Ekonomisk lämplighetsprövning

Motion 2000/01:T420 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den ekonomiska lämplighetsprövningens s.k. fortlöpandekrav.
Ekonomisk prövning av taxiföretag

Den ekonomiska prövningen av tillståndshavare inom yrkestrafiken
skärptes i och med att den rubricerade lagstiftningen infördes den 1
oktober 1998. Från och med kommande årsskifte 2000/01 ska kraven vad
avser ekonomisk lämplighet också omfatta de tillståndshavare som
innehade trafiktillstånd före den 1 oktober 1998 ("fortlöpandekravet").

Vägverket har under våren/sommaren arbetat med att ta fram allmänna råd
som vägledning för länsstyrelsernas tillämpning.

Regelverk före den 1 oktober 1998

Trafiktillstånd får ges endast till den som med hänsyn till bl.a.
ekonomiska förhållanden bedöms vara lämplig att driva verksamheten (6§
YTL). I YTF angavs omfattningen av prövningen av en
tillståndssökandes ekonomi (5 b§). Vid prövningen gällde följande:

- Den sökande som ansöker om trafiktillstånd skall ha tillgång till
tillräckliga ekonomiska resurser för att på ett tillbörligt sätt starta och
driva
företaget.

- Bedömningen av de ekonomiska resurserna skall främst inrikta sig på
företagets likviditet och soliditet i förekommande fall baserad på företagets
årsbokslut, varvid tillståndsmyndigheten skall beakta

- tillgängliga medel inräknat bankmedel,

- möjligheter till överdrag och lån,

- alla tillgångar inräknat egendom som sökanden kan utnyttja som säkerhet,

- kostnader inräknat inköpskostnader eller första betalningar för fordon,
lokaler, anläggningar och utrustning, samt

- rörelsekapital

- Vid prövningen enligt ovan skall som ett minsta krav gälla att sökanden
skall förfoga över ett kapital och reserver om minst 30 000 kr per fordon
eller 1 500 kr per ton av högsta tillåtna vikt för fordon som avses användas
vid godstrafik resp. 1 500 kr per sittplats i fordon som avses användas i
persontrafik, beroende på vilket belopp som är lägst.

Om den sökande inte kunnat visa att företaget uppfyller kravet på
ekonomiska resurser enligt vad nu sagts får tillståndsmyndigheten som
bevis på sådana resurser godta bekräftelse eller försäkran av en bank eller
motsvarande kvalificerat institut. Sådan bekräftelse eller försäkran får
lämnas i form av en bankgaranti eller i annan liknande form.

Den då gällande utförligare bestämmelsen i 5 b § YTF tillkom med
anledning av att Sverige undertecknade EES-avtalet och den trädde i kraft 1
januari 1994 (SFS 1993:1638). De ursprungligen tre EG-direktiven har senare
slagits samman till ett enda dokument i rådets direktiv 96/26/EG av den 26
april 1996.

EG-direktiven gäller för godstransporter med fordon som har en totalvikt
överstigande sex ton resp. för persontransporter med fordon som är inrättade
för flera personer än nio personer inkl. föraren. Reglerna omfattade således
inte transporter med lättare fordon eller transporter med personbil, vilket
innebar att taxitrafik och trafik med budbilar i princip var undantagna.
Emellertid valde Sverige vid införandet av reglerna i YTF att låta EG-
bestämmelserna omfatta även den nu nämnda trafiken.

Taxinäringen i Sverige är, till skillnad från övriga Europa, avreglerad.

Nuvarande regelverk, infört den 1 oktober
1998

Nuvarande reglering av den yrksmässiga trafiken finns i yrkestrafiklagen
(SFS 1998:490 (YTL)) och yrkestrafikförordningen (1998:779 (YTF)).

I gällande YTL har föreskrivits att den som söker trafiktillstånd skall ha
tillräckliga ekonomiska resurser för att på ett tillbörligt sätt kunna starta
och
driva företaget. Om inte särskilda skäl föranleder annat skall sökanden anses
ha tillräckliga resurser, om han förfogar över kapital och reserver om minst
100 000 kronor för ett fordon och 50 000 kronor för varje tillkommande
fordon. Vidare har föreskrivits att den som innehar trafiktillstånd skall kunna
styrka att han fortlöpande uppfyller kravet på ekonomiska resurser (de som
erhållit trafiktillstånd före den 1 oktober 1998 omfattas av fortlöpandekravet
från den 1 januari 2001).

Investeringarna i ett åkeri- eller bussföretag utgör 3 á 4 miljoner kronor per
fordon medan investeringen i ett taxiföretag begränsas till ca 250 000 kronor.
Trots att taxiverksamheten inte omfattas av EU:s krav på ekonomiska resurser
och att företagen inom taxibranschen, jämfört med åkeri- och bussbranschen,
är mycket små med en mycket liten ekonomisk omslutning har Sverige vid
införandet beslutat om likställda regler för de olika yrkestrafikslagen bl.a.
vad
avser de ekonomiska resurserna.

Under riksdagsbehandlingen inför den nya yrkestrafiklagstiftningen fann
trafikutskottet i betänkande 1997/98:TU9 sid 12 skäl att formulera en särskild
kommentar kring det s.k. fortlöpandekravet enligt följande: "Den föreslagna
bestämmelsen i 2 kap 10 §, att den som innehar trafiktillstånd skall kunna
styrka att han fortlöpande uppfyller kravet på ekonomiska resurser enligt
2 kap. 9 §, bör inte innebära - vill utskottet understryka - att kravet måste
vara uppfyllt i varje enskilt ögonblick. Vid tillämpningen är det väsentligt att
se till syftet med bestämmelsen."

Vägverket har bemyndigats att tydliggöra hur prövningsmyndigheternas
(länsstyrelsernas) prövning av solvenskraven rent faktiskt bör gå till. Detta
skulle lämpligen ske genom att Vägverket tar fram föreskrifter och allmänna
råd.

Vägverkets arbete med att ta fram allmänna råd har pågått under
våren/sommaren 2000 och är nu presenterade för bl.a. länsstyrelserna i en
version som, enligt verket, inte medger förändringar i sak.

Branschen har deltagit i arbetet med att ta fram de allmänna råden genom
deltagande i en referensgrupp. Den har därvid förklarat att man ställer sig
bakom kraven när det gäller nyansökan och utökning av antalet fordon.
Däremot har den invänt mot utformningen av de allmänna råden när det gäller
det s.k. fortlöpandekravet. Invändningen avser främst beräkningen av kapital
och reserver och då primärt beräkningen av reserverna.

Allmänt råd nr 17

Vid den ekonomiska prövningen skall med reserver avses skillnaden
mellan värdet på anläggningstillgångar och de långfristiga skulder som
belastar sådan tillgång eller omsättningstillgång.

Sökande/tillståndshavare har att visa att i förmögenhetsredovisningen
upptagna långfristiga skulder inte är säkerställda genom
äganderättsförbehåll, annan panträtt eller fastighetsinteckning för att
skuldbelastningen inte skall beaktas vid beräkningen av reserver.

Taxiföretagets lånebelastning utgörs vanligen av ett enda lån och det är
för taxifordonet. Vanligen sker detta genom avbetalningsköp med
äganderättsförbehåll. Tillgången och skulden tar då enligt ovanstående ut
varandra och får därmed inte beaktas, trots att ett "kvalificerat institut"
genomfört en prövning och godkänt köpet med kredit som omspänner en
betydligt längre tid än ett enskilt innevarande räkenskapsår.

Så som de allmänna råden nu utformats är risken stor att det s.k.
fortlöpandekravet, för dem, som erhållit trafiktillstånd före den 1/10 1998,
leder till att taxiföretag som skött sig genom alla år hotas av
tillståndsåterkallelse utan annan anledning än att de blivit utsatta för en
byråkratisk gräns.

Den som erhållit sitt trafiktillstånd före den 1/10 1998 har prövats för och
uppfyllt ett kapitalkrav för en bil på 7 500 kr (i normalfallet = 5
sittplatser).
Från och med den 1/1 2001 ska samma tillståndshavare ha åstadkommit en
nivåförändring upp till 100 000 kr. Det är en förändring som, genom de nu
formulerade allmänna råden, i princip endast kan åstadkommas genom
övervinster. Det kan inte finnas något egenvärde i att generera övervinster i
ett välskött taxiföretag utöver vad som krävs för taxiföretagets ekonomi.
Dessutom förändras tillämpningen för taxiföretaget med oacceptabla och
retroaktiva effekter.

Vägverket har inte dragit några slutsatser av vad trafikutskottet framfört
genom sin kommentar i betänkandet (1997/98:TU9 sid 12): "Vid tillämpning-
en är det väsentligt att se till syftet med bestämmelserna." Syftet kan
rimligtvis inte vara att en betydande del av taxinäringen skall hotas av
tillståndsåterkallelse. En revisor med betydande kundstock inom taxinäringen
(fler än 400 taxiföretag) gör den bedömningen att mer än 50% av hans kunder
kommer att falla på fortlöpandekravet.

Taxibranschen intar en särställning inom yrkestrafiken genom att
taxiföretagen är avsevärt mindre och med investeringsnivåer på en tjugondel
jämfört med sina motsvarigheter inom åkeri- och bussbranschen.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att det är angeläget att särskilja
taxiföretagen beloppsmässigt från övrig yrkestrafik när det gäller den
ekonomiska lämplighetsprövningens s.k. fortlöpandekrav, antingen genom en
betydligt längre tids övergångsbestämmelse för de taxiföretag som erhållit
trafiktillstånd före den 1 oktober 1998 eller att ge taxitrafiken en egen, lägre
beloppsgräns för kapitalkraven.

Stockholm den 29 september 2000

Per-Richard Molén (m)

Tom Heyman (m)

Lars Björkman (m)

Birgitta Wistrand (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Lars Elinderson (m)

Jeppe Johnsson (m)

Elizabeth Nyström (m)

Per Westerberg (m)

Fredrik Reinfeldt (m)

Karin Enström (m)