EFTA/EG-förhandlingarna

Motion 1989/90:U522 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U522

av Inger Schörling m.fl. (mp)
EFTA/EG-förhandlingarna

Riksdagen fastlade i sitt EG-beslut den 6 juni 1989 ett antal viktiga förbehåll
mot EG-anpassning (UU 1988/89:19). Exempel på detta är bl.a. följande:

* Som svar på en motion från miljöpartiet de gröna konstaterar ett enhälligt
utrikesutskott att det även i framtiden kan finnas behov av gränskontroller
i någon form för att säkerställa vissa skydds- och säkerhetsintressen.
Därmed har riksdagen klart slagit fast att Sverige inte kan medverka i något
fullständigt avskaffande av gränskontroller på så sätt som är tänkt att
ske inom den Inre Marknaden.

* Med anledning av en miljöpartimotion slår ett enhälligt utskott fast att
höga miljökrav måste ställas såväl på importerade produkter som på den
svenska produktionen. Det betyder att Sveriges riksdag har fastlagt att
Sverige inte kan anpassa sig till den vitboksregel som säger att alla produkter
som legalt tillverkats eller odlats i ett medlemsland automatiskt fritt
skall få införas i övriga medlemsländer.

Trots dessa och andra liknande uttalanden av riksdagen fortsätter förhandlingarna
mellan EFTA och EG med Sverige som pådrivande inom EFTA
som om ingenting hänt. Från EFTA:s sida framförs inga tydliga förbehåll.
Tvärtom - beredvilligheten att anpassa sig till EG är betydligt mer långtgående
än som öppet har medgivits.

Detta framgår av ett PM från EFTA-sekretariatet med rubriken Informal
Ministerial Meeting 27 October 1989, EFTA 73/89 25 October 1989, Distribution
E.l och påskriften Strictly Confidential. Det är så hemligt att det inte
ens har distribuerats till EFTA-delegationens ledamöter. Häri framgår följande:

* EFTA betraktar inte utvidgat frihandelsavtal eller tullunion som olika alternativ
(som det har framställts i debatten), utan sorn möjliga steg i en
gradvis process.

* Jordbruket är inte alls, som det har sagts, helt uteslutet från EG-anpassningen.
EFTA meddelar att vad gäller de eftergifter rörande jordbruksprodukter
som EG-kommissionen har nämnt, har vi ett öppet sinnelag och
är beredda att förhandla på basis av konkreta förslag. Man kan tänka sig
ökad marknadstillgång för jordbruksprodukter.

* EFTA lovar EG att man i framtiden ska avstå från alla restriktioner beträf

fande export, import, återexport, prisfixering, territoriella skyddsregler Mot. 1989/90

och oberättigade säljförbud. Undantag för t.ex. export av vapen, kärntek- U522

nik eller miljöfarligt avfall eller export till bojkottat land (t.ex. Sydafrika)

nämns inte, ej heller undantag för import av miljöfarliga produkter. Detta

åtagande är mer långtgående än som tidigare har varit känt.

* EFTA går med på att de nationella monopolen skall anpassas till de krav
som ställs av fri rörlighet för varor och tjänster. Att t.ex. Sveriges RadioTV:s
ställning skulle påverkas av EG-anpassningen har inte tidigare meddelats.

* EFTA erkänner behovet av att intensifiera och utvidga omfattningen av
ekonomiska och monetära konsultationer. Formuleringen kan tolkas som
ett steg mot EFTA-inträde i EMS (som ju i princip är öppet för icke-EGländer).

* EFTA förklarar sig berett att införa fri arbetsmarknad för anställda och
egenföretagare och deras familjer inom hela EES-området och instämmer
med EG i att ett avtal om fri arbetsmarknad måste medföra samordning
av reglerna för socialförsäkringar. Varje påstående, bl.a. från vår sida,
om att socialförsäkringarna (t.ex. folkpensionerna) kan påverkas av EGanpassningen
har bemötts med en storm av dementier. Men så blir alltså
fallet.

* EFTA förklarar sig intresserat av att medverka i EG:s samordning av invandrarpolitik,
inbegripet asylrätt och visumregler. Också detta har förnekats,
bl.a. när David Schwartz har fört saken på tal.

* Aktiebolagslagstiftningen är EFTA berett att anpassa till EG. Hur det går
med medbestämmande och insyn i så fall, framgår inte.

* Utbildningssamarbetet visar sig inte bara bestå i normalt och fruktbart studentutbyte
(Erasmus) och utväxling av praktikanter (Cornett), utan också
i utarbetande av gemensamma utbildnings- och yrkesutbildningsprogram.

Det är således uppenbart att regeringen uppfattar sitt förhandlingsmandat
som helt gränslöst. Miljöpartiet kan inte finna att det är förenligt med god
demokrati. Riksdagen bör dra upp klara gränser för förhandlingsmandatet
och i bindande klartext uttrycka de förbehåll och gränser som i olika sammanhang
utryckts eller antytts.

Utöver EG-anpassningens innehåll handlar det också om former och beslutsmodeller,
nu och i framtiden:

* EES (European Econom Space) har införts i förhandlingarna som en ny
typ av överorganisation med överstatliga befogenheter. Detta var över huvud
taget icke på tal när riksdagen fattade beslut om EG-anpassning 1988.

Har riksdagen gett regeringen mandat att förhandla om anslutning till ett
EES med överstatliga befogenheter?

* Cassis-Dijon-principen tycks ha accepterats av regeringen. Men innebörden
av den principen är att Sverige inte kan utestänga några varor som är
legalt framställda i något EG-land, även om Sverige för egen del förbjuder
sådana varor. Det skulle bl.a. innebära att bestrålade livsmedel skulle
kunna införas till Sverige från EG trots ett svenskt förbud. Har riksdagen

gett regeringen mandat att godta Cassis-Dijon-principen? 15

* Regeringen har inom EFTA godtagit att aquis communautarie skall utgöra
utgångspunkt för EFTA-EG-samverkan. Det betyder att 10 000-tals lagar
skall antas på kort tid. Hur har regeringen tänkt att det skall gå till enligt
sedvanliga beslutsrutiner i riksdagen?

* Regeringen har sagt sig betrakta reellt medbestämmande inom EES som
ett absolut villkor för en uppgörelse. Samtidigt har det visat sig att EG inte
tycks godta detta. Då har i stället begreppet osmos införts - som ersättning
för medbestämmande!

* I debatten om gemensam rättsordning har det talats om behov av grundlagsändring.
Har riksdagen gett regeringen mandat att förhandla om EGavtal
som kräver grundlagsändring?

Miljöpartiet de gröna anser

- att EES icke skall ges överstatlig karaktär;

- att Sverige icke skall ansluta sig till Cassis Dijonprincipen;

- att Sverige inte i klump skall anta aquis communautarie utan att varje ny
lag måste behandlas för sig på sedvanligt sätt;

- att osmos icke är en godtagbar ersättning för demokrati, samt

- att grundlagen icke skall offras i något avseende för EG-anpassningens
skull.

Men även de som i samtliga eller några av dessa fall har en motsatt uppfattning
borde anse det demokratiskt rimligt att riksdagen klart anger vilket förhandlingsmandat
regeringen har.

Fortsatt hemlighetsmakeri - i strid med riksdagsbeslut

Efter kritik från miljöpartiet mot hemlighetsmakeriet beslöt riksdagen våren
1989 att utvidga EFTA-delegationen så att alla partier fick minst suppleantplats
(UU 1988/89:17) och att den på detta sätt utvidgade EFTA-delegationen
(skall få) tillgång till allt relevant material så att den hålls fortlöpande
och regelbundet informerad om utvecklingen av de svenska kontakterna
med EG. (UU 1988/89:19).

Med stöd i riksdagsbeslutet skrev miljöpartiets företrädare i EFTA-delegationen
i september 1989 till EFTA-delegationen och begärde bl. a.
att en fullständig lista över samtliga promemorior (inbegripet s.k. internt arbetsmaterial)
som finns tillgängliga angående EG-anpassningen inom regeringskansliet,
statliga verk, offentliga utredningar och andra offentliga
instanser, omgående ställs till förfogande för EFTA-delegationens ledamöter
och suppleanter;
att varje ledamot eller suppleant i EFTA-delegationen ges fri möjlighet att
på grundval av ovan nämnda lista utan inskränkning beställa fram det
material han/hon önskar ta del av;
att hädanefter samtliga promemorior, utredningar, rapporter etc. (inbegripet
s.k. internt arbetsmaterial) angående EG-anpassningen som upprättas
inom regeringskansliet, statliga verk, offentliga utredningar och
andra offentliga instanser, fortlöpande överlämnas till EFTA-delegationens
ledamöter och suppleanter.

Det blev avslag. I EFTA-delegationens protokoll heter det:

Efter diskussion inom delegationen beslöt majoriteten enligt följande:

Mot. 1989/90
U522

16

Per Gahrtons skrivelse skulle läggas till handlingarna och regeringens infor- Mot. 1989/90

mation till riksdagen skulle vara omfattande men lämnas enligt gängse for- U522

mer till den numera utvidgade EFTA-delegationen. Det var också angeläget
att riksdagens utskott inkallade de relevanta arbetsgrupper inom regeringskansliet,
som förbereder Sveriges samarbete med EG på olika områden.

Muntligt fick mp-representanten uppmaningen att själv begära handlingar
från integrationssekretariatet, ISEK. Han vände sig till ISEK dels direkt,
dels indirekt via Riksdagens utredningstjänst, RUT. På båda hänvändelserna
fick han avvisande svar, undertecknade av samma departementsråd,

Berndt Fredrikson, som - i båda breven - framhöll att han betraktade mpföreträdaren
som enskild riksdagsman. På mp-företrädarens hänvändelse
blev svaret: Det finns ingen särskild förteckning inom UD över allmänna
handlingar, som kommit in till ISEK. I svaret via RUT hette det: Efter
företagen undersökning kan jag konstatera att vi i departementet inte kunnat
finna några allmänna handlingar (2 kap 3 par 1949:105) av det slag som
Gahrton efterfrågar. Båda svaren är formalistiska finter. Riksdagsbeslutet
gällde allt relevant material, inte bara allmänna handlingar. Såväl inom
EFTA-delegationen som i utrikes- och konstitutionsutskotten får jag tillgång
till betydande mängder hemligstämplat material. Men som brevskribent till
ISEK, direkt eller via RUT, är jag formellt bara Enskild riksdagsman och
inte ledamot av EFTA-delegationen - och har alltså bara rätt till allmänna
handlingar. Men hela konflikten - som ledde till ett riksdagsbeslut - gällde
ju handlingar som enligt regeringen inte är allmänna! Därför skulle EFTAdelegationen
få allt relevant material, inte bara allmänna handlingar. Men
EFTA-delegationens majoritet ville inte begära mer material från ISEK än
man normalt får, inte ens en förteckning. Resultat: Ett halvår efter riksdagsbeslutet
har ingenting ändrats, mängder med relevant material om EGanpassningens
konkreta effekter är dolt både för svenska folket och för folkvalda.

Mot denna bakgrund är det uppenbart att riksdagen tydligare måste klargöra
att den med allt relevant material menar just allt relevant material utan
inskränkningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar handel med vapen,

2. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar handel med kärnteknik,

3. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar handel med miljöfarligt avfall,

4. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar handel med länder i förhållande
till vilka riksdagen lagstiftat om bojkott,

5. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
ej omfattar harmonisering av radio-TV-verksamheten,

6. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG ej medger anslutning av Sverige till EMS, 17

7. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhand- Mot. 1989/90

lingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av socialförsäk- U522

ringssystemet,

8. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG inte omfattar harmonisering av asyl- och visumregler,

9. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG inte omfattar harmonisering av lagstiftningen
beträffande medbestämmande för löntagare i aktiebolag,

10. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG inte omfattar harmonisering av utbildningssystemets
läroplaner,

11. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet
med EG inte omfattar jordbruket,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar medlemskap i EG eller annan
organisation med överstatliga befogenheter, t.ex. EES,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet
med EG ej omfattar accepterande av Cassis Dijon-principen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje
EG-regel eller annan lag som avses införlivas med det svenska regelverket
måste föreläggas riksdagen som proposition på svenska språket
i vanlig ordning för utskottsbehandling, kammardebatt och beslut,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att osmos
ej är en godtagbar ersättning för verkligt medinflytande för Sverige
inom ramen för varje eventuellt avtal om gemensamt beslutsfattande
med EG,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det ej
ingår i förhandlingsmandatet med EG att ingå avtal som kräver ändring
av den svenska grundlagen för att kunna bli gällande i Sverige,

17. att riksdagen hos regeringen begär omedelbara åtgärder för att
tillgodose att allt relevant material angående EG-anpassningen
utan dröjsmål eller hinder görs tillgängligt för EFTA-delegationens
medlemmar, i enlighet med tidigare fattat riksdagsbeslut med denna
innebörd.

Stockholm den 24 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Krister Skånberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)

Claes Roxbergh (mp)
Per Gahrton (mp)

18