Drogtester

Motion 2001/02:A238 av Britt-Marie Lindkvist och Anders Bengtsson (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om drogtester i arbetslivet.

Motivering

En relevant fråga vid drogtester i arbetslivet är vem som äger din kropp. Är det arbetsgivaren eller är det du själv? Företagen kommer att drogtesta 30 000 anställda i år.

Men experterna varnar för osäkra metoder. Antalet företag som skall drog­testa sina anställda slår rekord i år. Även statliga företag kommer mera frekvent att testa sin personal. Hanteringen får inte ge utrymme för godtyckliga ställningstaganden. Här krävs klara regler om policy, information, utbildning, utvärdering, arbetsmiljö, rehabilitering o.s.v. Det handlar om att företag måste investera i kunskap och kompetens och inte bara i några provstickor. Vem har rätt till resultatet? Hur skall resultatet användas? Vem äger resultatet? Är det min arbetsgivare eller andra arbetsgivare inom exempelvis samma koncern eller i dotterföretag? Vad händer vid försäljning av företag? Tvångsvis drogtest innebär att arbetsgivaren helt fritt får tillgång till information som i vanliga fall omfattas av den starkaste sekretessen som finns i Sverige, läkarsekretessen. Om det inte är reglerat vilka undersökningar arbetsgivaren får göra, vad händer då? Vid offentlig respektive privat anställning regleras förhållanden olika via avtal, men det behövs en lagtext som avväger motstående intressen. Var går gränsen mellan de olika testerna och deras innehåll i förhållande till den enskilda anställningen?

Frågeställningarna är många och rättsläget är oklart. Vad har arbetsgivaren för rätt att utreda om jag p.g.a. en tillfällig depression eller p.g.a. svåra familjehändelser använder lugnande medel om jag inte själv vill berätta det för honom? Sannolikt har arbetsgivaren inte haft rätt att göra tvångsvisa undersökningar. Och det är oftast företagshälsovården som i marknadens namn bjuder ut dessa tjänster till arbetsgivaren. Och resultaten från företagshälsovården går direkt över till arbetsgivaren eftersom arbetstagaren eller den arbetssökande i regel får kryssa i en ruta enligt vilken han medger att arbetsgivaren får del av resultatet. Generella drogtestundersökningar av arbetsgivaren har dessutom av Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska frågor förklarats som icke acceptabla från etisk synpunkt. (Beslut 1988-10-18.)

En städerska vid kärnkraftverket i Oskarshamn sa nej när arbetsgivaren för ett par år sedan ville drogtesta samtliga anställda. Hon fick stöd av sin fackliga organisation Elektrikerförbundet. Fallet prövades i Arbetsdomstolen som slog fast att hon inte haft rätt att vägra drogtesta sig mot cannabis, men att alkoholtesten var integritetskränkande. Det här fallet har sedan gått vidare till Europadomstolen som begärt in yttrande från den svenska regeringen senast den 20 november 2001.

Rätten till personlig integritet är ett kännemärke för en demokratisk stat. I Sverige är grundlagsskyddet svagt, för att inte säga obefintligt, när det gäller integriteten på arbetsplatsen. Så snart arbetstagaren gått in i arbetsgivarens lokaler gäller helt andra rättsregler för honom än dem som han är van vid som fri medborgare. Självklart ska man inte tillåta droger eller droganvändning på arbetsplatsen, i synnerhet inte i sådana yrken där det rör sig om andra människors liv, hälsa eller säkerhet. Frågan gäller vem det är som ska utreda brott här i Sverige. Sverige har en bra och stark lagstiftning mot t.ex. narkotika. Ingrepp i den personliga integriteten i ett demokratiskt land skall alltid vara kringgärdat av starka rättssäkerhetsgarantier.

Om vissa yrkesgrupper, som har särskilt för allmänheten farliga arbeten, skall kontrolleras skall detta som varje annat ingrepp i den personliga inte­griteten finnas reglerat i lag. Då behandlas alla medborgare lika. Om buss­chaufförer eller taxiförare skall drogtestas för att de är farliga för allmänheten skall inte gränslinjen gå mellan om busschauffören är anställd eller egen företagare. Den egna företagaren som är drogpåverkad kan ju orsaka lika stor skada som den anställde busschauffören. Alla människor är olika. Ibland är vi olika på ett sätt som vi inte vill berätta för andra. Läkarsekretessen har tillkommit för att skydda sådana uppgifter som vi inte vill berätta om för andra. Det är en del av människans värdighet att få hålla sådana uppgifter om sin kropp, sitt hälsotillstånd och sin medicinanvändning för sig själv.

Regeringen tillsatte för ett och ett halvt år sedan en utredning om den personliga integriteten i arbetslivet under ledning av Reidun Laurén. Drogtester är en av de frågor som enligt utredningsdirektivet ska behandlas. Utredningen ska vara avslutad 31 december 2001. Vi förväntar oss att utredningen kommer med konkreta förslag för att stärka arbetstagarens integritetsskydd mot arbetsgivares godtycke. Och att regeringen med stöd av utredningen ska komma med förslag till förändringar av det oklara och otillfredsställande rättsläget.

Stockholm den 2 oktober 2001

Britt-Marie Lindkvist (s)

Anders Bengtsson (s)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om drogtester i arbetslivet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.