Ekonomiskt stöd till anställdas högre utbildning

Motion 1989/90:Sf509 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sf5 09

av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s)

Ekonomiskt stöd till anställdas högre
utbildning

De tidigare studiemedelsbestämmelserna gav bl.a. kommuner och landsting
möjlighet att ge personal ett studiebidrag på 40-60 % av basbeloppet per
termin utan att rätten till studiebidrag påverkades. Avräkning skedde först
på lånedelen. Nu avräknas inkomsten först på bidragsdelen. Konsekvensen
blir att arbetsgivarens stöd minskar studiemedlens bidrag och för eleven blir
ett stöd från arbetsgivaren lika med noll.

Kompetens och kunskap blir allt viktigare i dagens och morgondagens
samhälle. Vidareutbildning är vanlig och behövs inte minst inom vård och
omsorg. Ett exempel är 50-poängskursen från barnskötare till förskollärare.
Här kunde kommunerna tidigare gå in och i begränsad omfattning ekonomiskt
stödja eleverna med ett konkret ekonomiskt utbyte för eleven. Nu
krävs en väsentligt större ekonomisk insats från arbetsgivaren, vilket gör att
man avstår från att stödja utbildning.

Studiemedelsbestämmelserna bör därför ändras så att arbetsgivare i begränsad
omfattning kan stödja högre utbildning utan att det påverkar elevens
rätt till bidrag enligt studiemedelsreglerna. En lämplig ändring vore att
tillåta arbetsgivare ge studiebidrag till anställd med högst 60 % av basbeloppet
per termin utan att det påverkar elevens rätt till bidrag enligt
studiemedelsreglerna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en ändring av reglerna i
studiemedelssystemet för att stimulera arbetsgivare att ekonomiskt
stödja anställdas vidareutbildning.

Stockholm den 23 januari 1990
Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Sture Ericson (s)

Håkan Strömberg (s)

Mot. 1989/90
Sf509

Helge Hagberg (s)

Ulla Berg (s)

17