Efterlevandes rätt till målsägandebiträde

Motion 2003/04:Ju207 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att en ny bestämmelse av följande lydelse införs i 1 a § i lagen (1988:609) om målsägandebiträde: Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett målsägandebiträde skall ett sådant biträde förordnas när förundersökningen har inletts. För ett förordnande enligt denna paragraf gäller i övrigt samma bestämmelser som för ett målsägandebiträde åt en målsägande.

Motivering

Rätten till målsägandebiträde bör utvidgas till att avse även vissa efterlevande som inte direkt intar målsägandeställning. En utveckling mot fler målsägandebiträden för efterlevande, till exempel i den s.k. Stureplansrättegången, i rättegången efter morden i Malexander och i brandrättegången i Göteborg, är rimlig. Utvecklingen går också hand i hand med den utveckling som skett i rättspraxis vad gäller närståendes rätt till ersättning för psykiska besvär som utgör personskada. Det är rimligt med en utveckling mot att även de närstående till ett brottsoffer är att betrakta som indirekta brottsoffer och att de därmed också har rätt till stöd och hjälp.

Jag föreslår mot denna bakgrund att riksdagen beslutar att 1 a § i lagen (1988:609) om målsägandebiträde skall lyda: Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett målsägandebiträde skall ett sådant biträde förordnas när förundersökningen har inletts. För ett förordnande enligt denna paragraf gäller i övrigt samma bestämmelser som för ett målsägandebiträde åt en målsägande.

Stockholm den 16 september 2003

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)