Ekologiskt byggande och boende

Motion 1990/91:Bo235 av Jan Strömdahl och Annika Åhnberg (v)

De senaste åren har flera ekobyprojekt genomförts och
några kommuner har utnämnt sig till ekokommuner.
Ytterligare projekt är på gång och stadens ekologi har
diskuterats på konferenser.

Vi vill i denna motion beskriva vänsterpartiets syn på
ekologiskt byggande och boende: Vad är innebörden i
begreppen, vilka huvudprinciper ska gälla för bostädernas
tillkomst och förvaltning, vilka ändringar behövs i lagar och
regler?

Ekologisk helhetssyn

Till att börja med vill vi betona att ekologi, dvs
resurshushållning och kretsloppstänkande, måste
genomsyra hela stadsbyggandet och bostadsplaneringen.
Det räcker inte att åstadkomma några enstaka hus eller
husgrupper -- även om det kan ha visst värde som
modellexperiment. Vi menar att tiden nu är mogen för att
komplettera och korsbefrukta den sociala grunden för
bostadsbyggandet med en ekologisk.

Ekologiska grundprinciper

Grundprinciperna för ett ekologiskt byggande och
boende är:

1. Hushållning med energi och naturresurser.

2. Kretsloppstänkande: alla ämnen måste cirkuleras.
Återvinning och återbruk.

3. Demokratisering och lokalt beslutsfattande.

Checklista för ekologiskt byggande och boende

Grundprinciperna kan konkretiseras i ett antal punkter
som bygger på Boverkets sammanfattning utifrån
hittillsvarande ekobyprojekt:

Avfallet ska källsorteras, bearbetas och
nyttiggöras lokalt. Ca 50 %
kan komposteras, 25 %
kan brännas (energi), 15 %
kan återvinnas (delvis lokalt) och 10 %
är obrännbart grovt avfall som delvis måste
deponeras.

Avloppet ska delas upp på BDT (bad, disk, tvätt)
som kan renas och användas för t.ex. bevattning samt
toalettavfall, som bör komposteras i t.ex. multrum.

Barns och ungdoms krav ska väga tungt vid
planeringen.

Boinflytande bör organiseras så att de olika
kretsloppen kan förvaltas lokalt i demokratiska former.

Byggmaterial bör väljas bland dem som är
resurssnåla att tillverka, hälsosamma och återvinningsbara;
utnyttja återbruksmöjligheterna!

Bullret har minskat från fläktar och trafik och
utgör inte längre något problem.

Dagvatten bör infiltreras inom området; kan
samlas i bäckar och dammar som kan utnyttjas till biologisk
produktion och biotop för hotade arter!

Energi kan delvis produceras lokalt (vind,
värmepumpar, sol); all utrustning bör vara energieffektiv.

Gemenskapslokaler bör finnas på kvarters-,
områdes- och stadsdelsnivå.

Grönområden bör finnas i bostädernas närhet i en
storleksordning så att de kan bli tillflykt för alla de djur och
växter som inte har plats i den av rationellt jord- och
skogbruk förstörda naturen.

Handikappades krav och speciella förmågor ska
tillvaratas.

Idrott och motion finns tillgängligt för alla, fritt
från sponsring och elitkrav.

Kulturen är lokal och egenproducerad.

Luftväxling, ventilation bör vara av typ utvecklat
självdrag (+ skorsten från eldstad) och fönstervädring.

Matförvaring bör finnas i naturliga
kallförråd/skafferier/svalar utöver högeffektiva kyl- och
frysskåp.

Odling bör ges plats både på friland (kolonilotter)
och i växthus. Kompost och aska ger växtnäring.

Pensionärernas erfarenheter och kunskaper ska
tas tillvara i skötseln och förvaltningen av
bostadsområdena.

Solen utnyttjas för värme och ev. elenergi.
Lägenheterna och uteplatserna ska ha ordentlig
solbelysning och endast byggas i goda sollägen.

Transporter ska i första hand ske till fots och per
cykel -- på längre sträckor kollektivt. Bilanvändning och
bilberoende minimeras. Gemensamma handikappvänliga
fordon kan förvaltas lokalt.

Uppvärmning bör organiseras med förnyelsebara
lokala energikällor, t.ex. effektiva kaminer/kakelugnar +
sol.

Vatten att dricka ur lokal vattentäkt, ev. olika
täkter för renvatten resp. BDT-vatten.

Vindskydd bör åstadkommas genom bebyggelsens
utformning och placering i terrängen.

Återbruk bör organiseras och utnyttjas så långt
det går. Containerprincipen bör utvecklas:
nederbördsskyddade centraler för hämtning av begagnade
möbler och prylar.

Tillämpning

De ekologiska principerna bör tillämpas i såväl
nyproduktion som ombyggnad och bostadsförbättring. Det
är lika viktigt i allmännyttig hyresrätt som i egna hem.
Grunden finns i NRL (Naturresurslagen) och PBL (Plan-
och bygglagen); hinder finns i bl.a. praxis, låneregler, VA-
och renhållningslagstiftning, teknikutveckling och
taxesystem.

Våra förslag

Även om resurshushållningen betonas i både PBL och
NRL så återfinns ekologikravet bara i NRL:s
portalparagraf. Som en markering av behovet av en
praxisändring bör kravet på ekologi/kretsloppstänkande
tillföras PBL:s grundläggande utformningsparagraf (2:4).

I samband med att ett nytt bostadsfinansieringssystem
införs är det naturligt att boverket utarbetar nya
tillämpningsföreskrifter med beaktande av de ekologiska
principerna. VA-lagen och renhållningsförordningen som
direkt motarbetar lokala lösningar måste omarbetas.
Slutligen bör alla varor och allt material innehållsdeklareras
och märkas med lämplig återvinningsmetod (jämför kläders
tvättmärkning).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i plan- och bygglagen att den ekologiska
grundprincipen framhävs,

2. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i
uppdrag att beakta de ekologiska principerna vid
utarbetande av tillämpningsföreskrifter till det nya
bostadsfinansieringssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ändringar i VA-lagen
och renhållningsförordningen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållsdeklaration och
återvinningsmetod.1]

Stockholm den 21 januari 1991

Jan Strömdahl (v)

Annika Åhnberg (v)

1 1990/91:N320