En bättre miljö i Härjedalen och Jämtland

Motion 1990/91:Jo732 av Eva Goës (mp)

Jämtlands län som omfattar de två landskapen Jämtland
och Härjedalen är ett av Sveriges vackraste län. Länets
naturgeografi domineras av fjäll och stora älvdalar. Länet
upptar 12 % av landets yta. Naturgeografiskt är länet
mycket variationsrikt såväl vad beträffar klimat, geologisk
uppbyggnad som växt och djurliv. I länet finns exempelvis
tre växtgeografiska regioner företrädda. Inom länet finns
också en nationalpark (Sånfjället), 25 naturreservat samt
ett naturvårdsområde.

Hotade vattendrag

Jämtlands län har fått betala ett högt pris för landets
välfärd. Nästan alla vattendrag är utbyggda i länet, och
elkraften skickas till stor del söderut -- länet svarar för ca
20 % av landets vattenkraftsproduktion! Endast två större
vattendrag återstår idag. Dessa är Indalsälven uppströms
Järpen och Ammerån. Det är angeläget att dessa vattendrag
även i fortsättningen förblir outbyggda.
Vattenutbyggnadsepoken måste få sitt slut -- Sverige har
redan exploaterat tillräckligt många vattendrag!
Exploateringshotet kvarstår dock på olika sätt, bl.a. genom
planer på minikraftverk, förstärkta dammbyggen och
kraftigare reglering. Därtill kommer den ökande
försurningen i de mindre vattendragen. Eftersom det rör sig
om de sista kvarvarande naturliga vattendragen av sin art,
så är det också en lång rad växter och djur som är direkt
beroende för sin överlevnad av dessa naturliga miljöer.

På många håll i länet pågår försök från exploatörer som
vill ta den sista droppen. Det folkliga motståndet är
kompakt, då människornas livskvalitet hotas!

Hotade skogar

Omläggningen av driftsformerna i skogsbruket har
resulterat i betydande förändringar i landskapet. Det är det
högmekaniserade storskogsbruket som bidragit till detta
och särskilt påtaglig är förändringarna i de fjällnära
områdena där man av ekonomiska skäl avverkat stora
sammanhängande områden. Här har olika statliga bidrag
påskyndat avverkningarna!

Inom länet sker skogsodlingen till stor del med det
främmande trädslaget Pinus contorta (10 000 ha/år). I vissa
fjällsluttningar kan högproduktiva skogar växa helt nära
kalfjället. Konflikten mellan skydd av och hänsyn till
fjällnära skogar i skogsbruket blir därigenom mycket akut i
Jämtlands län.

Det är långt kvar till 1 %-målet för skydd av naturskog i
Jämtland -- trots att det hör till landets skogsrikaste län och
trots det ökade skydd som kommit med inrättandet av
nationalpark och naturreservat, ligger skyddsgraden under
skyddsgraden för riket som är knappt 0,4 %.

Antalet skogsbilvägar ökar och byggs både med och utan
statsbidrag. Skogsvårdsstyrelse och länsstyrelse har ingen
kännedom om många av byggnationerna. Dessa vägars
långsiktiga inverkan på naturmiljö och landskap är mycket
stor. Efter skogsbilvägen blir det skogsavverkning och
därefter skyddsdikning. Konsekvenserna på lång sikt går
inte att överblicka. Därför måste skyddsdikningen kraftigt
begränsas.

Försurningen

Jämtland har en mycket komplex geologi. Mycket god
till god buffringsförmåga kan sägas utmärka hälften av
länets yta och medelgod till mycket svag den resterande.

Problemområden är främst den del av Härjedalen som
ligger söder om den sk isdelaren. Försurningsskador är
dokumenterade sedan ett 10-tal år och vattendrag och sjöar
med svåra skador har ökat kontinuerligt. Ett kraftigt ökat
flöde av metaller har registrerats i flera vattensystem till
följd av försurningsprocessen. Stora kalkningsprogram har
inletts. Även centrala delarna av Bergs kommun uppvisar
samma bild som Härjedalen.

I Jämtlands län har man påträffat fisk med förhöjda
kvicksilverhalter i de östra och södra delarna av länet och då
oftast i regleringsmgasin och starkt brunfärgade skogssjöar.
Allt för få sjöar är dock undersökta och en noggrannare
kartering behövs. För detta bör avsättas statliga medel.

Cesium

Katastrofen i Tjernobyl har drabbat Jämtland hårt,
speciellt rennäringen. Här har olika metoder av utfodring
prövats och detta måste fortsatt stödjas ekonomiskt. Det är
främst Ragunda och Strömsunds kommuner som fått motta
detta radioaktiva nedfall. Mätningar i biologiskt material
har emellertid visat att lokala nedfall förekommit i
Härjedalens, Krokoms och Åres kommuner. Lokala
förhöjningar har också registrerats i t ex Storlienområdet,
som enligt strålningskartan var ett område med lågt nedfall.
Insjöfisk, vilt och svamp kommer i de drabbade områdena
att fortsatt ha mycket höga värden av cesium. Hos vissa
rovfiskar, gädda, öring och storröding, antas de högsta
värdena ännu inte ha uppnåtts!

Gullhögsflon -- 6 000 år gammal omistlig våtmark

Härjedalen är ett landskap ovanligt rikt på myrmark,
vilket är en av anledningarna till att Sveriges största
torvbrytningsprojekt lokaliserats hit. Vid full produktion
har Härjedalens Mineral AB för avsikt att bryta 300 000 ton
torv årligen. Energitorven kommer uteslutande att
användas i Uppsala för fjärrvärmeproduktion.

I östra Härjedalen finns flera våtmarker med höga
naturvärden. I ornitologiska inventeringar har 7--8 objekt
hänförts till skyddsklass 1, d.v.s. av riksintresse. Redan
tidigare har torvbolaget inlett exploatering av två av dessa.
För ett annat, Gullhögsflon, har nu Härjedalens Energi AB
inlagt en ansökan om bearbetningskoncession.

Gullhögsflon utgör tillsammans med Tönningflon ett
sammanhängande myrkomplex och är en mycket viktig
representant för flera myrtyper bl.a. strängblandmyrar och
strängflarrkärr. Storleken och den relativa ostördheten
medför mycket höga ekologiska värden, vilket bekräftas av
områdets rika fauna och flora. Myren hyser speciella
vegetationstyper, sällsynta växtarter, och ett rikt fågelliv.
Den angränsande Veman torde ur fiske- och
rekreationssynpunkt vara Härjedalens värdefullaste
vattendrag i dag. Något alternativt myrområde med
motsvarande naturvärden går sannolikt inte att finna inom
länet.

Skyddsvärdet har slagits fast flera gånger av oberoende
experter. Sedan 1976 ingår myren i förteckningen över
naturvärden av riksintresse i Jämtlands län. Detta innebär,
att Gullhögsflon omfattas av bestämmelserna i
naturresurslagen, d.v.s. det skall skyddas mot åtgärder som
kan förstöra befintliga naturvärden. En torvtäkt inom
området spolierar för all framtid de naturvärden som
Gullhögsflon representerar.

Naturvårdsverket har avslagit ansökan om tillstånd för
brytning av torv på Gullhögsflon och anser att den inte
enbart är av svenskt riksintresse för naturvård utan
otvivelaktigt också ett naturvetenskapligt objekt av
betydande internationellt intresse. Tillsammans med
Tönningfloarna bör Gullhögsflon snarast avsättas som
naturreservat.

Turism

I takt med växande turism i fjällregionerna tillkommer
nya verksamheter som inverkar negativt på fauna,
rennäring eller traditionellt rörliga friluftsintressen. Som
exempel på sådana, kan nämnas skotertrafik, flygtrafik --
inte minst helikopterskidåkning inom obrutna fjällområden
och ökad trafik med hundar och hästar inom fjällområdet.
Förbud mot motoriserat friluftsliv i fjällregionen måste
införas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i
motionen uppräknade hotade vattendragen skall skyddas
från exploatering,1]

[att riksdagen beslutar att alla vattendrag skall skyddas
från vidare exploatering som minikraftverksutbyggnation i
enlighet med vad som anförts i motionen,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökat skydd av skog och totalt
skydd av den fjällnära skogen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kraftigt begränsa
skyddsdikning och byggnation av skogsbilvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statliga medel satsas på
kartläggning av försurningen och fortsatt kalkning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ersätta rennäringen för
åtgärder för att minska det radioaktiva upptaget i renar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skydda myr- och våtmarkerna
Tönningflon och Gullhögsflon från exploatering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Tönningflon och Gullhögsflon bör avsättas som
naturreservat eller som nationalpark,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot motoriserat friluftsliv
i fjällregionen.

Stockholm den 17 januari 1991

Eva Goe s (mp)

1 1990/91:Bo514