Forskning om militära omställningsfrågor

Motion 1988/89:U319 av Paul Ciszuk m fl (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U319

av Paul Ciszuk m fl (mp)

Forskning om militära omställningsfrågor

Sverige har ett långvarigt internationellt engagemang i frågor som rör
samband mellan nedrustning och utveckling. Inga Thorssons arbete har
väckt respekt och internationell uppmärksamhet. Ett internationellt genombrott
var den särskilda grupp som utredde frågan i FN 1981. De förslag som
där lades fram följdes sedan upp i utredningen med sikte på nedrustning 1984
(SoU 1984:62), som också givits stor internationell spridning. En fortsättning
var UD:s utredning En politik för nedrustning och utveckling (1988) med
flera konkreta förslag. Ett av dessa var att upprätta en särskild kunskapsbank
i Sverige om försvarsindustrien omställning från militär till civil produktion.
Ett förslag om en sådan kunskapsbank har, på UD:s uppdrag, utretts och
lagts fram (om inrättandet av en kunskapsbank för omställningsfrågor,
Uppsala, augusti 1988). Förslaget har emellertid inte följts upp i budgetpropositionen
1989.

Internationellt har problemen kring alternativ produktion för försvarsindustrin
varit viktiga frågor inom freds- och miljörörelserna. De har setts i
samband med hur det militär-industriella komplexet fungerar. Genom att ge
alternativa möjligheter minskas anledningen för beslutsfattare att ge nya
militäranslag enbart av sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl.

Frågorna har också lyfts fram internationellt. INF-avtalet från 1987
innebär för första gången att verklig nedrustning, om än i begränsad skala,
genomförs. Hela vapensystem elimineras. Delar av dem, bl a transportfordon,
görs om till civil användning. I Sovjet anges att fabriker som tidigare
producerat missiler nu ska tillverka kylskåp och barnvagnar. President
Michail Gorbatjov talade i december 1988 om att en omställning av
krigsindustri till civil produktion är en realistisk möjlighet. En rad förslag
och åtgärder har givits från sovjetisk sida, bl a förslag om att upprätta en
nationell omställningsplan, likaväl som omställningsplaner för särskilda
försvarsföretag. En forskargrupp föreslås studera frågorna och lämna en
rapport till FN.

I USA finns nu förslag om nedläggning av ett stort antal regementen av
ekonomiska skäl. I det amerikanska försvarsdepartementet finns en enhet
för dessa frågor.

Sverige har tidigare varit pionjär på detta område, åtminstone i politiska
sammanhang. Betydligt mindre har ägt rum i verkligheten. Det finns därför
skäl att nu vidta åtgärder. Sverige står inför nödvändigheten att minska sin
militära produktion och ÖB säger att en rad regementen måste läggas ner, för
att försvarsekonomin ska gå ihop. Allt detta leder till att frågor om

omställning håller på att bli praktiska frågor. Den föreslagna kunskapsban- Mot. 1988/89

ken kunde därför vara en åtgärd, bland många andra, för att visa allvaret i U319

Sveriges engagemang i dessa frågor. Den kunde vara en källa till fortsatt
agerande internationellt, samtidigt som den kan vara en nödvändighet för att
Sverige ska kunna hantera de problem som nu kommer.

Vi föreslår att kunskapsbanken får den utformning som föreslagits i
Uppsalagruppens utredning. Den skulle framför allt samla information om
omställningsproblem i Sverige och i Europa. Den tänkes byggas upp under
en treårsperiod och bestå av tre tjänster: en dokumentalist, en informatör
och en forskare. Fullt utbyggd och med nödvändiga kringresurser kommer
denna enhet att kosta 1,4 milj. kr per år.

Hemställan

Mot ovanstående bakgrund yrkar vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alternativ verksamhet till militär industri nu bör främjas,

2. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslårl 400 000 kr för
inrättande av en kunskapsbank för försvarsindustrien omställning.

Stockholm den 23 januari 1989

Paul Ciszuk (mp)

Inger Schörling (mp) Per Gahrton (mp)

Lars Norberg (mp) Birger Schlaug (mp)

12