En Fyrstadsfond

Motion 1993/94:N282 av Lars Bäckström (v)

Sammanfattning

I motionen föreslås att en ''Fyrstadsfond'' inrättas.
Fondens syfte skall vara att stödja regionens näringsliv,
bl.a. genom att ställa upp med riskvilligt kapital för
industriell förnyelse och utveckling.

Fondens kapital bör bl.a. byggas upp genom återbetalda
medel från Volvo av det statsstöd som företaget fick för att
etablera en fabrik i Uddevalla. Ytterligare finansiering bör
skapas dels genom att medel avsätts från den
''arbetslivsavgift'' på 0,6 procent som föreslås i särskild
partimotion från Vänsterpartiet, dels genom de medel som
inom regionen avsätts till Trygghetsfonden.

Bakgrund

Arbetsmarknaden i Fyrstadsregionen har drabbats
mycket svårt av den industriella tillbakagången under
inledningen av 1990-talet. En rad industriföretag i regionen
har lagts ner eller helt avvecklat sin verksamhet. Det mest
kända exemplet är Volvo Uddevallaverken, men samma
negativa utveckling har gällt för en rad andra
industriföretag i regionen.

I samband med nedläggningen av Uddevallavarvet
utformade statsmakterna ett stödpaket, det s.k.
Uddevallapaketet. Detta innehöll bl.a. stöd till Volvos
nyetablering och inrättandet av ett regionalt
investmentföretag, ''Uddevallainvest''.

Satsningen på en ny fabrik blev lyckosam i så måtto att
man på Uddevallaverken utvecklade en världsunik arbets-
och produktionsorganisation. Denna framtidssatsning
avbröts dock genom Volvos beslut att lägga ner sin
modernaste fabrik.

Satsningen på Uddevallainvest misslyckades dock.
Uddevallainvest satsade på att köpa upp befintliga företag.
Ledningen för Uddevallainvest hade emellertid inte
tillräcklig industriell kompetens och detta tillsammans med
de dåliga konjunkturerna gjorde att man misslyckades med
att utveckla de köpta företagen i positiv riktning.
Uddevallainvest övergick slutligen till att agera på
fastighetsmarknaden, och tillgängliga medel förbrukades
utan att man uppnådde några positiva
sysselsättningseffekter.

Den industriella nedgången har gjort att
industrisysselsättningen gått ner mycket kraftigt i regionen.
Metalljobben i Fyrstad har nästan halverats på fem år.
Arbetslösheten i regionen ligger ungefär 3 % över
genomsnittet för riket. Hösten 1993 gick en tredjedel av
Metalls medlemmar utan arbete. Till sommaren 1994
riskerar 1 729 Metallmedlemmar att vara utförsäkrade från
a-kassan.

Denna utveckling måste och kan brytas. Den gryende
högkonjunkturen inger hopp. Grunden för den
högkonjunktur som nu kan skönjas står dock till stor del att
söka i den fallande kronkursen. I längden kan inte den
industriella utvecklingen grundas på en låg kronkurs.
Fyrstad behöver en uthållig och stabil industriell bas.
Fyrstad behöver fler mindre och medelstora
industriföretag.

Kommunerna i Fyrstad har tagit initiativ som kan bidra
till en sådan utveckling. Samtliga kommuner försöker med
begränsade resurser att driva ett aktivt näringspolitiskt
arbete. Genom den s.k Fyrstadskommittén finns ett
organiserat samarbete inom flera viktiga sektorer,
näringspolitik, trafikplanering, utbildning och kultur. I
Trollhättans kommun finns en särskild industrisatsning
benämnd SIRU, Strategigruppen för industriell och
regional utveckling. Dessa satsningar bör dock
kompletteras med en särskild regional fond för industriell
utveckling, ''Fyrstadsfonden''.

Förslag om en sådan fond har utvecklats i ett
aktionsprogram från Metallavdelningarna i
Fyrstadsregionen. Förslaget är så genomarbetat att det
relativt snabbt kan omvandlas till praktisk handling. Ett
snabbt och effektivt förverkligande av planerna skulle dock
väsentligen underlättas genom positiva beslut från
riksdagens sida. Beslut som riksdagen bör och kan fatta
under våren 1994.

Fyrstadsfond

Fondens uppgift skall vara att stödja lokala innovatörer,
stödja företag att utveckla nya produkter, hjälpa till med
lokalanskaffning, och ge stöd till omstruktureringar.
Fonden skall vidare administrera starta-eget-bidragen, ge
professionell handledning och fungera som kontaktlänk
mellan företag och offentliga institutioner.

Ett område för fonden av särskild vikt är att tillsammans
med Utvecklingsfonden utveckla program för att stärka
regionens underleverantörer.

Fonden bör vara särskilt aktiv inom områden som hjälp
med lönsamhetsbedömning till företag och innovatörer,
rådgivning för att utveckla arbetsorganisationen,
marknadsföring, utbildning och finansiering.

Finansieringen innebär att fonden skall gå in i företag
med riskkapital och delta i ledningsfunktioner. När
företaget stabiliserat sig så bör fonden gå ur verksamheten
med sitt kapital, för att kunna satsa det i nya företag.

Riskkapitalet bör enligt Metallavdelningarnas program
kunna byggas upp dels genom direkt statligt stöd, dels
genom att de medel som inom regionen avsätts till
Trygghetsfonden tillförs Fyrstadsfonden. Denna
finansieringsform bör vara fullt möjlig och tillstyrks i denna
motion.

Det direkta statliga stödet till Fyrstadsfonden bör i första
hand kunna avsättas till fonden, dels genom avsättningar
från en särskild ''arbetslivsavgift'', dels genom återbetalda
medel från Volvo.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion att en särskild
''arbetslivsavgift'' på 0,6 % av lönesumman tas ut från och
med den 1 juli 1994. Avgiften fonderas i särskild ordning
och används för att finansiera satsningar på förnyelse av
arbetslivet och kompetenshöjande utbildningar. Förslaget i
Vänsterpartiets partimotion ligger väl i linje med den
föreslagna Fyrstadsfonden. Det torde därför vara naturligt
att Fyrstadsfonden delvis finansieras med medel från den
föreslagna ''arbetslivsavgiften''.

Volvostödet

När Volvo etablerade sin fabrik i Uddevalla så skedde
detta med ett stort indirekt och direkt stöd från samhället.
Stödet kanaliserades via frisläppta investeringsfonder,
förmånliga villkor med tillhörande skatteavdrag vid köpet
av Uddevallavarvet, samt direkta bidrag. Till stödpaketet
kan även räknas beslutet att bygga motorvägen Stora
Höga--Uddevalla. Ett beslut ägnat att tillgodose önskemål
från Volvo och P.G. Gyllenhammar personligen.

Det kan diskuteras hur stort det totala samhällsstödet
var till Volvo för etableringen i Uddevalla. Uppgifter som
nämnts pendlar mellan bruttosummor på över 12 miljarder
kronor till nettostöd om 3--4 miljarder kronor. De öppna
och direkta bidragen låg dock på ca 200 miljoner kronor.

Efter nedläggningen av Uddevallaverken tog NUTEK
upp förhandlingar med Volvo om återbetalning av en del av
stödet. En miniminivå för återbetalningarna som angetts i
de offentliga diskussionerna är 115 miljoner kronor.
Förhandlingarna mellan NUTEK och Volvo avslutades
utan att enighet nåddes. Enligt NUTEK:s uppfattning skall
företaget göra väsentliga återbetalningar. Volvo har dock
överklagat NUTEK:s beslut till regeringen.

Frågan bereds för närvarande inom
Arbetsmarknadsdepartementet. Ett regeringsbeslut väntas
under våren 1994. Sakskäl talar för ett beslut i enlighet med
NUTEK:s rekommendationer. Riksdagen bör dock uttala
som sin mening att Volvo bör åläggas att återbetala statliga
stödpengar till ett belopp om minst 115 miljoner kronor.
Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Stödet till Volvo anvisades ursprungligen av
statsmakterna för att stärka näringslivet i Uddevalla. Ett
stöd för att kompensera för nedläggningen av
Uddevallavarvet. Det är därför rimligt att återbetalda
medel ställs till regionens förfogande för näringspolitiska
satsningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Lämpligen kan detta stöd till regionen ske inom ramen
för den föreslagna Fyrstadsfonden. De återbetalda medlen
från Volvo bör därför kunna återföras till regionen genom
den i motionen föreslagna Fyrstadsfonden. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För den händelse att riksdagen ej bifaller yrkandet om
att återföra de återbetalda medlen till regionen via
Fyrstadsfonden bör de istället disponeras av Länsstyrelsen.
Medlen bör då disponeras av Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län för särskilda näringspolitiska insatser i
Uddevallaregionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en regional fond
för Fyrstadsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av en
''Fyrstadsfond'' genom disponering av medel från
Trygghetsfonden,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återbetalningar från AB Volvo
till staten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återbetalda medel från AB
Volvo skall avsättas för regionalpolitiska satsningar i
Uddevalla-Fyrstadsområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återbetalda medel från AB
Volvo skall disponeras för uppbyggnaden av en regional
fond för Fyrstadsregionen,

6. att riksdagen vid avslag på yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
återbetalda medel från Volvo ställs till länsstyrelsens
disposition för näringspolitiska satsningar i
Uddevallaregionen.

Stockholm den 24 januari 1994

Lars Bäckström (v)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU