Elmarknaden

Motion 2003/04:N303 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa avreglering av elmarknaden till verkligheten så att elmarknaden fungerar.

Den nuvarande elmarknaden fungerar inte

Elmarknaden fungerar inte som en vanlig marknad. Ändå har den avreglerats som om den vore vanlig. Trots att elen bara kan levereras via ett och samma nätbolag ska konsumenterna byta mellan olika leverantörer. Det är en ordning som hindrar den faktiska konkurrensen, ökar kostnaderna skapar en marknad som inte fungerar.

Den nuvarande elmarknaden tvingar konsumenterna att handla elavtal. Men ett elavtal kan aldrig specificera mängd. Konsumenterna måste fritt kunna använda den mängd som de för tillfället har behov av. Det betyder att en prisbildning på elavtal aldrig kan skapa fortlöpande balans mellan utbud och efterfrågan. Och en elmarknad som inte klarar av att skapa fortlöpande balans mellan utbud och efterfrågan fungerar inte.

Lösningen är enkel

Det paradoxala är att elmarknaden skulle fungera alldeles utmärkt om man skalade bort den komplicerade överbyggnaden och handeln med elavtal. El kan i själva verket handlas väldigt enkelt. Det räcker med att konsumenterna slår på och av sina strömbrytare.

Avregleringen måste anpassas till elmarknadens speciella egenskaper. Konsumenterna är onekligen fast kopplade till sina verkliga leverantörer, d.v.s. till sina respektive nätbolag. De kan egentligen inte välja något annat än att slå på eller av sina strömbrytare.

Ändå går det att skapa en effektiv konkurrens på elmarknaden. Konsumenternas gemensamma köpbehov styr nämligen i vilken omfattning som el kommer att behöva produceras i olika produktionsanläggningar.

Exakt vilka kraftverk som ska utnyttjas bestäms av prisbildningen på spotmarknaden. Konkurrensen med avseende på fysisk el uppstår alltså i prisbildningen på spotmarknaden (och endast där). Om även konsumenterna medverkar i prisbildning och handel ökar konkurrensen. Minskad förbrukning blir då ett fortlöpande alternativ till ökad kraftproduktion och ett högre marknadspris.

Om nätbolagen levererar el till spotpris får konsumenterna automatiskt tillgång till konkurrensen på spotmarknaden. Elen kan nu handlas utan avtal genom att konsumenterna slår på och av sina strömbrytare!

Detta är också en förutsättning för att balans ska kunna skapas och att elmarknaden ska fungera! De handlade mängderna måste vara kända, och på elmarknaden kan utbud och efterfrågan bara bestämmas kort inpå en aktuell leveranstimme. Den efterfrågade mängden kan dock aldrig helt bestämmas. Den måste prognostiseras!

Det är lämpligt att Svenska Kraftnät, som har god information om den aktuella sammanlagda förbrukningen i landet, svarar för denna prognostisering. Genom att väga ihop den prognostiserade efterfrågan med producenternas säljbud kan spotmarknaden bestämma ett jämviktspris som skapar balans mellan utbud och efterfrågan.

Det kan inte nog betonas att elmarknaden, om den ska fungera, måste konstrueras utifrån en enkel grundregel. De handlade mängderna måste vara kända. Annars kan inte prisbildningen i handeln skapa balans mellan utbud och efterfrågan.

Handel med prisförsäkringar

I tillägg till handeln med el kan konsumenterna även behöva handla prisförsäkringar. Även här måste samma grundregel tillämpas. Mängderna som handlas måste vara kända.

Det är förhållandevis lätt att bestämma mängden i en prisförsäkring. Samtidigt ger det vanliga konsumenter anledning att fundera igenom hur de använder sin el. Hur mycket måste man egentligen använda när priset är högt? Går det att minska förbrukningen? Det är ju bara den mängd som används när priset är högt som en vanlig konsument har anledning att prisförsäkra.

Förmodligen är det främst konsumenter som slår på förbrukning när priset är högt som behöver köpa prisförsäkringar. En elvärmekund kan exempelvis vara intresserad av att prisförsäkra 10 kW elvärme mot priser som överstiger 40 öre/kWh under vintern.

Prisförsäkringar mot högt pris kan i första hand säljas av producenter som slår på produktion när priset är högt. En producent som exempelvis kan starta 10 MW produktion när priset överstiger 40 öre/kWh kan sälja prisförsäkringar till 1 000 elvärmekunder om de behöver 10 kW vardera.

De som behöver slå på förbrukning när priset är högt reserverar på det här sättet framtida kapacitet som kan slås på när priset är högt. Handel med mängdbestämda prisförsäkringar skapar balans mellan utbud och efterfrågan av framtida kapacitet.

Andra typer av prisförsäkringar kan fylla andra behov.

Man kan tänka sig försäkringar mellan producenter som kan tvingas sälja el när priset är lågt och konsumenter som kan slå på förbrukning just när priset är lågt. I det fallet köper producenterna försäkringar av konsumenterna för att skydda sig mot låga priser. En ytterligare annan variant är avtal mellan konsumenter som kontinuerligt använder el och producenter som kontinuerligt producerar el. De kan med fördel avtala om att låsa priset på en viss nivå. Genom att utbyta prisförsäkringar utgående från olika behov skapas en effektiv framtida resursallokering på elmarknaden.

Mängdbestämda prisförsäkringar skapar även andra stora fördelar. När mängderna är bestämda kan prisförsäkringarna avräknas enbart med hjälp av information om spotpriset. Det frigör handeln med prisförsäkringar från handeln med fysisk el. Därmed öppnas marknaden för prisförsäkringar på el för effektiv konkurrens på lika villkor. Handeln med prisförsäkringar kan standardiseras, vilket leder till hög konkurrens och låga transaktionskostnader.

Det vanliga finansiella systemet kan användas för att förmedla och avräkna även prisförsäkringar på el, med betydande effektivitetsvinster som följd. Det skapar helt nya möjligheter för enskilda investerare att effektivt sprida risker till de avnämare som har den största betalningsviljan för investeringarna.

Enklare nätverksamhet m.m.

En separat handel med mängdbestämda prisförsäkringar förenklar även verksamheten hos nätbolagen. De får ett helhetsansvar för leverans, mätning, avräkning och fakturering av fysisk el. De slipper hantera leverantörsbyten. Mätarna behöver bara läsas av inför fakturering av konsumenternas förbrukning. Det minskar komplexiteten och kommunikationsbehoven i de mätsystem som installeras.

Vinsten av att installera timregistrerande elmätare blir väsentligt större eftersom det är timmätning i kombination med leverans till spotpris som skapar verkliga incitament till effektiv elanvändning. Ej timmätta konsumenter avräknas efter nätbolagets timvisa schablonprofil.

I tillägg till timvis avräknad leverans bör konsumenterna ha tillgång till information om det aktuella spotpriset. En lämplig metod kan vara att sprida priset via radions rikstäckande FM-band. Det kan då avkodas med hjälp av enkla och billiga radiomottagare för visning och styrning av elanvändningen i princip var som helst i landet.

Regelverk

Ett regelverk för elmarknaden bör utformas så att nätbolagen debiteras spotpris för inmatad el och debiterar konsumenterna spotpris för levererad el och nätförluster, i tillägg till nätavgiften. Nätbolagen får inte samordna sin verksamhet med verksamheter som har med handel med prisförsäkringar att göra. Handeln med prisförsäkringar bör regleras av värdepapperslagstiftningen.

Ny vs. nuvarande modell

Det kan vara värt att på några punkter jämföra den föreslagna verklighetsanpassade elmarknaden med den nuvarande:

Konsumentvänlighet

På en ny elmarknad handlar konsumenterna fysisk el bara genom att trycka på strömbrytaren. Det behövs inga elavtal, leverantörsbyten eller dubbla fakturor från vare sig nätbolag eller leverantör för leverans av fysisk el.

Ett begränsat antal konsumenter som har behov av att prisförsäkra sig köper prisförsäkringar. Det finns inget avtalstvång som kan utnyttjas för att mjölka konsumenter på pengar.

Den nya utformningen är anpassad till verkligheten vilket ökar konsumenternas möjligheter att förstå hur elmarknaden fungerar.

Dagens elmarknad ger konsumenterna intryck av att de har fördelar av att teckna elavtal och byta leverantörer. Men den fiktiva konkurrensen med leverantörsbyten leder i själva verket till minskad faktisk konkurrens, ökade kostnader och högre elpriser. Marknaden är inte anpassad till verkligheten. Det gör att konsumenterna får mycket svårt att begripa hur den fungerar och hur de bör agera.

Effektiv elanvändning

När konsumenterna köper el till aktuellt pris genom att trycka på strömbrytaren skapas goda incitament till effektiv elanvändning. Handeln med separata prisförsäkringar ökar incitamenten. Den billigaste prisförsäkringen är att minska förbrukningen när priset är högt. Incitamenten till effektiv elanvändning byggs på ett naturligt sätt in i elmarknadens funktion.

Den nuvarande elmarknaden dämpar samma incitament. Effektiv elanvändning ska enligt den nuvarande energipolitiken främjas genom informationskampanjer och kommunal energirådgivning.

Incitamenten till effektiv elanvändning ökar naturligtvis med individuell timmätning av konsumenternas förbrukning. Vinsterna av att installera timregistrerande elmätning blir stora på en marknad där konsumenterna handlar el till spotpris. På den nuvarande marknaden kan motsvarande vinst helt utebli om konsumenterna handlar el till fast pris.

På den nuvarande elmarknaden varierar elbehovet mellan som lägst cirka 8 000 MW på sommaren och upp till cirka 28 000 MW en extrem vinter. Skillnaden är i storleksordningen 20 000 MW mellan det högsta och lägsta elbehovet. En stor del av detta har naturligtvis att göra med att el används till uppvärmning av processer i industrier och framförallt av lokaler och fastigheter. Det bör alltså finnas en mycket stor potential för besparingar om uppvärmning kan ske med alternativa bränslen. Samtidigt kan det även finnas stora vinster av att om möjligt flytta förbrukning till perioder med lägre elbehov och, sannolikt lägre priser på el. Det gäller generellt sätt att skapa incitament till att kapa topparna och fylla dalarna i den varierande förbrukningskurvan.

Stöd av miljömärkt el

Alla produktionsanläggningar på elmarknaden måste köras utifrån egna produktionsförutsättningar. På en ny elmarknad kan olika kraftverk hantera sina individuella produktionsrisker på ett bättre sätt. Ett vindkraftverk t.ex. kan bara producera el när det blåser men löper risken att spotpriset är lågt just då. Om spotpriset däremot är högt finns det ingen anledning att begränsa produktionsintäkterna genom att låsa priset. En vindkraftproducent skyddar sig exempelvis bäst genom att skaffa sig en golvprisförsäkring. Den skyddar mot lågt pris men begränsar inte möjligheterna att tjäna pengar om priset är högt. Motsvarande försäkringar kan lämnas av konsumenter som vill stödja vindkraft. En konsument som vill stödja exempelvis 5 kW vindkraft kan överlåta en försäkring på 5 kW som begränsar vindkraftproducentens pris nedåt till 20 öre/kWh.

En ny elmarknad är inget hinder för att behålla det nuvarande systemet med gröna certifikat. Skillnaden är att certifikaten måste distribueras via nätbolagen. Upphandlingen kan dock läggas ut på andra agenter om så erfordras.

Balans

Genom att utforma elmarknaden så att de handlade mängderna är kända kan marknaden skapa såväl kort- som långsiktig balans. Den kortsiktiga balansen skapas genom att konsumenterna medverkar i handeln och prisbildningen på spotmarknaden. Den långsiktiga balansen skapas genom en handel med mängdbestämda prisförsäkringar.

Den nuvarande elmarknaden kan varken skapa kort- eller långsiktig balans eftersom konsumenterna handlar elavtal som inte specificerar mängd. En prisbildning på sådana avtal kan inte skapa balans mellan utbud och efterfrågan.

En prisbalansering per timme räcker inte för att skapa fortlöpande balans på elmarknaden. Därför måste prisbalanseringen kompletteras med en balansering som kontinuerligt håller frekvensen i elsystemet på 50 Hz. En fungerande prisbalansering innebär att resurskravet för frekvensbalanseringen av elsystemet minskar.

På en ny marknad kan den kortsiktiga prisbalanseringen förbättras genom att prisbildningen kan ske närmare inpå varje leveranstimme. Det är möjligt eftersom Svenska Kraftnät, som skulle prognostisera konsumenternas köpbehov, har direkt tillgång till uppgifter om den aktuella förbrukningen i landet.

Konkurrens

Med handel av el till spotpris får konsumenterna obehindrad tillgång till den verkliga konkurrensen på spotmarknaden. Denna konkurrens ökar om konsumenterna börjar reagera på spotpriset så att minskad elanvändning blir ett alternativ till ökad produktion.

Den nuvarande marknaden minskar konkurrensen med avseende på fysisk el. Konsumenterna blir dels avskärmade handel till spotpris och får dels sämre möjligheter att reagera på spotpriset. Dessutom blockerar marknaden nästan helt konkurrens och effektivitet med avseende på handel med prisförsäkringar.

Den nuvarande marknaden saknar en effektiv konsumenthandel med mängdbestämda prisförsäkringar. Det innebär att det inte finns några möjligheter att sprida investeringsrisker för enskilda investeringar i ny produktion till konsumentkollektivet. Följden blir att investeringar skjuts på framtiden i avvaktan på höga medelpriser på spotmarknaden. En annan följd är att bara stora producenter med en väl avvägd produktionsmix har kapacitet att investera i ny produktion. Det driver utvecklingen mot större kraftproducenter och ännu sämre konkurrens. Betydelsen av en väl fungerande konsumenthandel med mängdbestämda prisförsäkringar kan därför inte överdrivas.

Konkurrensen med avseende på fysisk el uppstår som tidigare nämnts endast i prisbildningen och handeln på elmarknadens spotmarknad. Det betyder att den faktiska konkurrensen på elmarknaden fungerar på ett helt annat sätt än på en vanlig marknad. Konkurrensen uppstår i marginalprissättningen och det är det dyraste kraftverket som styr priset för hela marknaden! Detta måste påverka resonemanget om konkurrens på elmarknaden och hur den ska övervakas och kontrolleras. En omedelbar slutsats är att de nuvarande konkurrensreglerna inte kan tillämpas på elmarknaden.

För att ta ett exempel: Antag att Konkurrensverket kan säga att dominerande ställning innebär större marknadsandel än 50 procent och att det är förbjudet att utnyttja denna ställning. Det är naturligtvis en verkningslös regel på en marknad där en enskild producent kan styra priset trots att denna i praktiken kan ha en mycket liten marknadsandel.

Den nuvarande marknadsmodellen utgör ett allvarligt hinder för konkurrens på elmarknaden. Elmarknaden saknar i tillägg adekvata konkurrensregler och en fungerande konkurrensövervakning.

Stockholm den 5 oktober 2003
Ingegerd Saarinen (mp)
Åsa Domeij (mp)	Mikael Johansson (mp)
Claes Roxbergh (mp)	Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Feltzing (mp)	Ulf Holm (mp)
Leif Björnlod (mp)