Elprissättningen

Motion 2002/03:N298 av Åsa Domeij m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning bör tillsättas med syfte att förändra elprissättningen i riktning mot rörliga priser och förstärkt effektprissättning.

Motivering

Många miljöproblem hänger samman med den höga energiförbrukningen i vår typ av välfärdssamhälle. För att minska energiförbrukningen genom sparande och effektivisering är ekonomiska styrmedel mycket effektiva. Därför har Miljöpartiet de gröna sedan många år drivit frågan om grön skatteväxling, dvs höjd skatt på energi och miljöfarliga utsläpp och sänkt skatt på arbete. Men det är inte bara högre energipriser som är positiva från miljösynpunkt. Även prissättningens utformning är viktig för att stimulera en effektiv energianvändning.

Att minska på elanvändningen, inte minst för uppvärmningsändamål, är viktigt för att underlätta en avveckling av kärnkraften. Dessutom är det också samhällsekonomiskt bättre att minska energianvändning än att investera i ny kraftproduktion. Utbyggnad av ny kraft är dyrt oavsett vilka energislag man väljer att satsa på.

1996 avvecklades elmarknaden, vilket innebär att elkunderna fick möjlighet att själva välja elleverantör. Det är positivt att konkurrensen på elmarknaden har ökat, men samtidigt upplever många kunder det som ett stort problem att den fasta avgiften till nätägaren är hög. Kunderna kan inte välja nätleverantör. Det finns därför ingen konkurrens på nätområdet utan priserna övervakas av nätmyndigheten. Genom att det fasta nätpriset utgör en så stor del av det pris som många kunder betalar för sin el, är incitamentet för effektiv elanvändning inte så stort som ett helt rörligt elpris skulle innebära.

Problemet med de höga fasta avgifterna för el uppmärksammades i SOU 2000:23 där det står: Vidare anser kommittén att det kan finnas möjligheter att genom att förändra fördelningen mellan fast och rörlig del i taxesättningen för el och fjärrvärme ytterligare stimulera energibesparing. Trots att det har gått mer än två år sedan utredningen presenterade sitt betänkande har någon positiv förändring inte skett.

Elpriserna skulle också behöva förändras i riktning mot mer effektprissättning. Sverige har ett produktionssystem för el som är anpassat efter att klara de kallaste vinterveckorna. Orsaken är att el i alltför stor utsträckning används för uppvärmning. Om det var större prisskillnad mellan dagar/timmar med stort effektbehov skulle både sparande och effektivisering stimuleras inom såväl hushålls- som företagssektorn. För att åstadkomma detta kan en möjlighet vara att lagstifta om att alla som levererar el förser elkunderna med mätare som klarar kontinuerlig registrering av elförbrukningen. Men hur medlet utökad effektprissättning kan utvecklas för att uppnå miljöfördelar behöver utredas vidare innan beslut kan fattas. Därför bör regeringen tillsätta en utredning som närmare belyser såväl rörlig prissättning av el som effektprissättning.

Stockholm den 22 oktober 2002
Åsa Domeij (mp)
Mikaela Valtersson (mp)	Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)