En handelspolitik för jämställdhet

Motion 2008/09:N210 av Hans Linde m.fl. (v)

1Innehållsförteckning

2Förslag till riksdagsbeslut1

3Motivering3

4Handel och könsmaktsordningen3

5Jämställdhetsperspektiv på handel4

5.1WTO och jämställdhet4

5.2EU:s associationsavtal och jämställdhet5

6Stärk jämställdhetsarbetet5

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för EU och WTO ska verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för att EU:s förhandlingsmandat inför fortsatta förhandlingar i WTO ska inkludera ett tydligt jämställdhetsmål.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för EU ska driva att EU:s förhandlingsmandat inför fortsatta och framtida förhandlingar om handels- och associationsavtal inkluderar ett tydligt jämställdhetsmål.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för en förstärkt jämställdhetskompetens inom EU:s generaldirektorat för handel.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en handlingsplan för hur man ska förstärka jämställdhetskompetensen inom Utrikesdepartementets enheter för handel.2

1 Yrkande 4 hänvisat till UU.

2 Yrkande 5 hänvisat till KU.

3Motivering

Handel utgör en av de viktigaste relationerna mellan stater. För utvecklingsländerna kommer utformningen av handelns regelverk vara avgörande för möjligheterna att utvecklas och bekämpa fattigdomen. Handel och de regler som omgärdar denna bedrivs inte i ett socialt vakuum, utan präglas av en värld full av maktrelationer och kontrasterande intressen. Det handlar om relationer mellan länder eller mellan grupper inom samma land. Men det kan också handla om relationen mellan män och kvinnor. Trots detta har internationell handel, både inom forskning och inom de politiska institutionerna betraktats som genusneutral. Ett tydligt exempel var regeringens handelspolitiska deklaration som presenterades den 4 mars 2008. På 22 sidor nämns inte orden kvinna eller jämställdhet.

Vänsterpartiet ser ett stort behov av att frågor om handel lyfts och får större utrymme på den politiska dagordningen. Vi har i andra sammanhang, bl.a. motionen WTO och internationell handel (mot. 2006/07:N201) lyft frågor om vår syn på handelspolitiken. I den här motionen avser vi att lyfta frågan om hur internationell handeln förändrar, upprätthåller eller fördjupar rådande genusstrukturer, men också presenterar en rad förslag för hur Sveriges handelspolitik kan bidra till jämställdhet mellan män och kvinnor.

4Handel och könsmaktsordningen

Kvinnor och män har olika roller i ekonomin, med olika tillgångar till och makt över viktiga resurser såsom kapital, krediter, jord, utbildning och ny teknik. Kvinnor och män har även olika möjligheter att påverka och delta i det politiska beslutsfattandet. I Bangladesh är 85 procent av de anställda inom textilindustrin kvinnor. I Guandong-provinsen i Kina saknar 60 procent av kvinnorna anställningskontrakt och arbetar i genomsnitt 150 timmar i övertid per månad. Av de 42 miljoner anställda i världens över 5 000 exportfrizoner är över 80 procent kvinnor, och i dem finner vi de sämsta anställnings- och arbetsvillkoren, bl.a. oftast ytterst begränsade fackliga rättigheter. Två tredjedelar av världens jordbrukare är kvinnor, och kvinnor står för 60–90 procent av den globala matproduktionen, men medan kvinnor dominerar de småjordbruk som producerar för den lokala marknaden i utvecklingsländerna, dominerar männen de stora och medelstora jordbruken med inriktning på exportprodukter. Denna arbetsdelning och dessa skillnader i roller och därigenom i möjligheter gör att ökad internationell handel, nya produktionsmönster och handelspolitiska regler påverkar män och kvinnor på olika sätt.

I dag ser vi hur handelsavtalen tenderar att bli allt bredare och omfatta allt fler aspekter av de ekonomiska relationerna mellan och inom stater. Det innebär också att handeln kommer påverka kvinnor och män på fler områden och i högre utsträckning, såväl makroekonomiskt som socioekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt.

Liberala ekonomiska teorier dominerar i dag den handelspolitiska debatten. Central i dessa teorier är idén om komparativa fördelar, med andra ord att enskilda länder tydligare ska specialisera sig på de områden där de kan producera till lägre kostnader men med högre produktivitet än andra länder. För många utvecklingsländer ligger den komparativa fördelen i deras låga produktionskostnader, i synnerhet låga lönekostnader. Den allra billigaste arbetskraften är kvinnor. Kvinnors komparativa fördel blir med andra ord utifrån dagens liberala ekonomiska teorier kvinnors ekonomiska och politiska underordning, dvs. att hon har sämst lön, arbets- och anställningsvillkor. En handelspolitik som bara utgår från idén om komparativa fördelar kommer därför att cementera och fördjupa kvinnors ekonomiska underordning.

Trots detta diskuteras handeln i stort sett alltid som om den vore könsneutral. I en värld där mannen är norm och kvinnor betraktas som undantag innebär det att man i realiteten kommer utgå från mäns verklighet och erfarenheter. Utan att belysa den internationella handelns konsekvenser för kvinnor och män kommer nya handelspolitiska regler och avtal att förstärka mäns överordning inom ekonomin.

5Jämställdhetsperspektiv på handel

Vänsterpartiet anser att ett tydligt jämställdhetsperspektiv behövs inom handelspolitiken. Ett verktyg kan vara FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, den s.k. Cedawkonventionen som trädde i kraft 1980. I artikel 3 skriver man:

Konventionsstaterna skall på alla områden, och särskilt på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena, vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnorna och därmed garantera dem utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på grundval av jämställdhet med männen.

Sverige ska därför inom ramen för EU och WTO verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.1WTO och jämställdhet

Världshandelsorganisationen,WTO, bildades 1995. Vid bildandet var en rad kontroversiella frågor utestående, bl.a. TRIPS- och TRIMS-avtalen som rör frågor om patent och investeringsregelverk. Inom andra områden, som jordbruk och tjänster (GATS) beslutade man att ytterligare förhandlingar behövdes. 2001 inleddes därför en ny förhandlingsrunda, den s.k. Doharundan.

EU har varit den drivande kraften bakom Doharundan och försökt få till stånd så breda avtal som möjligt, som inkluderat bl.a. investeringsfrågor och patentfrågor. Många och kontroversiella frågor har stått på dagordningen, dock inte jämställdhetsfrågorna. I juli 2008 bröt Doharundan samman, formellt på grund av oenighet runt utvecklingsländernas möjligheter till skyddsklausuler.

Vänsterpartiet har varit kritiskt mot Doharundan och menar att handelsförhandlingarna i stället borde utgå från utvecklingsländernas perspektiv och möjligheter till ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Framtiden är i dagsläget osäker, men Sverige driver på för snabbt återupptagna förhandlingar. Mycket talar för att förhandlingarna kommer att återupptas, vilket öppnar för förändringar i EU:s förhandlingsmandat inför fortsatta förhandlingar. Sverige bör inom EU verka för att EU:s förhandlingsmandat inför fortsatta förhandlingar i WTO ska inkludera ett tydligt jämställdhetsmål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.2EU:s associationsavtal och jämställdhet

Parallellt med Doharundan har EU slutit eller inlett förhandlingar om en lång rad handels- och associationsavtal med enskilda länder eller regionala samarbetsorganisationer. I dagsläget pågår förhandlingar om EPA-avtalet, Ekonomiskt partnerskapsavtal, med en lång rad stater i Afrika, Västindien och Stilla havet, vilket Vänsterpartiet uppmärksammat i motion 2008/09:U225. Man förhandlar även om associationsavtal med Centralamerika och Andinska gemenskapen i Latinamerika, vilket vi beskriver ytterligare i motion 2008/09:U257. I flera fall har avtalen inkluderat betydligt fler frågor än bara handel, t.ex. utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter och regler för upphandling och investeringar.

Avtalen kommer ha lågtgående konsekvenser för de berörda länderna och om de fullföljs leda till avregleringar av handel och ekonomi, privatiseringar och en tydlig maktförskjutning till de multinationella företagens fördel. Självklart kommer avtalen därför att ha långtgående konsekvenser för maktrelationen mellan män och kvinnor. Sverige bör därför inom ramen för EU driva att EU:s förhandlingsmandat inför fortsatta och framtida förhandlingar om handels- och associationsavtal inkluderar ett tydligt jämställdhetsmål. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

6Stärk jämställdhetsarbetet

Ska Sverige föra en handelspolitik som bidrar till ökad jämställdhet mellan män och kvinnor och som synliggör handelns konsekvenser för maktrelationerna mellan män och kvinnor så krävs politisk vilja, men också resurser och kunskap. I denna motion har vi presenterat några förslag till hur arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor kan inkluderas i handelspolitiken, men ska dessa förslag kunna genomföras krävs att det både inom EU:s generaldirektorat för handelsfrågor och på Utrikesdepartementets enheter för internationell handelspolitik och främjande av EU:s inre marknad finns kunskap och resurser för att kunna inkludera jämställdhetsfrågorna i sitt arbete. Dessa resurser saknas i dag. På EU:s generaldirektorat för handel finns enligt uppgifter två tjänstemän som arbetar med gender mainstreaming, ett arbete man inte sett mycket effekter av. Sverige bör därför arbeta inom EU för en förstärkt jämställdhetskompetens inom EU:s generaldirektorat för handel. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Regeringen ska även återkomma till riksdagen med en handlingsplan för hur man ska förstärka jämställdhetskompetensen inom Utrikesdepartementets enheter för handel. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Stockholm den 25 september 2008
Hans Linde (v)
Marianne Berg (v)	Amineh Kakabaveh (v)
Lena Olsson (v)	Gunilla Wahlén (v)
Alice Åström (v)