är inte tillräckligt bra.

3 Underrätterna

De senaste åren har framför allt tingsrätterna genomgått en stor organisationsförändring. Denna har lett till att antalet tingsrätter har minskat och därmed att en del, framför allt mindre, orter har förlorat sin tingsrätt. På en del platser som varit drabbade har detta inledningsvis lett till starka protester. Vänsterpartiet har i de flesta fallen stött förslagen om sammanslagning eller nedläggning av mindre tingsrätter.

Det främsta argumentet för att stödja detta arbete har för oss varit rättssäkerheten. Vi anser att även om man bor på en mindre ort skall man vara garanterad att få sitt ärende prövat med samma garantier som i större orter. Det avgörande för en prövning är inte att domstolen har lokalkännedom utan att domaren och hans eller hennes medarbetare har en arbetssituation där de kan ta del av rättsutvecklingen och delta i vidareutbildning på ett tillfredsställande sätt. På en del orter har det varit stora problem att rekrytera kvalificerade medarbetare. Sjukskrivningar och föräldraledigheter har orsakat mer eller mindre kaos i organisationen. Det är givetvis inte möjligt att upprätthålla en tillfredsställande service under sådana förhållanden. Inte heller kan domstolarna utvecklas till de attraktiva arbetsplatser för både kvinnor och män som vi vill att de skall vara.

Vi anser att detta arbete måste gå vidare och det viktigaste argumentet för förändringar måste vara allas rätt till rättssäkerhet. Att skapa attraktiva arbetsplatser där personalen har möjlighet till exempelvis fortbildning är också en viktig faktor att ha med vid det vidare arbetet. Mycket av arbetet som hittills gjorts har berört mindre orter i landet men även på större orter behöver arbetsformerna ses över.

4 Hovrätterna och kammarrätterna

Uppgiften för hovrätterna och kammarrätterna är att överpröva riktigheten i de domar som tingsrätterna och länsrätterna tidigare fattat. De har också att upprätthålla och utveckla den praxis när det gäller straff, skadestånd och liknande som domstolarna har att rätta sig efter. För att upprätthålla trovärdigheten och framför allt rättssäkerheten anser vi att generella prövningstillstånd för att tvister skall kunna prövas i kammarrätt och hovrätt inte bör införas.

5 Offentlighet

Under den gångna mandatperioden har ett antal förändringar skett när det gäller det praktiska arbetet i domstolarna: ökade möjligheter till videoförhör, ökade säkerhetsåtgärder och ökade krav på lokalernas utformning för att kunna skilja vittnen, målsägande och tilltalade åt före och under rättegång. Diskussioner pågår också när det gäller frågan om hot mot vittnen och liknande. Detta är viktiga frågor i ett rättssamhälle och de åtgärder som genomförts är steg i rätt riktning.

Samtidigt har domstolarna i allt större utsträckning valt att hålla förhandlingar inom stängda dörrar. Detta riskerar att urholka förtroendet för domstolarna genom att möjligheterna till insyn minskar. Givetvis finns det ibland anledning att hålla stängda rättegångar och för att bevara denna möjlighet får det inte finnas misstanke att sådana beslut fattas slentrianmässigt. Huvudregeln skall vara offentlighet och stängda dörrar skall även fortsättningsvis föregås av noggrann prövning. Vi anser därför att en undersökning skall genomföras för att genomlysa frågan huruvida antalet icke offentliga förhandlingar i domstolen har ökat och vad det i så fall beror på.

6 Nämndemän

Ett viktigt inslag i domstolarna är lekmannamedverkan. Nämndemännen skall vara allmänhetens garant i domstolarna och representera samhället i stort. Så är inte fallet i dag. Nämndemannakåren är inte representativ för befolkningen i landet vare sig när det gäller ålder, kön eller kulturell bakgrund.

Problemen när det gäller nämndemän härrör både från rekryteringsförfarandet med de politiska partierna som har monopol på nomineringar och de ekonomiska förutsättningarna för uppdraget. Dessa frågor ses just nu över av en parlamentarisk utredning. Att bryta det traditionella förfarandet med åsiktsrepresentativitet är en svår uppgift. Domstolarnas roll som oberoende och med förtroende hos allmänheten måste värnas. Utredningen skall redovisas senast den 30 juni 2002 och i avvaktan på den finns ingen anledning att framföra ytterligare förslag.

7 Grupptalan

Grupptalan är i det svenska rättsväsendet en ny form för att föra process. Förenklat kan grupptalan beskrivas som en taleform där en representant för en grupp som har likartade anspråk kan föra en talan i domstol som blir bindande för hela gruppen utan hinder av att de som ingår i gruppen inte deltagit i rättegången som parter. Syftet med processformen är att ge möjlighet för personer eller grupper av personer, företrädesvis konsumenter, med små anspråk att på ett effektivt sätt få sina anspråk gentemot exempelvis ett företag prövade. Vi anser att grupptalan snarast bör införas i det svenska rättegångssystemet.

Stockholm den 20 september 2001
Alice Åström (v)
Ingrid Burman (v)	Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)	Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)