Eftergymnasial yrkesutbildning

Motion 2004/05:Ub467 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ägna ökad uppmärksamhet åt den eftergymnasiala yrkesutbildningen.

Motivering

Under slutet av nittiotalet och början av tjugohundratalet har det skett en mycket kraftig utbyggnad av den traditionella högskoleutbildningen i hela landet. Samtidigt har nya utbildningsformer etablerats för den eftergymnasiala yrkesutbildningen.

Kvalificerad yrkesutbildning etablerades under nittiotalet som en väg att tillgodose behovet av kvalificerad personal inom bristyrken, inte minst inom näringslivet. Här samspelar näringslivet, staten och enskilda utbildningsanordnare eller kommuner i att utveckla en utbildning, som utformats i samarbete med arbetslivet för att leda till jobb. Den kvalificerade yrkesutbildningen är ett alternativ till högskoleutbildning och har en tredjedel av utbildningstiden i form av lärande i arbetslivet. Antalet utbildningsplatser är nu cirka 14 000 och erfarenheterna av utbildningen är i allt väsentligt positiva.

Yrkeshögskoleutbildningen är till skillnad från den kvalificerade yrkesutbildningen direkt knuten till högskolan. Utbildningen omfattar normalt 80 poäng, 2 års högskolestudier, och arbetas i likhet med "KY" fram i nära samverkan med näringslivet. Utbildningen har etablerats under 2000-talet och har bl a setts som en god form att tillgodose angelägna utbildningsbehov också utanför de traditionella högskoleorterna.

Utöver kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning finns det ytterligare behov av nya former för eftergymnasial utbildning för de hundratusentals ungdomar som inte går till högskolan utan har intresse av en mer renodlad yrkesutbildning än den som den traditionella högskolan normalt erbjuder.

Arbetslivet har markerat ett mycket stort intresse för de eftergymnasiala yrkesutbildningar och efterfrågar en kraftig utbyggnad av utbildningarna i olika delar av landet.

Gemensamt för både kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning är att utbildningarna bidrar till att tillgodose ett stort behov av yrkesinriktad utbildning på eftergymnasial nivå. Beredskapen att etablera eftergymnasial utbildning är också stor både hos KY-anordnare och enskilda högskolor som Örebro universitet.

Intresset för att söka utbildningarna är också mycket högt. Vi anser det därför nödvändigt att regeringen ägnar ökad uppmärksamhet åt den eftergymnasiala yrkesutbildningen.

Stockholm den 28 september 2004
Nils-Göran Holmqvist (s)
Helena Frisk (s)	Lennart Axelsson (s)
Matilda Ernkrans (s)