Ekonomlinje vid högskolan i Borås

Motion 1989/90:Ub533 av Hans Nyhage (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub533

av Hans Nyhage (m)

Ekonomlinje vid högskolan i Borås

Älvsborgs län kännetecknas av många små och medelstora företag. I den
södra länsdelen finns ca 6000 sådana företag registrerade. Detta är därmed
den företagstätaste regionen i landet.

Dessvärre visar erfarenheten att nära hälften av de ca 150 företag, som
nystartas per år, går i konkurs inom en femårsperiod. Undersökningar visar,
att den klart avgörande faktorn vid dessa konkurser är bristen på ekonomisk
kunskap i företagen. Detta vittnar om att det råder svårigheter att rekrytera
utbildad personal. Behovet av ekonomiutbildning är således mycket stort i
regionen.

Vid högskolan i Borås är ekonomilinjen inrättad. Den skall fullt utbyggd
omfatta ett basblock om 80 poäng och en fortsättningsdel om 60 poäng. Trots
att föredragande statsråd redan i budgetpropositionen 1987/88 anförde, att
en fullständig ekonomiutbildning borde finnas på alla utbildningsorter, saknas
alltjämt fortsättningsdelen vid högskolan i Borås.

Intresset för ekonomiutbildningen är mycket stort. Till ekonomi-linjens
basblock anmälde sig 1028 sökande budgetåret 1988/89. Av dessa hade 146
valt Borås i första hand. Ca hälften av de sökande var kvinnor, vilket är nog
så viktigt i en region, som till stora delar domineras av kvinnlig arbetskraft.

Det är naturligtvis mycket angläget, att ekonomiutbildningen blir fullständigt
utbyggd även vid Borås-högskolan. Behovet är som redan påvisats stort.
Ur regionalpolitisk synpunkt är det av stort värde med denna typ av utbildning.
Det stora antalet sökande från bygden vittnar om betydelsen av den
geografiska bundenheten. Denna visar sig också påtagligt vid utträdet på arbetsmarknaden.
En komplett ekonomiutbildning i Borås skulle således med
säkerhet komma näringslivet i området till godo.

Många av företagen i Sjuhäiadsbygden är exportinriktade. De är därför i
stort behov av kunskaper om marknaderna i omvärlden. I mycket hög grad
gäller detta beträffande EG och dess inre marknad. Högskolan i Borås har
även i detta avseende en god beredskap. Sedan flera år sker ett utbyte av
lärare och studenter från andra länder, såsom USA och Storbritannien. Härigenom
kan vinnas kunskaper och erfarenheter och skapas värdefulla kontakter.

Av årets budgetproposition framgår, att högskolan i Borås skall tillföras
fördjupningsalternativ från budgetåret 1992/93. Ytterligare två och ett halvt
års fördröjning planeras således. Detta kan inte vara rimligt. En tidigare

läggning - och då av praktiska skäl till budgetåret 1991/92 - måste kunna
genomföras, varvid fördjupningsblocken redovisning och småföretagsekonomi
skall vara införda. Högskolan har i nuläget en organisation, som möjliggör
att detta kan ske.

Varje år som går utan fullständig ekonomutbildning vid högskolan i Borås
medför, att bygden åderlåtes på kvalificerad personal. Detta måste hejdas.
Det är således angläget, att de ovan angivna fördjupningsblocken införes
fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomlinjen vid högskolan i Borås.

Stockholm den 19 januari 1990

Hans Nyhage (m)

Mot. 1989/90
Ub533

7

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomlinjen vid högskolan i Borås.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomlinjen vid högskolan i Borås.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.