En levande skärgård

Motion 1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c)

Den svenska skärgården är en ovärderlig del av vårt land.
Den uppländska skärgården är på grund av närheten till
storstadscentra utsatt för stora påfrestningar. Skärgården bör
även i fortsättningen vara ett rekreationsområde för
storstadsmänniskor. Den fasta befolkningen är en garanti för
en fortsatt levande skärgård, vilket kräver ett skapande av
överlevnadsförutsättningar för skärgårdsbefolkningen.

Skärgården och öarna i Mälaren är i Uppsala län
avgränsade som landsbygd. Företagens investeringar kan
därför idag stödjas med landsbygdsstöd. Samma områden är
också högt prioriterade från natur- och kulturmiljösynpunkt.
Detta måste beaktas även med ett svenskt EU-medlemskap.

Begreppet skärgård får ej bara avse öar utan fast
förbindelse. Den ekonomiska grunden för skärgårdens
utveckling finns i den samverkande betydelse olika
kustnäringar haft för skärgårdsborna. Få har kunnat livnära
sig på enbart jordbruk, fiske eller handel. En kombination av
olika näringar har varit och är fortfarande ofta nödvändig för
att få full försörjning.

Sett från detta perspektiv är begreppet skärgårdskust den
bästa utgångspunkten vid en avgränsning. Härmed avses öar
och kust vars bebyggelse och befolkning är beroende av
varandra, ekonomiskt, socialt och kommunikationsmässigt.

Behovet är stort att få ett helhetsgrepp om kustbygderna.

För att rätt kunna styra medel och resurser krävs samarbete
mellan stat, län, kommuner och inte minst med
skärgårdsbefolkningen. Det krävs kunskaper om de närings-
och kulturgeografiska förutsättningarna och om hur
infrastrukturen bäst skall byggas upp.

För att skärgårdsföretag skall kunna etableras och fortleva
är det nödvändigt att tillgången på allmänna kollektiva medel
förbättras, att utbyggnaden av AXE-systemet på telenätet
påskyndas och att väg- och postservice samt annan service
inte försämras.

Vid klassning av fastigheter inför fastighetstaxering skall
noga prövas om en fastighet bebos av permanentboende eller
är att betrakta som fritidsfastighet.

Fastigheter med karaktär av permanentboende bör av
rättviseskäl ges förhållandevis låga taxeringsvärden.

Många företagare i skärgården, exempelvis fiskare,
fiskodlare, vissa sjöentreprenörer m.fl., är beroende av en
bostad nära vattnet för att kunna ha tillsyn över anläggningar
och inventarier.

Bostäder nära stranden har ett högt värde på grund av en
stor efterfrågan från fritidsboende. Detta har medfört
jämförelsevis höga taxeringsvärden och en hög
fastighetsbeskattning i området. Företagarna får därför högre
fastighetskostnader jämfört med andra företagare som kan
lokalisera sina företag på annan plats. Åtgärder bör vidtagas
så att fastighetskostnaderna för skärgårdsföretagarna blir
konkurrensneutrala jämfört med övriga företagares
fastighetskostnader. Förslagsvis kan detta ske genom
ändrade regler för fastighetstaxering och/eller
fastighetsskatt. Risken är annars stor att fastigheter av
ekonomiska skäl inte blir tillgängliga för
skärgårdsföretagarna.

En översyn bör också göras av sambandet mellan att bo
och bruka en jordbruksfastighet. Denna koppling är en
nödvändighet för jordbrukarna och för att en levande
skärgård med ett öppet landskap ska kunna behållas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att begreppet skärgård ändras till
skärgårdskust omfattande öar såväl med som utan
landförbindelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att AXE-systemet på telenätet
skyndsamt byggs ut,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förutsättningar för en god
samhällsservice ges,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas
till förmån för permanentboende,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen till
förmån för sambandet mellan boende och brukande av
jordbruksfastigheter.3

Stockholm den 25 januari 1995

Rigmor Ahlstedt (c)

1 Yrkande 2 hänvisat till TU.
2 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
3 Yrkande 5 hänvisat till BoU.