Ekonomisk och organiserad brottslighet

Motion 1988/89:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl.(s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ju820

av Hans Göran Franck m.fl.(s)
Ekonomisk och organiserad brottslighet

Mot.
1988/89
Ju820822

Den ekonomiska och organiserade brottsligheten hotar ytterst samhällssolidariteten
och den välfärd som byggts upp på denna grund. Det är en mycket
väsentlig förutsättning för ett fortsatt solidariskt samhällsbyggande att vi
effektivt kan bekämpa denna brottslighet.

Undersökningar som gjorts under senare tid visar att ekobrottsligheten har
utvecklat sig på ett mycket allvarligt sätt. Här några exempel:

1. En BRÅ-undersökningom företagskonkurser och ekonomisk brottslighet
för några år sedan visade att under ett år förelåg misstänkt brottslighet i
75 % av fallen. Det betyder att i närmare 4 000 företagskonkurser förelåg
misstanke om brott.

2. I en annan BRÅ-undersökning om fel och oegentligheter i tulldeklarationer
och om ekonomisk brottslighet vid import till Sverige framkom att
nästan varannan importsändning år 1984 var felaktig. Av 2,1 miljoner
försändelser, som gick genom tullen, hittades 935 000 feldeklarationer.

Felvärdet uppgick till 29 miljarder kronor. En större andel av felen var
konsekvent till importörens fördel. Om felen uteslutande berott på slarv och
bristande kunskap borde felen fördela sig lika på dem som var till
importörens fördel eller nackdel.

3. En stort upplagd kontrollaktion, som gjorts av BRÅ i samarbete med
länsskattemyndigheter och länsstyrelser, visar att länsskattemyndigheter
sällan åtalsanmäler ett misstänkt skattebrott.

4. Det förekommer närmare 100 000 arbetsolyckor eller arbetsmiljöbrott
per år. Av dessa anmäldes 1985 endast 1 485 till yrkesinspektionen. 520
ärenden överlämnades till åklagare; av dessa gick 61 fall till åtal. Det betyder
att endast 3,5 % av alla arbetsolyckor klassas som brott.

5. Det förekommer mycket omfattande olagliga utsläpp i luft och vatten.

Under senare år har bara omkring ett 50-tal polisanmälningar gjorts per år.

Under de senaste sju åren har det blivit sammanlagt 62 fällande och 20
friande domar. Det betyder i genomsnitt mindre än tio fällande domar per år.

Straffen är som regel - i dagsböter räknat - inte högre än för snatteri. Det har
aldrig utdömts någon företagsbot mot något företag som gjort sig skyldigt till
miljöbrott, trots att denna möjlighet funnits i flera år.

Det är väldokumenterat att upptäcktsrisken då det gäller ekobrottslighet
är mycket låg. Den dolda brottsligheten är stor. Lagstiftningen är otillräcklig.

Kontroll- och sanktionssystemet är ofta olämpligt utformat, tillämpningen av
lagreglerna är bristfällig. Polis och åklagare har i stor utsträckning inte den
utbildning som behövs för att driva utredningar och åtal mot mer komplicera- 1

1 Riksdagen 1988189. 3sami. NrJu820-822

de ekobrott. Det är bara en halv procent av de personer som misstänks för
ekobrott, som döms och hamnar i fängelse.

Riksdagen har fastslagit att rättsväsendet, och främst polisväsendet, skall
prioritera kampen mot ekobrott, narkotikabrott och våldsbrott. Myndigheterna
har under senare år väsentligt ökat sina resurser för bekämpning av
narkotikabrott och våldsbrott, medan insatserna för bekämpning av ekobrotten
i huvudsak varit oförändrade. Den alltför försiktiga satsningen på
ekonomisk brottslighet måste betraktas som mycket otillfredsställande.

Med hänsyn till att informationen och opinionsbildningen om ekonomiskoch
organiserad brottslighet avtagit under senare tid biföll riksdagsmajoriteten
ett s-förslag om att informationsinsatserna måste förstärkas, också
genom statligt stöd till bl.a. bransch- och fackliga organisationer. Detta har
inte lett till några påtagliga resultat. Småföretagarnas riksorganisation
uttalar sig emellertid i sitt näringspolitiska program över saken och kräver
utökad upplysningsverksamhet om konsekvenserna av att anlita svart
arbetskraft. Det är även nödvändigt att förstärka upplysningsverksamheten,
så att den uppnår erforderlig bredd och omfattning.

Den ekonomiska brottsligheten drabbar det stora flertalet människor och
gäller mångfaldigt större värden än ali annan brottslighet.

BRÅ framhöll i sitt remissyttrande (Dnr D 1-4/88) över betänkandet
Ansvarsgenombrott m.m. (SOU 1987:59) följande:

Beträffande frågan om bulvanskap vill BRÅ framhålla att kunskaperna om
formerna för bulvanskap och den faktiska omfattningen är ringa. BRÅ
föreslår därför att ett forskningsprojekt rörande dessa frågor igångsätts. Det
torde vara lämpligt att som ett första delprojekt undersöka förekomsten av
otillbörligt bulvanskap i samband med de näringsförbud som meddelats. Ett
sådant forskningsprojekt bör genomföras i samarbete med polisens ekorotlar,
åklagarmyndigheterna, länsskattemyndigheterna samt länskronofogdemyndigheterna.

Vi anser att regeringen bör ge riksskatteverket och BRÅ i uppdrag att
utvärdera hur näringsförbuden fungerar i praktiken. Uppgifter från enskilda
tjänstemän vid tillsynsmyndigheterna tyder på att missbruk förekommer.
Det torde vara angeläget att utforma lagstiftningen och kontrollen så att ett
eventuellt omfattande missbruk stävjas.

BRÅ fick hösten 1986 i uppdrag av regeringen att utreda effekterna av den
vidgade vandelsprövningen som trädde i kraft den 1 juli 1986 inom
restaurangbranschen, taxi- och åkeribranscherna. Beträffande restauranger
gäller den vidgade vandelsprövningen endast sådana som har tillstånd att
servera alkoholhaltiga drycker. En jämförelse görs emellertid med restauranger
som inte serverar alkoholhaltiga drycker. Effekterna av den vidgade
vandelsprövningen skall studeras under en treårsperiod, alltså t.o.m. 30 juni
1989.

BRÅ fick samtidigt i uppdrag att utreda formerna för den ekonomiska
brottsligheten och omfattningen därav i sju branscher, nämligen restaurangbranschen,
taxi- och åkeribranscherna, bilreparationsbranschen, ROTsektorn
inom byggnadsbranschen samt måleribranschen. Enligt uppgift från
projektledaren finns det ingen anledning att anta att andra branscher skulle
vara mindre brottsliga än dessa sju. Därför anser vi att regeringen skall vidta

Mot. 1988/89

Ju820

2

åtgärder för att även andra branscher successivt undersöks.

I samband med detta projekt har det framkommit att länsskattemyndigheterna
sällan anmäler misstänkta skattebrott och andra misstänkta brott
såsom bokföringsbrott. Hela frågan om lagföringen av skattebrott och andra
brott som skattemyndigheterna ofta upptäcker vid revisioner bör ses över.
Frågan om skattetillägg bör även utredas i detta sammanhang, eftersom
skattemyndigheterna ofta nöjer sig med skattetillägg och underlåter att
anmäla till åklagaren.

Eko- och narkotikakommissionerna utredde inte de olika formerna av
organiserad brottslighet utom den som har anknytning till narkotikabrottsligheten.
Det rör sig här bl.a. om spel- och bordellverksamhet, människo- och
varusmuggling, prostitution och koppleriverksamhet i organiserad form.

Då det gäller ekobrottsligheten gjordes inte heller någon särskild undersökning
av den inom hyres- och fastighetsbranschen. Riksdagen beslutade
bifalla ett socialdemokratiskt förslag om att en sådan undersökning snarast
skall genomföras. Uppdrag härom bör lämnas snarast och lämpligen till
BRÅ.

Miljöförstörelsen hör till vår tids stora problem. Det förekommer omfattande
olagliga utsläpp i luft och vatten. I arbetsmiljön åsidosätts gällande
regler i stor omfattning. För närvarande pågår en översyn av miljölagstiftningen.
Lagstiftningen är svåröverskådlig och domstolarna har svårt att
tillämpa de bestämmelser som finns i dag. Det råder brist på kompetens hos
polis, åklagare och domare på detta område. Det är nödvändigt att vidta
åtgärder för att få en förändring så att miljöbrotten kan beivras i långt större
utsträckning än nu. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till att miljöbrott
liksom annan ekonomisk brottslighet är svåråtkomlig och fordrar särskilda
spaningsresurser.

Med en särskild miljötillsynsmyndighet, miljörevisorer och tydligare
miljölagar och miljövillkor, skulle man mer effektivt kunna beivra miljöbrotten.
Det är svårt att uppskatta om exempelvis ett utsläpp är brottsligt, då så
mycket i dag är tillåtet. Vad som behövs är också en miljölagstiftning med
kravnivåer och kvalitetsnormer av väsentligt strängare slag än som finns nu.

Faran i brottsbekämpningen är verkligen att denna koncentreras i så hög
grad på den mindre brottsligheten och gråtjuvarna, att den kvalificerade och
samhällsfarliga brottsligheten kommer på undantag. Det får inte bli så att vi
silar mygg och sväljer kameler.

Det är nödvändigt att den av riksdagen fastställda prioriteringen av
kampen mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten på allt sätt
följs upp i reformeringen av lagstiftningen och i rättstillämpningen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda informationsinsatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en särskild undersökning av organiserad brotts

Mot. 1988/89

Ju820

3

lighet och ekobrottslighet inom hyres- och fastighetsbranschen,
liksom successivt även i andra branscher,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkta insatser mot ekonomisk och organiserad
brottslighet.

[att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket och BRÅ
får i uppdrag att utvärdera hur näringsförbuden fungerar i
praktiken1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen föreslagits beträffande miljöbrotten,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angetts om översyn av lagfrågor om skattebrott och
skattetillägg.1]

Stockholm den 25 januari 1989

Hans Göran Franck (s)

Lennart Andersson (s) Lars Gustafsson (s)

Barbro Evermo Palmerlund (s)

Mot. 1988/89

Ju820

1 1988/89:N361

2 1988/89:Jo960

3 1988/89:Sk822