Elevernas rättigheter

Motion 2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi Larsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka elevernas rättigheter och skydd mot diskriminering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för en elev att få sina betyg opartiskt prövade.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eleverna skriftligt och anonymt skall få utvärdera sina lärares arbete.

Motivering

Den svenska skolan är på flera områden ett föredöme internationellt. Grund- och gymnasieskolan har bland annat tagit framsynta steg mot en mer individualiserad undervisning där den enskilde eleven ska ha reellt inflytande över sin tid i skolan. Eleven och föräldrarna har rätt att ställa höga krav på skolan.

Trots detta upplever många elever att de är rättslösa och i vissa fall också maktlösa.

Åtskilliga elever och lärare kan vittna om att det förekommer diskriminering på grund av kön, sexuell läggning eller etnisk/religiös tillhörighet i skolan. Såväl lärare som elever gör sig skyldiga till kränkningar. All slags diskriminering, även i skolan, är förvisso i lag förbjuden, men i praktiken är det dock inte så enkelt.

Elever i grund- och gymnasieskolan omfattas inte av arbetslivets lagar mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. De myndigheter som bevakar diskriminering (DO, Jämo m fl) har inte haft möjlighet att driva frågor och fall annat än på arbetsmarknaden.

Det finns därför behov av att stärka elevernas rättigheter och skydd mot diskriminering. Inom högskolan har en ny lag mot diskriminering införts för att skydda studenter mot övergrepp. En liknande insats borde också göras i grund- och gymnasieskolan. Det är viktigt att alla elever ges ett starkare skydd, bättre i form av stöd och en tydlig väg att driva sin sak.

Problemen i skolan handlar inte bara om rättslöshet och diskriminering, utan också om maktlöshet och brist på inflytande. Exempelvis upplever många elever att betygsättningen är orättvis. En del elever har varit med om att få sämre betyg på grund av en dålig relation till sin lärare. För läraren kan det säkerligen vara svårt att vara objektiv när man sätter betyg på en elev man träffar flera gånger i veckan, både i skolsalen och i korridorerna. Då är det lätt att, medvetet eller omedvetet, låta sina personliga sympatier eller antipatier för en elev spela in i bedömningen av studieprestationen.

Det är viktigt att betygssättningen, som är en form av myndighetsutövning, görs på objektiva grunder. För att underlätta detta borde eleverna tillåtas att skriva sina prov anonymt. Proven kan till exempel vara kodade under rättningen. En annan möjlighet som bör införas är att ge eleven rätt att överklaga betyget och få sina kunskaper prövade av en annan lärare eller rektor.

Eleverna behöver på olika sätt kunna påverka sin undervisning. Grundläggande är att planering och utvärdering görs tillsammans av lärare och elever. För att utveckla skolan och öka elevernas inflytande över sin undervisning är det viktigt att även lärarens arbete utvärderas kontinuerligt. Eleverna bör därför ges möjlighet att på ett konstruktivt och anonymt sätt sätta betyg på sina lärares arbete.

Stockholm den 21 oktober 2002
Fredrik Olovsson (s)	Hillevi Larsson (s)