Ekobrottslighet

Motion 1990/91:Ju816 av Lars Werner m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I årets budgetproposition (bil 15) anges att polisens
insatser när det gäller spaning och utredning särskilt bör
inriktas på våldsbrott, narkotikabrott, ekonomisk
brottslighet och miljöbrottslighet. Inga konkreta förslag
läggs fram om hur det skall gå till att återuppta den kamp
mot den ekonomiska brottsligheten som nu praktiskt taget
ligger nere.
Överåklagare Uno Hagelberg i Stockholm konstaterar i
en skrivelse till riksåklagaren att flertalet av de grova
ekonomiska brott som är polisanmälda i Stockholm aldrig
kommer att utredas. Det innebär enligt överåklagaren att
ett stort antal personer som ägnat sig åt planlagd ekonomisk
brottslighet kan gå fria på grund av bristande resurser.
Chefen för rikskriminalens ekorotel, kommissarie Rolf
Nilsson, har i en skrivelse till rikspolisstyrelsen slagit larm
om det katastrofala läget för ekobrottsbekämpningen. För
att få fram utredningsmän till utredningen av härvan kring
finansbolaget Nyckeln måste flera utredningar om grova
ekobrott i Östergötland avbrytas.
Överåklagare Solveig Riberdahl i Stockholms län har i
en intervju i Svenska Dagbladet den 17.1.1991 bl.a.
framhållit att ett antal medelstora ekobrottsutredningar blir
liggande utan att det finns någon möjlighet att utreda dem.
Om det inte vidtas snabba och kraftfulla åtgärder för att
komma tillrätta med dessa förhållanden kommer
medborgarnas moral- och rättsuppfattning vad gäller
skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet att bli
alltmer uppluckrad. Till sist kommer de grundvärderingar
om solidaritet på vilka ett demokratiskt samhälle bygger att
undermineras.
Snabba insatser är nödvändiga. I nuläget åtalsanmäler
länsskattemyndigheterna sällan misstänkta skattebrott. Ett
helt oacceptabelt förhållande utgörs av de beloppsgränser
vid åtal för skattebrottslighet som riksåklagaren och
riksskatteverket överenskommit. De får starkt
moralupplösande effekter på företagare och på
allmänheten.
Det är mycket anmärkningsvärt att det ännu inte införts
någon form av körkort för företagare. Det borde vara
självklart att företagare måste uppvisa tillräckliga
kunskaper beträffande t.ex. skattelagstiftning och
arbetsrättslig lagstiftning.
På området konkurser råder en katastrofsituation. En
Brå-undersökning för några år sedan visade att i tre
fjärdedelar av alla konkurser föreligger misstanke om brott.
Polis och åklagare saknar nästan helt resurser att utreda
dessa. Advokat Rolf Åbjörnsson, som är ordförande för
konkursförvaltarorganisationen, är starkt oroad över att
konkursförvaltarnas anmälningar om misstänkta brott
vanligen resulterar i ett avskrivningsbeslut på två till fem
rader efter tre till fem år. Detta trots att konkursförvaltarna
numera anlitar kvalificerad ekonomisk expertis och inte
anmäler något som inte är brott.
En annan Brå-undersökning visar att det årligen
sannolikt begås flera hundra tusen brott mot
varusmugglingslagen vid import till Sverige. Endast ett fåtal
domar meddelas varje år på detta område.
Ekoroteln i Stockholms polisdistrikt har praktiskt taget
halverats. Detsamma gäller rikskriminalens ekorotel. I
många polisdistrikt har ekorotlarna lagts ned. I många fall
har de nya principerna om fri resursanvändning inom
polisdistrikten lett till att pengar som statsmakterna anslagit
för att bekämpa ekobrott inte använts för avsett ändamål.
Det är nödvändigt att en utredning tillsätts med uppgift
att se över vilka behov av förändringar av lagstiftningen som
erfordras för att försvåra ekonomisk brottslighet.
Rikspolisstyrelsen bör tillföras ytterligare 8 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit för att förstärka
utredningsresurserna vid rikskriminalens ekorotel.
Åklagarmyndigheten bör tillföras ytterligare 5 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit för att möjliggöra särskilda
satsningar på utredning av ekobrottslighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att föreslå förändringar i gällande
lagstiftning för att försvåra ekonomisk brottslighet,
2. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret
1991/92 anslår 8
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret
1991/92 anslår 5
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Stockholm den 23 januari 1991

Lars Werner (v)

Berith Eriksson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)

Bo Hammar (v)

Margó Ingvardsson (v)

Ylva Johansson (v)

Bertil Måbrink (v)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå förändringar i gällande lagstiftning för att försvåra ekonomisk brottslighet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå förändringar i gällande lagstiftning för att försvåra ekonomisk brottslighet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1991/92 anslår 8 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1991/92 anslår 8 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.