En integritetslag

Motion 1993/94:K434 av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (fp)

Begreppet integritet kan ha olika innebörd. Men ofta
avses individens rätt att bli lämnad i fred -- att inte utsättas
för intrång. Integritet handlar om skydd gentemot intrång
från offentliga myndigheter, företag, massmedia eller
enskilda individer. Samtidigt har det moderna samhället
behov av information om den enskilde för planering och
service samt för att förhindra kriminalitet. Det gäller att
balansera dessa behov.

I och med den snabba tekniska utvecklingen, som på ett
revolutionerande sätt ökat möjligheterna till registrering
och samkörning av personuppgifter, har den personliga
integriteten kommit alltmer i fokus.

Den svenska datalagen från år 1973 var den första lag
med nationell räckvidd som behandlade integritetsskyddet
vid automatisk databehandling. 1989 var det dags att göra
en översyn av datalagen från såväl saklig som lagteknisk
synpunkt. Det förslag som utredningen presenterade i
februari 1993 har inte resulterat i någon heltäckande
proposition, framför allt därför att Europeiska unionen
ännu inte har tagit ställning till direktiv vad gäller
integritetsskydd. Det förslag som EU-parlamentet ställt sig
bakom kommer i konflikt med den svenska
offentlighetsprincipen.

Vår uppfattning är att även svensk lagstiftning om
integritet ska utgå just från integriteten och inte som hittills
vara bunden av huruvida känsliga uppgifter är lagrade på
konventionella medier som magnetband, skivminne osv.

Datatekniken utvecklas för närvarande mycket snabbt.
Nya medier för datalagring lanseras. Tekniken inom
datorerna själva är också stadd i snabb utveckling.
Bearbetningskapacitet kan numera distribueras vidsträckt
med mycket enkla medel.

Därför är det olämpligt att tillämpningen av datalagen är
beroende av på vilket sätt personuppgifter är lagrade. En
integritetslag bör i stället vara teknikoberoende. Det är inte
olämpligt bruk av personuppgifter som lagrats på data som
bör regleras utan olämpligt bruk av känsliga
personuppgifter över huvud taget.

Personnummer är en känslig uppgift framför allt
eftersom det används som identifiering i en mängd känsliga
register. Risken för samkörning är också stor när samma
identifiering gäller för många register. Vi uppskattar därför
att regeringen har tillsatt en särskild utredning vad gäller
personnummer. Resultaten därifrån bör naturligtvis ingå
som en viktig förutsättning för en utredning om
integritetslag.

Offentlighet kan komma att vägas mot kravet på
integritet. Det kan också vara så att offentlig insyn bidrar
till ökad integritet genom att den enskilde eller massmedia
kan ta reda på vilka uppgifter som finns hos en myndighet.

Offentlighetsprincipen är en viktig princip i det svenska
samhället som vi måste slå vakt om. Den är t ex inte förenlig
med förslaget till EG-direktiv om integritetsskydd vad
gäller reglerna för utlämnande av uppgifter,
anonymitetsskydd, diarier, mm.

En integritetslag måste underordnas grundlagen. Det
vill säga offentlighetsprincipen får inte inskränkas. En
integritetslag ska inte heller omfatta behandling av
personuppgifter om ändamålet är att framställa tryckta
skrifter eller yttranden som avses i
yttrandefrihetsgrundlagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
integritetslag i enlighet med motionen.

Stockholm den 25 januari 1994

Ingela Mårtensson (fp)

Margitta Edgren (fp)