EG och miljöpolitiken

Motion 1989/90:U542 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U542

av Inger Schörling m.fl. (mp)
EG och miljöpolitiken

På en del håll i Sverige odlas en myt om att EG-anpassning skulle främja
miljön. Krassa fakta talar ett annat språk.

EG-kritik mot EG-miljön

I en bok av två danska socialister. John Iversen & Jan Söndergård: Europas
miljöproblemer - en diskussion om miljöpolitikken i EF riktas hård kritik
mot EG:s miljöpolitik.

I flera fall, hävdar författarna, har EG:s direktiv "reellt haft den inverkan
att danskt miljöskydd har försämrats. Särskilt gäller detta kemikaliekontrollen.
Regeln att ett kemiskt preparat som är godkänt i ett EG-land skall
anses godkänt också i de övriga betecknar de som "mycket farlig eftersom
det innebär att det blir det land som har den minst restriktiva lagstiftningen
som kommer att godkänna alla nya ämnen".

Också inom andra miljöområden än kemikaliekontrollen är Iversen &
Söndergård starkt kritiska. Jordbrukspolitiken är ur miljösynvinkel "ett dagligt
vansinne, riskavfallsexporten "ett skolexempel på dåligt uppförande
och bilavgasnormerna "ett nederlag för miljön och en seger för den föråldrade
bilindustrin.

Iversen & Söndergårds bild bekräftas av en tysk bok i samma ämne, "Naturlich
Europa; 1992 Chancen fur die Natur?" Ett av kapitlen har den betecknande
rubriken: Schutzgemeinschaft fur Umweltverschmutzer (dvs.
Skyddsgemenskap för miljöförstörare). Det är skrivet av Dietrich-Jörn Weder,
chef för miljöavdelningen vid Hessischer Rundfunk. Han hävdar att
"miljön är EG:s styvbarn, som riskerar att bli ännu mer eftersatt inom ramen
för den inre marknaden". Han understryker att de formella EG-regler som
säger att EG:s gemensamma miljönormer skall utgå från en hög ambitionsnivå
och att enskilda stater kan vara ännu miljövänligare "väcker falska förhoppningar";
i själva verket kommer marknadskrafterna att leda till att EGmarknaden
röjer undan de sista hindren för en jättelik "Schmutzkonkurrenz
(miliöförstöringskonkurrens).

En viktig orsak till att miljöhänsynen kommer att ha svårt att hävda sig i
Bryssel är också, menar Weder, de starka påtryckningarna från industriintressena.
Tusentals heltidsanställda industrilobbyister arbetar ständigt med
att påverka EG-apparaten.

Också ett par västtyska socialdemokrater. Beate Weber och Lothar Gund- Mot. 1989/90

ling i boken Dicke Luft in Europa - Aufgaben und Probleme der europäi- U542

schen Umweltpolitik ger en dyster bild av EG:s miljöpolitik. En viktig förklaring
till det bedrövliga miljöläget i EG är, enligt Weber & Gundling, industrilobbyns
utomordentligt viktiga roll vid EG-politikens utformning; det
finns ingen ens tillnärmelsevis jämförbar möjlighet till inflytande på beslutsfattandet
från miljö-, hälso- och konsumentintressena.

En annan orsak till EG:s svaga miljöpolitik är att det lätt uppträder en
konflikt mellan EG:s ursprungliga målsättning, den fria konkurrensen, och
miljöhänsynen. Därför finns det alltid en risk att miljöskyddet i EG-länderna
nivelleras eller anpassas till den lägsta möjliga nivån.

Ett veritabelt dråpslag mot EG:s miljörykte kom i november 1989 genom
en diger expertrapport som beställts av EG-kommissionen själv. I Sverige
väckte den ingen uppmärksamhet. Men i danska Politiken presenterades
den som bevis på att EG-planeringen är miljoe-skaev. (16.11.89) Och i
Der Spiegel ägnades den två helsidor under rubriken EG 92: Mehr Mull,
weniger Rechte (EG -92: Mer avfall, färre rättigheter). Några centrala slutsatser
i rapporten är att den inre marknadens dynamiska tillväxteffekter
kommer att leda till en kraftig ökning av luftföroreningar och miljöfarligt
avfall. Utsläppen av svaveldioxid beräknas öka med 8-9 procent fram till år
2010, av kväveoxider med 12-14 procent. Den gränsöverskridande lastbilstrafiken
beräknas öka med 30-50 procent. Det finns risk för large scale
waste tourism, dvs. riskavfallsexport till u-länder i stor omfattning. Bortfallet
av gränsskydd kan leda till ökad distribution av varor från länder med
svag produktkontroll. Föreliggande förslag om skatteharmonisering kan
omöjliggöra införandet av miljöavgifter. Sammanfattningsvis konstaterar
expertgruppen att den inre marknaden "has a considerable potential for negative
impacts on environmental quality. (1992 - The Environmental Dimension,
Task Force Report on the Environment and the Internal Märket,
nov. 1989.)

Svensk miljöexpertis till Bryssel

EG:s miljöbrister leder naturligtvis inte till slutsatsen att det reellt existerande
EG bör bojkottas. Mellan ytterligheterna bojkott och smyganslutning
finns utrymme för praktiskt samarbete. Sverige har t.ex. en delegation hos
EG i Bryssel. Om den skriver Iversen & Söndergård:

Det ville unaegtelig vaere interessant hvis Sverige ville bruge sin EF-ambassade
som er stoerre end den danske repraesentation i Bruxelles til at gå ind
og påvirke den miljoepolitiske udvikling i EF.

Den bistra sanningen är att det bland alla svenskarna i EG-delegationen inte
finns en enda miljösakkunnig person!

EG och den svenska miljöpolitiken

I ett förslag till importreglering av produkter som framställts med hjälp av
CFC (freoner), konstaterar naturvårdsverket att det trots EG:s beslut att ansluta
sig till Montrealprotokollet om halvering av CFC-användningen till 5

Mot. 1989/90
U542

EG - ett lastbilsparadis

EG:s trafikpolitik är i hög grad bilismfrämjande. I Västtyskland har t.ex.
under åren 1960-1988 trafikandelen för järnväg sjunkit från 44,2 % till 26,2
%, för insjöfart från 33,6 % till 22,1 %, medan lastbilstrafiken har ökat från
19,7 % till 45,9 %.

Enligt det västtyska trafikministeriets beräkningar kommer EG:s inre
marknad att leda till ett ytterligare bortfall av järnvägstransporter med 5 %
och en resultatförsämring för Deutsche Bundesbahn med upp till 800 miljoner
DM årligen (Stau von Flensburg bis Munchen, Der Spiegel 1/5-89).

I Vägverkets anslagsframställning 1990/91 konstateras att första steget
mot trafik med EG-laster tas i april 1990 i och med ökningen av tillåten bruttovikt
från 51,4 till 56 ton. 1995 höjs ytterligare till 18 ton boggilast och 60
ton bruttovikt!

EG - ett kärnkraftscentrum

Under 1989 har EG nu tagit flera steg mot en fri energimarknad som bl.a.
kommer att "försvåra EG-staternas egna möjligheter att med avgifter och
begränsningar utforma en nationell energipolitik (Ny Teknik 1989:18). 1
mitten av maj meddelade EG:s energikommissionär Cardoso e Cunha, att
energitåget lämnat perrongen, nu skulle han ta itu med att på en gång öka
tillgången och sänka priserna på EG-energin (EG-information för Sverige nr
3/89).

Skall Sverige anpassa sin energipolitik till EG? Skall vi köpa fransk kärnkraftsel?
Kan vi avveckla kärnkraften om vi är EG-anpassade? Kan vi förbjuda
in- och utförsel av kärnbränsle och kärnkraftsteknik? Kan vi stoppa
utländska företag från att köpa in sig i Sverige och deponera kärnavfall här?

Arbetsmiljö på undantag

I ett reportage i tidskriften Lag & Avtal (3/89) heter det:

Stockholm i januari: En bussförare körs över av sitt eget fordon och dödas.
Om inte den signal som skulle tala om för henne att hon glömt att dra åt
handbromsen varit trasig så hade hon kanske levt i dag. Hundratals liknande
olyckor med truckar har övertygat den svenska arbetarskyddsstyrelsen om
att det måste finnas varningssignaler av det här slaget på truckar. Det håller
man inte med om inom den Europeiska Gemenskapen, EG.

I en kommentar säger departementsrådet Lars Ettarp:

1998, "är det för närvarande inte möjligt att harmonisera de svenska reglerna
med EG:s bestämmelser (SNV 1989-06-27).

1 en jämförelse mellan Sveriges och EG:s miljöregler som gjorts av miljöoch
energidepartementet heter det: På de allra flesta områden är miljökraven
strängare i Sverige än i EG." Som exempel nämns bl.a. att Sverige har
hårdare kemikaliekontroll, miljökontroller vid gränserna, effektivare avgaskontroll
och lägre tillåten svavelhalt i kol (Fakta Europa 89:1 Svensk miljöpolitik
i ett västeuropeiskt perspektiv).

6

Det är verkligen mycket svårt att säga vad det här med varornas fria cirkulä- Mot. 1989/90

tion mellan länderna kommer att innebära för arbetsmiljön. U542

Tidningen kommenterar: Han ger en mer nyanserad bild än de tvärsäkra
deklarationerna om att den svenska arbetsmiljöstandarden kan bevaras även
om Sverige närmar sig EG.

Patent på människor?

Debatten inom EG är hård kring gentekniken. Kommissionens förslag om
patent på liv har kritiserats i EG-parlamentet och modifierats av det ekonomisk-sociala
rådet (NT 89:42) som avvisar patent på växter och djur. Men
rådet har, liksom EG-parlamentet, bara rådgivande funktion. Var de makthavande
inom EG står framgick av ett majoritetsbeslut i EG-rådet (mot
Danmarks protester) som öppnar vägen fri för utnyttjande av genmanipulerade
växter, djur och mikroorganismer i naturen, utanför forskningslaboratoriernas
inneslutning. Beslutet innebär ett förbud för EG:s medlemsstater
att ställa hårdare krav (alltså en maximiregel), vilket upphäver Danmarks
lagförbud mot utsättning av genmanipulerade organismer i naturen. Den
danska miljöministern Lone Dybkjaer reagerade starkt mot beslutet och lovade
omgående att dra saken inför EG-domstolen för att testa EG-traktatens
miljögaranti (Information 21/9-89).

Hur bestäms kemikaliers farlighet?

Kemikaliekontrollen inom EG är på olika sätt snävare än för den svenska
lagstiftningen, konstaterar Kemikalieinspektionen (1988-1-10). Det innebär
bl.a. att färre ämnen klassas som cancerframkallande inom EG än i Sverige
och att EG har högre farlighetströskel. KEMI anser att inom EG t.o.m.
används så vilseledande märkningar att det betyder undanhållande av väsentlig
information. EG har inga regler om uppgiftsskyldighet till myndighet.

Hälsosamma livsmedel - eller EG-mat?

Livsmedelsverket har granskat effekterna av EG-harmonisering av livsmedelskontrollen.
(Dnr EG67/86.) Man konstaterar att en EG-harmonisering
skulle leda till höjda fetthalter i vissa mjölkprodukter och smör; också sockerhalterna
skulle höjas i vissa varor. I båda fallen strider det mot kost- och
hälsoprinciper som är vetenskapligt baserade.

Beträffande livsmedelstillsatser tillåter EG ibland ämnen som inte prövats
i Sverige. I den mån framtida EG-direktiv blir liberalare i sin syn på
användningen av tillsatser torde stora svårigheter för harmonisering kunna
motses.

Verket avstyrker anpassning i flera fall när det gäller märkningsprinciper,
t.ex. när det gäller fisk, fjäderfä och ost.

Inom EG behöver heller inte komponenter där huvudingrediensen utgör
mindre än 25 % av det livsmedel det ingår i, deklareras. Men även andelar
mindre än 25 % har stor betydelse för allergiker och överkänsliga personer.

En EG-anpassning av svenska normer skulle alltså kunna drabba dessa per- 7

söner hårt.

Det finns risk att Sverige blir tvunget att sluta med den dubbla datum- Mot. 1989/90

märkningen när vi ska anpassa oss till EG, skriver Sydsvenska Dagbladet U542

(19/10-89). Bakgrund är en artikel i livsmedelsverkets tidning Vår Föda av
avdelningschef Rune Henriksson som påpekar att det finns en och annan
sten i vägen för EG-anpassning av livsmedelspolitiken. Vid sidan om den
sedan 1986 gällande dubbla datummärkningen (som saknas i EG) nämner
han också Sveriges strängare regler för livsmedelstillsatser, våra hälsoriktigare
normer för fett och socker i vissa livsmedel och, inte minst, det svenska
totalförbudet fr.o.m. 1 juli -89 mot att bestråla livsmedel (också att importera
sådana). Sju EG-länder tillåter livsmedelsbestrålning och EG-kommissionen
har tillstyrkt bestrålning. Hur skall det svenska importförbudet gå att
förena med den inre marknadens totala rörelsefrihet?

Konsumentskydd på producentvillkor

Barnens säkerhet kommer i kläm när EG nu skapar nya normer för konsumentprodukter.
Centrifuger som kan slita av armarna och spisar som kan
bränna barnhänder tillåts i Europa och måste accepteras också i Sverige,
heter det i en s.k. larmrapport i massmedia (DN 17/10-88).

Brånt barn skyr EG, meddelade Ny Teknik våren -89 (16/3-89). Orsak
till rubriken är att Sverige bara accepterar en yttertemperatur på 90 grader
på ugnsluckor, medan EG godtar 115 grader. Konsumentverkets mål, för att
ett barn inte skall bränna sig vid en sekunds beröring, är 75 grader. Ett annat
exempel på sämre barnsäkerhet i EG är centrifuger i tvättmaskiner. I EG är
det tillåtet att ha en konstruktion som gör att centrifugen kan snurra också
när luckan är öppen, i Sverige får centrifugen kunna snurra bara när luckan
är stängd. Ytterligare ett exempel är temperaturen på berörbara ytor på värmeelement
i daghem, där EG tillåter 85 grader, Sverige bara 60. Om Sverige
inte anpassar sig till EG:s regler blir det handelshinder, säger Inger Norstedt,
byråchef på konsumentverket.

Dessa bistra fakta var bakgrund till en unik skrivelse till miljö- och energidepartementet
(1989-09-14) av energiverkets generaldirektör Hans Rode
som varnade för att den pågående EG-anpassningen riskerar att leda till att
ett svenskt säkerhetskrav (skall) kunna bli nedröstat genom majoritetsbeslut
i överstatliga organ. Bland viktiga säkerhetskrav på produkter som Sverige
kan tvingas ge upp, nämner Rode olika normer för barnsäkerhet för
frys- och kylskåp, elvärmepaneler, elspisar, tvätt- och diskmaskiner, bestämmelsen
om att centrifugluckor inte skall kunna öppnas när trumman roterar,
normer om högsta temperatur på berörbara ytor, m.m. Generaldirektör
Rode framhåller i skrivelsen att för dagen är jag av den uppfattningen att
vi ej kan släppa på de säkerhetskrav som vi i Sverige under lång tid tagit fram
avseende olika produktslag.

Regeringens dilemma - EG-anpassning eller miljöskydd?

Torsdagen den 26 januari 1989 gav statsrådet Anita Gradin följande kategoriska
löfte i riksdagen ang. priset för en EG-anpassning:

Vi kommer inte att acceptera någon social nedrustning, försämrad miljö,

minskat konsumentskydd, urholkad arbetsrätt, eftergifter på jämställdhets- Mot. 1989/90
området eller försämrade arbetslivsvillkor. U542

Den 22 mars 1989 avgav statsminister Ingvar Carlsson i riksdagen nästan
ordagrant samma löfte om EG-anpassningen:

Social nedrustning, en försämrad yttre miljö eller arbetsmiljö, ett sämre
konsumentskydd, en urholkad arbetsrätt eller eftergifter på jämställdhetsområdet,
är pris som vi inte är beredda att betala.

Formuleringen måste ha varit väl genomtänkt och planerad. Den upprepades
under våren 1989 ytterligare ett antal gånger av regeringsföreträdare.

Men i regeringsförklaringen den 3 oktober hade dessa kategoriska formuleringar
ersatts av urvattnade förhoppningar:

Regeringen kommer i detta arbete att lägga stor vikt vid de höga krav som
vi i Sverige ställer på miljö, full sysselsättning och social trygghet.

Låt oss rekapitulera några av de viktigaste myndighetsrapporterna om svårigheter
vid EG-anpassning av miljö- och hälsoskyddet:

a) I en skrift från energi- och miljödepartementet erkänns att på de allra
flesta områden är miljökraven strängare i Sverige än i EG, bl.a. när det
gäller kemikaliekontroll, miljömotiverad gränskontroll, kontroll av avgasrening
och svavelutsläpp.

b) I ett PM från naturvårdsverket konstateras att det för närvarande inte
är möjligt att harmonisera de svenska reglerna med EG:s bestämmelser om
freoner.

c) Energiverkets generaldirektör Hans Rode har skriftligt varnat för att
den pågående EG-anpassningen tvingar Sverige att ge upp vissa normer för
barnsäkerhet.

d) Arbetarskyddsstyrelsen har sagt att EG-anpassning skulle leda till
sämre arbetarskydd beträffande bl.a. asbest och lösningsmedel.

e) Livsmedelsverket har konstaterat att EG godkänner högre resthalter av
bekämpningsmedel på frukt och grönsaker.

f) Kemikalieinspektionen har slagit fast att EG:s principer för kemikaliekontroll
skiljer sig radikalt från Sveriges, bl.a. på ett för allergiker skadligt
sätt.

Redan när beslutet om EG-anpassningen togs kunde man räkna ut att regeringen
förr eller senare skulle drabbas av sanningens minut och tvingas inse
att antingen måste det kategoriska löftet att inget skall bli sämre svikas eller
blir det ingen EG-anpassning. Ovanstående tyder på att insikten infann sig
under sommaren 1989. Då framlade EFTA:s och EG:s fem gemensamma
arbetsgrupper sina rapporter. Och då blev det solklart för regeringen att fasthållande
vid hundratals svenska särregler inte skulle accepteras av EG,
som tvärtom kräver att alla länder som vill komma i åtnjutande av den inre
marknadens fördelar också måste acceptera hela den s.k. acquis communautaire,
dvs. 70 000 (!) sidor lagtext omfattande allt vad EG enats om sedan
1957 (DN 27/10-89).

Kan övergången från statsministerns kategoriska löfte den 22 mars 1989

9

till regeringsdeklarationens till intet förpliktande formuleringar tolkas på an- Mot. 1989/90

nät sätt än att regeringen gjort sitt val? U542

Det är tragiskt att Sverige håller på att avsäga sig möjligheterna att föra
en självständig miljöpolitik just när det behövs som mest.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försämrad
yttre miljö eller arbetsmiljö, ett sämre konsumentskydd eller
en urholkad arbetsmiljö är pris som Sverige inte är berett att betala
för att uppnå EG-anpassning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
refererats från EG:s egen miljöutredning om risken för att
EG:s inre marknad leder till betydande ökningar av allvarliga miljöproblem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges
EG-delegation i Bryssel bör förses med miljöexpertis,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försenad
avveckling av freoner på grund av EG-anpassningen som påpekats
av naturvårdsverket inte kan godtas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de av
energi- och miljödepartementet påpekade skillnaderna mellan Sverige
och EG, bl.a. när det gäller miljömotiverad gränskontroll, kontroll
av avgasrening och svavelutsläpp, inte får utjämnas genom att
Sverige sänker sina krav,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de skillnader
i bl.a. barnsäkerhet mellan EG och Sverige som påtalats av
energiverkschefen och konsumentverket icke får utjämnas genom att
svenska säkerhetskrav sänks eller planerade skärpningar försenas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de skillnader
i arbetarskyddet mellan EG och Sverige som påvisats av arbetarskyddsstyrelsen
icke får utjämnas genom att svenska säkerhetskrav
sänks eller planerade skärpningar försenas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de skillnader
i livsmedelsnormerna mellan Sverige och EG som påvisats av
livsmedelsverket icke får utjämnas genom att svenska normer försvagas
eller planerade skärpningar försenas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassningen
inte får medföra en ökning av lastbilstrafiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de av
vägverket planerade investeringarna i bärighetshöjande åtgärder som
motiveras av EG-anpassning icke skall genomföras,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassningen
inte får leda till försening av den beslutade kärnkraftsavvecklingen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
icke i något avseende skall ingå i en gemensam kärnteknisk marknad
med EG,

[att riksdagen hos regeringen begär att förslag till lagstiftning om
genteknik skyndsamt föreläggs riksdagen utan hinder av pågående
förhandlingar om EG-anpassning,1]

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
skillnader mellan EG och Sverige beträffande kemikaliekontrollen
som kartlagts av KEMI icke får utjämnas genom att svenska normer
försvagas eller att planerade skärpningar försenas.

Stockholm den 24 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Krister Skånberg (mp)

Per Gahrton (mp)
Elisabet Franzén (mp)

Mot. 1989/90
U542

11989/90: L812