Ekonomutbildningen i Lund

Motion 1989/90:Ub636 av Margit Gennser (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub636

av Margit Gennser (m)
Ekonomutbildningen i Lund

Sorn ett led i skapandet av en modernare ekonomisk styrning av den statliga
förvaltningen har vissa statliga myndigheter fått i uppdrag att göra anslagsframställningar
gällande en treårsperiod. Detta gäller bland annat UHÄ.

De nya rutinerna går ut på att myndigheten i fråga skall göra en fördjupad
anslagsframställning det första året av treårsperioden. De två följande åren
skall myndigheten endast göra kompletterande framställningar. Dessa gäller
endast förvaltningsanslag, inte investerings- och sakanslag.

För en myndighet som UHÄ innebär denna nya ordning att det första
årets anslagsyrkande får stor betydelse för den framtida verksamheten.
Dessvärre har universiteten och högskolorna med alltför kort varsel tvingats
göra långsiktiga avvägningar utan möjligheter att göra nödvändiga analyser.

Detta är ytterligt beklagligt med tanke på att mindre lämpliga beslut fordrar
lång tid att göra ogjorda. Den nämnda problematiken belyses av förslaget
att reducera antalet studerandeplatser på ekonomlinjen vid Lunds universitet.

Studerandetillströmningen till AES-sektorn vid Lunds
universitet

Undersökningar har visat att studerandetillströmningen till AES-sektorn vid
Lunds universitet har ökat kraftigt från 1983/84 till 1989/90. Antalet sökande
per plats är numera 4,0. 1983/84 var antalet sökande endast 2,5/plats.

Efterfrågan på AES-platser totalt för riket var endast svagt stigande mellan
1983/84 och 1989/90 (2,5 respektive 2,9 sökande/plats). Detta innebär att
Lunds universitet vid sidan om den icke-statliga Handelshögskolan i Stockholm
är den populäraste utbildningsinstitutionen bland ekonomstudenterna.

Att Lunds universitet blivit så attraktivt hänger säkerligen delvis samman
med den satsning som gjorts på att skapa ett ekonomicentrum med tonvikt
på den nya nationalekonomin, inte minst finansvetenskaperna.

En högskolas eller ett universitets popularitet bland de sökande utgör den
bästa vägledning för hur resurser skall fördelas inom den högre undervisningen.
Andra metoder att styra universitetssektorn har visat sig betydligt
ofullkomligare.

Det höga sökandeantalet till Lunds universitet gällande ekonomutbildning
utgör motiv nog för att avvisa den föreslagna reduktionen i årets budgetproposition.

Kvalitet och forskarutbildning

Ekonomutbildningen bygger på en grundläggande utbildning jämte ett antal
specialkurser. Modern ekonomutbildning måste i sitt slutskede bygga på specialisering.
För att få underlag för kvalitativt högstående specialkurser - fördjupningsalternativ
- fordras ett minimiintag på ca 300 studenter. Beskärs
intaget måste antalet specialkurser också minskas. Detta leder till att den
svenska ekonomutbildningen på sikt inte kan hålla internationell standard.
Det har redan funnits vissa tecken på kritik av svensk utbildning, när det
gäller internationell ekonomexamen.

Kvalitet i högre utbildning får aldrig eftersättas. Detta leder till stora - om
än omätbara - skadeverkningar i framtiden.

Sannolikt kommer det att bli så att viss ekonomisk utbildning senare inrättas
i samband med regionalpolitiska satsningar, t.ex. som en del av Karlskrona-paketet.
Så har skett tidigare och kan misstänkas ske även i framtiden.

Faran med splittrade resurser inom ekonomutbildningen är att studenterna
inte undervisas av vetenskapligt meriterade lärare. Utbildningsstandarden
sjunker samtidigt som rekryteringen till forskarutbildningen beskärs
på ett olyckligt sätt. Kvaliteten inom exempelvis företagsledning, strategisk
planering och management kan bli så låg att de svenska företagen får svårt
att klara en allt aggressivare konkurrens på ett fält som kännetecknas av en
dynamisk internationell utveckling.

Sammanfattningsvis får inte kvaliteten i den högre utbildningen äventyras
genom den nu föreslagna typen av nedskärningar. Regionalpolitiska satsningar
bör aldrig få förtur framför den långsiktiga satsningen på reguljär universitetsutbildning,
vare sig detta kommer till synes i en icke motiverad favorisering
av utbildningsanstalter, vars största merit är att de ligger i vad som
anses vara regionalpolitiska problemområden eller genom öppna regionalpolitiska
anslag. De medel som behöver tillföras Lunds universitet för att
bibehålla antalet platser inom ekonomutbildningen kan överföras genom en
omfördelning mellan den alltför väl tillgodsedda högskoleenheten Sundsvall/Härnösand
eller tas från öppna regionalpolitiska satsningar (Budgetpropositionen
1990 bil 12 anslagen D2, D7, D9 och D10).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att antalet platser inom ekonomutbildningen
vid Lunds universitet skall vara oförändrat.

Stockholm den 24 januari 1990

Margit Gennser (m)

Mot. 1989/90
Ub636

gotmb 99976, Slockholm 1990

16