Elevhälsa

Motion 2007/08:Ub305 av Rossana Dinamarca m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett nationellt statistikregister över elevers olycksfallsskador ska inrättas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av elevskyddsombud.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat inflytande för elevskyddsombud.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt till stödundervisning för elevskyddsombud i grundskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala miljö.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighet för elever med funktionshinder.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredning om införande av nyckeltal inom elevhälsan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skolornas elevhälsoarbete ska följas upp i kvalitetsredovisningarna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elevernas rätt till inflytande ska förtydligas i skollagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan.

2Bakgrund

De allra flesta barn och unga i Sverige mår rätt så bra, men långt ifrån alla. Allt fler mår psykiskt dåligt och drabbas av allergier, diabetes, övervikt etc. Vänsterpartiet menar att skolan i hela sin verksamhet måste verka för att bevara och främja elevernas hälsa och för att stödja eleverna om de trots förebyggande insatser mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Det handlar inte bara om att det ska finnas fungerande skolhälsovård, utan också om att skolan ska ge kunskap om hälsa. Där är ämnen som idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap viktiga, något vi motionerat om särskilt tidigare.

Forskning visar att individernas hälsa är beroende av faktorer som kön, klass, etnicitet, sexuell läggning m.m. Exempelvis visar forskning att hos elever som sökt till yrkesförberedande program i gymnasieskolan förekommer psykosomatiska besvär i mycket större utsträckning än bland elever som sökt studieförberedande program. Vidare att flickor har psykosomatiska besvär dubbelt så ofta som pojkar. Sådana besvär är också dubbelt så vanliga hos pojkar med utlandsfödda föräldrar än hos dem med svenskfödda föräldrar.

3Arbetsmiljön

SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF 2005) visar att en tredjedel av eleverna i år 4–6 upplever att de kan vara med och bestämma över sin arbetsmiljö, för elever i år 7–9 och gymnasiet är andelen cirka en fjärdedel, dvs. inflytandet över den egna arbetsmiljön minskar med åldern från en redan låg nivå. Tendensen att inte ta elevernas arbetsmiljö på allvar måste bytas mot ett intresse för skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Kraven på arbetsmiljön i skolan måste vara lika stora som på andra arbetsplatser.

Det behövs ett tydligare elevperspektiv för hur både ute- och innemiljön i skolan ska utformas och för att bristerna i elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö ska kunna rättas till. Inrättandet av ett nationellt statistikregister över elevers olycksfall är ett medel för att öka kunskapen och ge underlag till förbättringar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Elevskyddsombuden ska få bättre utbildning och förutsättningar att genomföra sitt uppdrag samt reella möjligheter att påverka. Denna utbildning bör preciseras och kvalitetssäkras av Arbetsmiljöverket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Elevskyddsombuden måste också få samma rättigheter som andra skyddsombud, såsom rösträtt på skyddskommittémöten och stopprätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I gymnasieförordningen 8 kap. 1 § om bl.a. stödundervisning står:

Genom stödundervisning kan [] elevskyddsombud eller de som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, få ersättningar för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.

Elevskyddsombud i grundskolan måste få motsvarande rätt till stödundervisning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Toaletter är undanskymda platser i skolan, och forskning har visat att många barn och unga undviker att gå på toaletten under skoldagen för att inte bli utsatta för kränkningar. Andra undanskymda platser som omklädningsrum är kanske svårare att undvika. Skolan måste kartlägga skolmiljön och i möjligaste mån bygga bort den utsatthet många elever talar om.

Det har dessutom funnits fall där skyddsronderna inte omfattat utemiljön, vilken för skolbarn är en del av arbetsplatsen och självklart också måste tas upp. Vänsterpartiet anser att Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala miljö, såväl inomhus som utomhus. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4En skola för alla

Inte bara skolbyggnaderna utan också skolgårdarna ska vara tillgängliga och användbara för allas lek, rörelse och samvaro på raster och fritid, även för barn med funktionshinder. Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning bör därför innehålla krav på tillgänglighet för elever med funktionshinder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5Främja hälsa – förebygga ohälsa

Elevernas hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte bara för den enskilde eleven. Skolan får inte blunda för att hur verksamheten organiseras och miljön utformas. Den kan bidra till elevers ohälsa, psykiskt såväl som fysiskt. Om en elev har hög frånvaro, svårigheter i skolarbetet, svårigheter i sociala relationer etc., ska orsaker även sökas i skolan som helhet, inte genom att ogiltig frånvaro skrivs in i ordningsomdömen eller betyg. Susann Häggqvist (Arbetslivsinstitutet 2004) konstaterar i sin avhandling att den psykosociala arbetsmiljön bidrar till en betydande del av elevernas frånvaro.

För att kunna arbeta förebyggande måste alla lärare ha kunskap om barns och ungdomars hälsa. För att skolsköterska, kurator och psykolog ska kunna ingå i det förebyggande arbetet måste de finnas närvarande i skolverksamheten. Elever ska enkelt och omedelbart kunna komma i kontakt med dem, lärare ska kunna få handledning och dessa yrkesgrupper kan vid behov ingå i arbetslagens arbete.

Barnombudsmannen (BO) har ställt frågor till skolbarn om skolhälsovården och elevvården. 60 procent av skolbarnen önskade att skolsyster skulle finnas oftare i skolan, 25 procent svarade att de inte hade en kurator på skolan och 30 procent att de inte hade en skolpsykolog.

När utbildningsutskottet hade öppen utfrågning om mobbning (070412) anfördes vikten av en väl utbyggd skolhälsovård för att skapa en trygg miljö och för att förebygga mobbning, men också för att barn som lider av depression, ångest, ätstörningar etc. tidigt ska upptäckas och få hjälp.

Vänsterpartiet anser att rätten till tillgänglig och professionell elevhälsa ska slås fast i skollagen och att en utredning bör tillsättas som fastställer en rikstäckande basnivå och ett program för att säkra kvaliteten inom elevhälsan. Dessutom bör möjligheterna att införa ett nyckeltal för elevhälsa utredas som går i linje med de krav som drivs av bland andra BO om att det ska finnas skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog vid varje skolenhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I Vänsterpartiets motion Utgiftsområde 25, nummer 2007/08:Fi268, ökas dessutom bidraget till kommunerna för att anställa 1 000 fler inom elevhälsan.

Skolornas elevhälsoarbete bör följas upp i kvalitetsredovisningarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6Ge eleverna makt och inflytande

Skolan ska ge kunskaper i demokrati och förmedla ett demokratiskt förhållningssätt. Utbildningen ska bygga på samarbete, tolerans och kollektivt ansvar. För att kunna förmedla demokratiska värderingar måste skolan främja demokratiska arbetssätt där elever, personal och föräldrar känner sig delaktiga och har inflytande över såväl formella beslut som den vardagliga verksamheten. Att kunna påverka sin situation är en betydande faktor för hälsa och inlärning.

Demokrati förutsätter yttrandefrihet och att alla har tillgång till de verktyg som är nödvändiga för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Demokrati är något man lär sig och det krävs mycket träning och övning innan man behärskar det. Den extra tid det tar att låta barn/elever få vara med och påverka är en del av själva inlärningen och utbildningen.

Barn måste liksom vuxna ha rätt att föra fram sina åsikter och även kunna vara med och påverka sin omgivning. Barn befinner sig en stor del av sin tid i en pedagogisk verksamhetsform. De måste då även kunna ha ett inflytande över denna verksamhet.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att makten sprids. Utbildningssystemet är i dag alltför hierarkiskt. En enhetlig och likvärdig skola kräver demokratiskt inflytande. Därför är det viktigt att det finns politisk insyn i och styrning av skolan.

Skoldemokrati handlar inte bara om en formell beslutsstruktur. Utbildningen måste genomsyras av samarbete, vilja att lyssna och ett kollektivt ansvar. Barns/elevers och föräldrars inflytande är litet vad gäller planering och genomförande av den verksamhet som bedrivs i skolan. Trots att det redan i dag finns formella möjligheter för både elever och föräldrar att vara med och påverka t.ex. genom klassråd och utvecklingssamtal anser både elever och föräldrar att de saknar reella möjligheter att påverka. Speciellt gäller det för den verksamhet som äger rum inne i själva klassrummet, dvs. undervisningen.

I förskolan, och i stor utsträckning i de första åren i grundskolan, är möjligheten att påverka undervisningen större än vad den är i de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan. Inom förskolan och i år 1–3 får barnet/eleven ofta frågan om vad hon/han vill göra eller på vilket sätt hon/han vill genomföra ett planerat moment. Lärare i de senare årskurserna i grund- och gymnasieskolan har mycket att lära av förskolan.

För att uppnå ett demokratiskt utbildningssystem fordras alltså nya arbetsmetoder. Undervisningsformerna måste förändras så att elevernas egna aktiviteter, samarbete inom gruppen och möjligheten att påverka sin egen situation är det viktiga. Då kan eleverna få det självförtroende som är nödvändigt för att kunna klara utbildningen. Undervisningsformerna ska även inriktas på att elever ska ha likvärdiga villkor oberoende av deras bakgrund. Elevernas inflytande i skolan måste tas på allvar. De måste få verklig delaktighet i skolarbetet, dvs. ges ansvar för skolans skötsel och få ta aktiv del i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Delaktighet handlar om rätten att få vara med, att ha uppgifter samt att få och ta ansvar.

Ökat inflytande handlar inte bara om en rättighet att få påverka sitt dagliga arbete utan i lika hög grad om en skyldighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Vänsterpartiet anser att elevernas rätt till reellt inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö bör förtydligas i skollagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Dessutom bör möjligheten för kommunerna att ha lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna återinföras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2007
Rossana Dinamarca (v)
Egon Frid (v)	Siv Holma (v)
Elina Linna (v)	Eva Olofsson (v)