Egenföretagares förtids- och delpensionsförmåner m.m.

Motion 1988/89:Sf328

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf328

av Karin

Egenföretagares förtids- och delpensionsförmåner
m.m.

Förtids- och delpension

Rätt till folk- och tilläggspension i form av förtidspension kan utgå till den
som är mellan 16 och 65 år om arbetsförmågan p.g.a. sjukdom eller om den
fysiska eller psykiska prestationsförmågan är varaktigt nedsatt med hälften.

Förtidspension kan också utgå till den som fyllt 60 år och som på grund av
arbetslöshet uppburit ersättning från arbetslöshetskassa under viss tid
(arbetsmarknadsmässiga grunder).

Denna möjlighet saknar egenföretagare /lantbrukare.

För en egenföretagare/lantbrukare är det i fall av total arbetsoförmåga så
gott som omöjligt för mannen att få hel förtidspension så länge han bor kvar
på gården och hustrun har inkomst av jordbruksfastigheten. Försäkringskassans
bedömning är att så länge gården brukas och hustrun har inkomst från
densamma, så betraktas den inkomsten även som mannens - trots den
arbetsoförmåga han har. För att få hel förtidspension krävs ibland att
lantbrukaren måste arrendera ut eller sälja gården eller flytta ifrån den.

I en löntagarfamilj där både man och hustru arbetar och har inkomst kan
den som enligt lagen om allmän försäkring är berättigad till hel förtidspension
- exempelvis mannen - erhålla sådan.

Att hustrun har kvar sin inkomst påverkar inte mannens möjligheter till
pensionsförmån.Till skillnad från jordbrukarfamiljen krävs inte heller att
man i förekommande fall gör sig av med ett eget hus.

Vi hemställer att åtgärder vidtas så att lantbrukare kan komma i
åtnjutande av hel förtidspension utan att familjen i övrigt slutar arbeta inom
lantbruket eller att makar måste flytta isär för att hel förtidspension skall utgå
till mannen.

Delpension

På grund av mjölköverskottet kan lantbrukare få en avvecklingsersättning
när han försäljer kor och lägger ned mjölkproduktionen. När detta har
inträffat är det mycket små möjligheter för honom att erhålla delpension utan
avdrag. Det tas inte någon hänsyn till att avvecklingsersättningen också ska
ersätta de fasta kostnader lantbrukaren har i form av räntor och avbetalningar
på jordbruksfastigheten, ladugård etc.

Avvecklingsersättningen slukas till stora delar av kostnader man har haft
för sina kor. Denna ersättning grundar ej sjukpenning. Den innebär dock att
möjligheterna till delpension minskar dramatiskt i och med att ersättning

utgår och räknas som en inkomst, som täcker en förlorad arbetsförtjänst.

Detta förhållande borde rättas till och ett annat inkomstbegrepp tillämpas
när det gäller dessa lantbrukares möjlighet till delpension.

För lantbrukare finns det idag i likhet med löntagare rätt till delpension.
Kravet för att en egenföretagare ska erhålla denna pension är bl.a. en
inkomst - och arbetstidsförkortning med minst 50 procent. Det kan ibland
vara svårt för en lantbrukare att korta sin arbetstid med 50 procent. I denna
grupp på ca 15 000 lantbrukare i åldern 60 till 64 år finns många som söker
delpension.

Av deras ansökningar framgår att det är svårt för dem att minska
arbetsinsatsen med så mycket som 50 procent. Här saknas regler som skulle
underlätta att åstadkomma en arbetstidsminskning som motsvarar vad som
är möjligt. Ett slopande av en produktionsgren kan mycket enkelt styrkas
genom den inkomst- och arbetstidsminskning som framgår av deklarationen
och bokföringen.

Vi hemställer därför om att lantbrukare ges möjlighet till delpension med
en arbetstidsminskning enligt samma villkor som gäller för löntagare eller att
minska arbetstid och inkomst genom att slopa en produktionsgren såsom en
djurbesättning.

Frivillig sjukförsäkring

Mångå småföretagare och speciellt lantbrukare har ofta låga nettointäkter
och därigenom också mycket dålig täckning för inkomstförlust vid sjukdom.
Nettointäkten är resultatet efter de avdrag lantbrukaren gör för räntor m.m.
och ger ej korrekt besked över den faktiska inkomsten.

Frivillig sjukpenningförsäkring kan tecknas hos försäkringskassan om man
är under 55 år och inte har någon inkomst som gundar rätt till sjukpenning om
minst 60 kronor per dag.

Denna frivilliga försäkring upp till 60 kronor/dag kan även tecknas av
lantbrukare.

Det finns behov av en frivillig sjukförsäkring som täcker inkomstförlusten
vid sjukdom. Den befintliga frivilliga försäkringen borde därför kunna
utökas till ett belopp motsvarande avtalsenlig lön i respektive yrke. Då bör
också fastslås att alla måste erlägga avgift för ett belopp motsvarande lägst
garantinivån inom föräldraförsäkringen.

Högst skulle ersättning utges med 7,5 gånger basbeloppet om avgift erläggs
för detta. Den sjukpenninggrundande inkomsten skall även i fortsättningen
vara den deklarerade nettointäkten. Den frivilliga sjukförsäkringen skall
kunna tecknas och fylla ut mellan nettointäkt och 7,5 x basbeloppet. Denna
försäkring skall utbetalas och administreras av försäkringskassan.

Livräntor, förtids- och delpensioner för egenföretagare

Arbetsskadeförsäkringen ger ersättningar på grund av arbetsskada vid
sjukdom och vid bestående nedsättning av arbetsförmågan samt vid dödsfall.
Är någon sjuk på grund av arbetsskada har man under den s.k. samordningstiden,
dvs. i regel till och med den 90:e dagen efter skadedagen, rätt till

Mot. 1988/89
Sf328

11

sjukpenning och andra ersättningar som vid annan sjukdom. Denna ersätt- Mot. 1988/89
ning betalas ut från sjukförsäkringen. Sf328

Om arbetsförmågan är nedsatt med minst hälften får man efter samordningstidens
slut ersättning som i princip täcker hela inkomstbortfallet.

Om så arbetsförmågan är fortsatt nedsatt efter två år efter skadetillfället
tillkommer rättighet att erhålla livränta. Livräntan ger ersättning för hela den
inkomstförlust som blir följden av skadan.

Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en femtondel för att man
skall få livränta. Livräntans storlek grundas på ett livränteunderlag som
utgörs av vad den sjukpenninggrundande inkomsten skulle ha utgjort då
livräntan ska utgå eller den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande
inkomsten om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

Detta gäller för en arbetstagare som får sin lön från en arbetsgivare.

För egenföretagare kan dessa regler ställa till med stora problem som helt
spolierar dennes möjligheter att erhålla en livränta som täcker inkomstförlusten.
Orsaken till denna situation kan vara att en lantbrukare med
skogskonto tar ut pengar ur kontot i nära anslutning till bedömningstillfället
för livränta.

Livräntan är skillnaden mellan den sjukpenninggrundande inkomsten före
och efter skadan. Visar nettointäkten inget inkomstbortfall blir det ingen
livränta.

I dessa fall borde en bedömning för erhållande av livränta grundas på ett
annorlunda inkomstbegrepp och med en annan bedömning som tar hänsyn
till det faktiska förhållandet. I många fall erhåller inte denna yrkesgrupp
livränta på grund av reglernas utformning som inte tar denna hänsyn.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av
reglerna inom livränteområdet för egenföretagare,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av
reglerna om förtidspension för egenföretagare,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av
reglerna om delpension för egenföretagare,

4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en möjlighet
införs till en frivillig sjukförsäkring för egenföretagare.

Stockholm den 25 januari 1989

Karin Israelsson (c)

Ulla Tillander (c) Rosa Östh (c)

Kersti Johansson (c) Rune Backlund (c)

12