Egenavgiftsfond för kulturskapare

Motion 1992/93:Kr321 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)

Den av den förra kulturministern tillsatta
konstnärsutredningen, som skulle utreda konstnärsskapets
villkor, ekonomiskt och socialt, tog på eget initiativ upp
frågan om egenavgifterna på konstnärsområdet -- denna
fråga som varit ett problem för de fritt arbetande
konstnärerna och författarna sedan flera årtionen.

Utredaren föreslog att det skulle inrättas en särskild s.k.
egenavgiftsfond, dvs. ett system för restitution av
egenavgifter som erlagts på intäkter av konstnärligt och
litterärt arbete. Återbetalningen av egenavgifter skulle ske
upp till en viss inkomstnivå med 70 % av de erlagda
avgifterna. Den enskilde skulle ansöka om återbetalning
och denna skulle fås via den s.k. egenavgiftsfonden.
Reformen kostnadsberäknades till 25 milj. kr.

Dessa konstnärsgrupper klassas som företagare, men
har varken kapital eller personal som andra småföretagare.
Det kapital konstnären och författaren har är den egna
känslans, tankens och professionalismens.
Konstnärsgruppen har blivit en av skattereformens
förlorare. Den har bara kommit i kontakt med reformens
kostnadssida, i form av -- förutom de allmänna
fördyringarna av bostäder och andra levnadsvillkor -- höjda
hyror för arbetslokaler, höjda material- och resekostnader,
moms på konstnärliga förmedlingsuppdrag etc.

Konstnärsutredningen har föreslagit en lösning på
problemet som har karaktären av rättvisefråga. En lösning
bör inte längre uppskjutas.

Förslaget har konstnärsorganisationernas stöd och bör
snarast leda till att en sådan särskilt kulturpolitiskt
motiverad stödordning som egenavgiftsfonden inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om en
särskild egenavgiftsfond för kulturskapare i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 januari 1993

Hans Göran Franck (s)

Thage G Peterson (s)