Drogtester i arbetslivet

Motion 2002/03:A253 av Ronny Olander och Britt-Marie Lindkvist (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att i den föreslagna lagstiftningen om personlig integritet i arbetslivet tydligare skydda och stärka individens integritet vid drogtester.

Motivering

Det vällovliga syftet med drogtester är att uppnå en god arbetsmiljö genom att säkerställa drogfria arbetsplatser och på det sättet förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Samtidigt måste självfallet en sådan här tvångsvis kontrollverksamhet bedrivas på ett sätt som inte kränker individens integritet.

Utredningsförslag

Den statliga utredningen Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) har under våren kommit med sitt betänkande och sänt ut det på remiss. LO, TCO och SACO har i september 2002 lämnat sitt gemensamma yttrande över betänkandet. De tre fackliga huvudorganisationerna ställer sig bakom utredningens övergripande slutsats att det behövs en ny arbetsrättslig lagstiftning för hela arbetsmarknaden syftande till att stärka integritetsskyddet för arbetstagare och arbetssökande. Samtidigt är facken i många stycken starkt kritiska till utredningens förslag till utformning av den nya integritetslagen (LIA). Utredningens förslag är t.ex. att dagens rättsläge beträffande skyldigheten att underkasta sig drogtester ska behållas oförändrat. Det skulle innebära att drogtesten – den vanligaste tvångsvisa läkarundersökningen av arbetstagare i Sverige – även fortsättningsvis kan genomföras helt utan stöd i lag. De fackliga organisationerna stryker också under att den kvalificerade sekretess som gäller medicinsk personal vid drogkontroller givetvis även måste omfatta de arbetstagare som åtgärderna riktas mot. Värt att notera är även att Lena Svenaeus, som varit sakkunnig i integritetsutredningen, bifogat ett särskilt yttrande med reservationen att utredningen inte alls tagit tillräcklig hänsyn till den personliga integriteten vid drogtester.

Hur ser det ut på arbetsplatserna?

Vi vet att det idag finns företag och arbetsplatser som genomför drogtester utan att det finns regler eller insyn i verksamheten. Vidare ställer olika företag krav på sina underentreprenörer att få drogtesta deras anställda.

Hur är rättssäkerheten?

Idag behöver ett företag som bestämmer sig för att drogtesta sina anställda inte motivera vad och varför man ska testa. Den enskilde som utsätts för drogtesterna har inget val. Den som nekar att göra testerna riskerar att bli uppsagd. Är företaget underentreprenör riskerar företaget att förlora ordern/arbetet om inte drogtest genomförs. Söker man ett arbete och företaget har som policy att drogtesta före anställningen blir man tvungen att drogtesta sig om man vill ha ett arbete. Företagen har sedan tillgång till testresultaten, vilka kan innehålla känsliga uppgifter för den enskilde. Det finns inget regelverk för hur företag utanför myndigheter och sjukvård ska hantera testresultat av drogtester.

Lagstiftning

Det är bra att det nu äntligen ligger ett förslag om integritetslagstiftning för arbetslivet.

Den föreslagna lagen är tänkt att gälla både den privata och den offentliga sektorn. Verkligheten är samtidigt att regelverk och praxis kring hälsoundersökningar ser väldigt olika ut i offentlig och privat verksamhet. Utredningsförslaget kommer knappast att bidra till önskvärd harmonisering på det här området. Lagstiftningen måste också på ett bättre sätt än vad som föreslås i betänkandet säkerställa rättssäkerheten och integriteten för den enskilde vid drogtester. De fackliga organisationerna framför i sitt yttrande många kloka synpunkter värda för regeringen att beakta. Det behöver klargöras under vilka villkor som drogtester får göras samt vem som har rätt att utföra testerna. Det är viktigt att frågorna om sekretessen och den personliga integriteten klaras ut. Det här är i högsta grad en arbetsmiljöfråga för alla berörda.

Stockholm den 21 oktober 2002
Ronny Olander (s)	Britt-Marie Lindkvist (s)