En miljard kronor mer till utbildning

Motion 1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

En välutbildad befolkning är den främsta
förutsättningen för att samhället med bibehållen välfärd och
ökad rättvisa skall kunna möta de utmaningar som väntar
på olika områden under 90-talet.

Genom den av socialdemokratin stödda
utbildningspolitiken i vårt land är Sverige ett gott stycke på
väg mot det ''lärande samhälle'' som ofta efterlyses i den
internationella debatten. Inget annat land satsar heller en
så stor andel av sina produktiva resurser på utbildning som
Sverige gör.

Det är mot denna bakgrund som vi med stort allvar och
oro ser på regeringens långtgående förslag till
nedskärningar inom olika utbildningsområden. Vi sluter
med stor kraft upp bakom den kritik som från alla delar av
Sverige och från olika utbildningsområden nu förs fram mot
regeringens planerade stora nedskärningar. Inom
utbildningsutskottets område innebär nedskärningarna
följande.

Den kommunala vuxenutbildningen föreslås få anslaget
minskat med 350 milj.kr., vilket är en neddragning med en
fjärdedel. Detta kommer att drabba kurserna på
gymnasienivå och teknikerutbildningarna. Ett stort antal
kommuner bedömer att det blir omöjligt att starta nya
komvuxkurser på gymnasienivå till hösten.

Detta är helt oacceptabelt. Vi anser därför att riksdagen
skall anvisa 350 milj.kr. mer till kommunal
vuxenutbildning. Motiven för vårt ställningstagande finns i
motionen ''Vuxenutbildningen skall utvecklas -- inte
avvecklas.''

Regeringen sänker ambitionsnivån på gymnasieskolans
område genom att föreslå att statsbidrag inte skall utgå i den
omfattning som krävs för att den av riksdagen beslutade
reformeringen av gymnasieskolan skall kunna inledas som
planerat den 1 juli 1992.

Vi motsätter oss regeringens förslag och anser att
riksdagen måste anslå de medel som krävs för att garantera
att reformeringen av gymnasieskolan kan inledas den 1 juli
i år. Motiven för vårt ställningstagande finns i motionen ''
Gymnasiereformen måste genomföras nu''.

Vi föreslår därför att sektorsbidraget till skolväsendet
tillförs 320 milj.kr. för att klara kostnaden för första årets
verksamhet. Av dessa avser 253 milj.kr.
utbildningsmerkostnader och genomföranderesurs.
Resterande 67 milj.kr. avser 1992/93 års andel av förra
riksmötets förstärkning av resurserna till reformen. Denna
skall vid full utbyggnad omfatta cirka 300 milj.kr.

Regeringen föreslår vidare att stimulansbidraget till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna skall upphöra
med utgången av innevarande budgetår. Anslaget föreslogs
av den socialdemokratiska regeringen och riksdagen
beslutade att 300 milj.kr. skulle avsättas vartdera budgetår
under en tioårsperiod. Regeringsförslaget innebär att
riksdagen skall frånträda det löfte som givits kommunerna
om stöd för upprustning av den fysiska arbetsmiljön.

Vi anser att det är angeläget att genomföra en
förbättring av skolornas fysiska arbetsmiljö. Vi motsätter
oss därför regeringens förslag och föreslår i stället att 300
milj.kr. avsätts för sådana förbättringar för budgetåret
1992/93.

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och
SACO bedriver utbildning i samhällsfrågor inom olika
områden för ledande förtroendevalda inom
organisationerna. Det är av stort värde för samhället att en
sådan utbildning genomförs. Bidrag för denna verksamhet
har utgått sedan början på 70-talet.

Regeringen föreslår nu att dessa bidrag dras in utan att
ange någon som helst motivering. Vi motsätter oss detta och
utvecklar våra motiv i motionen ''Central facklig
kursverksamhet''. Vi anser att 26 milj.kr. bör avsättas till
denna utbildning.

För att centralt stödja utvecklingen inom olika områden
av skolväsendet avsätts medel till detta. Regeringen föreslår
nu riksdagen att dessa medel reduceras med 53 milj.kr.

Vi motsätter oss en nedskärning av denna omfattning. Vi
vill föreslå att riksdagen avsätter 10 milj.kr. mer än
regeringen föreslår. Dessa medel bör användas till en
kampanj inom skolans område med mottot ''Rör inte min
kompis''. Dessa medel skall utnyttjas till att inspirera och
förmedla idéer till skolor och kommuner så att dessa av sina
egna medel för lokal skolutveckling genomför insatser
bland elever och skolpersonal på detta tema.

Elever i grundskolan skall få kännedom om hur man
genom bl.a. fackligt arbete kan påverka utvecklingen i
samhället. För detta ändamål har företrädare för fackliga
organisationer deltagit i skolans arbete. För att utbilda
dessa fackliga skolinformatörer och för att göra det möjligt
för dem att fullgöra dessa insatser med viss kompensation
för bortfallet av lön har medel ställts till förfogande.

Regeringen föreslår nu att bidragen till
löntagarorganisationernas verksamhet med
skolinformation slopas. Vi motsätter oss detta och
motiverar det närmare i utskottsgruppmotionen om
grundskolan. Vi anser att 4 milj.kr. skall utgå för denna
verksamhet för kommande budgetår 1992/93.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för
driften av det kommunala offentliga skolväsendet 350
milj.kr. till kommunal vuxenutbildning utöver vad
regeringen föreslagit,

2. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för
driften av det kommunala offentliga skolväsendet 320
milj.kr. så att gymnasiereformens genomförande kan
påbörjas 1992 i enlighet med riksdagens tidigare beslut,

3. att riksdagen beslutar anslå 300 milj.kr. för budgetåret
1992/93 som Stimulansbidrag till förbättringar av den
fysiska miljön i skolorna,

4. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bidrag till
central kursverksamhet, m.m. 26 milj.kr. för budgetåret
1992/93,

5. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 4. Stöd för
utveckling av skolväsendet 50 822 000 kr., dvs. 10 milj.kr.
mer än regeringen föreslår och att detta senare belopp
används för det ändamål som angivits i denna motion,

6. att riksdagen beslutar tillföra 4 milj.kr. till anslaget B
1. Statens skolverk för bidrag till löntagarorganisationers
verksamhet med skolinformatörer och för information om
utbildning och rekrytering av handledare.

Stockholm den 22 januari 1992

Lena Hjelm-Wallén (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Ingvar Johnsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Berit Löfstedt (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Eva Johansson (s)

Jan Björkman (s)

Inger Lundberg (s)

Lena Öhrsvik (s)

Inger Hestvik (s)

Anders Nilsson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Ulrika Messing (s)