Dubbdäcksanvändningen m.m.

Motion 1989/90:T338 av Karin Israelsson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T338

av Karin Israelsson (c)
Dubbdäcksanvändningen m.m.

Från och med vintersäsongen 1988 infördes i vårt land ändrade regler för
dubbdäcksanvändning.Den period som dubbdäck numera får användas är
betydligt förkortad jämfört med tidigare. Dessa regler gäller likvärdigt över
landet.

Blixthalkan skapar stora problem och där är de dubbade däcken överlägsna
när det gäller väghållningen.Blixthalka uppträder oftast i Syd och
Mellansverige.För de norra delarna av landet är det också den första snön
och den första halkan liksom det oberäkneliga vårvädret som utgör de
största olycksfallriskerna.Det är därför mycket olyckligt att detta beslut har
fattats som innebär att dubbar förbjuds när de verkligen behövs.

Anledningen till dubbförbudet sägs vara det ökade slitaget av vägbanorna
som noterats de senaste åren.I de länder där man genomfört förbud för
dubbdäck har det visat sig att vägslitaget ej påverkats.Således har Västtyskland
under en tioårsperiod helt förbjudit dubbdäck.Under vårarna uppkommer
dock stora skador på vägarna även där. Det visar sig att det inte är dubbarna
som står för skadorna utan det är det ökade antalet bilar och inte minst
de alltmera tunga laster som dessa transporterar som till största delen orsakar
slitaget.

För den tunga trafiken kommer det på sikt att bli förbud med dubbade
däck.Detta innebär för alla de timmertransporter och busstransporter som
sker idag i Norrlands inland stora problem.Man har prövat att köra utan
dubbar vissa bussträckor, med den påföljden att man inte kunnat hålla tidtabellen
och med många tillbud till olycksfall.

När det gäller trafiksäkerhetsaspekten anser jag det märkligt att vi förbjuder
dubbdäck under allt längre period samt godkänner ett mönsterdjup i
däcken på en millimeter. Vore det en strävan att ge en god trafiksäkerhet
borde mönsterdjupen vara tre millimeter , detta gäller oavsett dubbdäcken
används eller inte. Inte minst när det gäller vattenplaning har mönsterdjupen
stor betydelse för bilens förmåga att styras.

Enligt vissa beräkningar skulle förbudet av dubbdäck innebära att fem
procent av de svenska vägarna slapp dubbslitage.På 95 procent av vägarna
är det till största delen helt andra faktorer än dubben som orsakar de skador
som ökar.

Dessa skador beror i stället på dåligt vägunderhåll, dålig vägbyggnad, dåligt
eller tunt ytmaterial och inte minst tung trafik.De skador som åstadkoms

koms genom dubbar sker på de mest trafikerade vägarna främst runt storstä- Mot. 1989/90

derna och svarar för fem procent av alla skador. Det kostar cirka 50 miljoner T338

per år att reparera dessa skador. För övriga vägar åstadkommer dubbarna
försumbara skador.Trots ett dubbförbud behövs dock 90 procent av de totala
reparationskostnaderna för att reparera skador beroende av andra orsaker.

Det är därför beklämmande att bristen på vägunderhåll och dåligt byggda
vägar skall repareras med att bilisterna inte får utnyttja de säkrare vägegenskaper
som dubbdäcken utgör. Genom att alltmera överföra transporter från
järnväg till landsväg kommer vägnätet ytterligare att försvagas och försämras.

Detta förhållande gäller i de norra länsdelarna där timmer- och malmtransporter
överförs från inlandsbanan till landsväg.Samtidigt ökar det vägtryck
som lastbilarna får utsätta vägbanan med. Samtidigt sker det ytterst få förbättringar
av redan hårt slitna vägar. Detta tillsammans med de svåra påfrestningar
som väderleksförhållandena utsätter vägbanan för utgör ett stort hot
mot trafiksäkerheten i dessa trakter.

Det finns alltså betydligt starkare skäl att lägga över transporter från
landsväg till järnväg i stället för att minska på den tid dubbdäck får användas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1.att riksdagen hos regeringen begär att användning av dubbdäck
återinförs enligt tidigare gällande regler,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökat mönsterdjup
på däck.

Stockholm den 25 januari 1990

Karin Israelsson (c)

14

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att användning av dubbdäck återinförs enligt tidigare gällande regler
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att användning av dubbdäck återinförs enligt tidigare gällande regler
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökat mönsterdjup på däck.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökat mönsterdjup på däck.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.