En ny järnvägslinje mellan Örebro och Kristinehamn

Motion 1991/92:T546 av Roland Lében (kds)

Inledning och bakgrund till motionen

Den aktualitet som järnvägstrafiken åtnjuter i dag är
mycket glädjande. Den spårbundna kommunikationen har
under en lång följd av år varit underskattad och eftersatt.
Regeringens offensiva närmande till frågor om
järnvägstrafik är viktiga signaler som på ett positivt sätt
focuserar och gynnar den spårbundna trafiken. I ett
samhälle som optimerar sitt transportsystem och sin
resursanvändning, har järnvägen sitt självklara
berättigande och sin givna plats. Inriktningen att använda
resurser som tas fram vid försäljning av statliga företag till
nödvändiga investeringar i infrastruktur är klok. I dagens
situation är detta den enda realistiska metoden att frigöra
medel av den storleksordning som krävs för de
upprustningsbehov som föreligger. I ett övergångsskede
kan det emellertid bli nödvändigt även med upplåning av
medel till dessa investeringar i syfte att påbörja arbeten
snarast möjligt med tanke på dagens höga arbetslöshet.

Mälarbanans intressenter AB (MIAB), ett konsortium
bestående av byggföretagen NCC och BPA, samt ABB har
ingått avtal i syfte att förverkliga snabbtågsförbindelse
mellan Stockholm och Hallsberg via Mälardalsbanan, norr
om Mälaren. I detta sammanhang får tanken om den
utbyggda Svealandsbanan, söder om Mälaren, med ny
bansträckning Örebro-Karlskoga-Kristinehamn, förnyad
aktualitet.

En studie har genomförts kring Svealandsbanan med
focus på delen Örebro--Kristinehamn

Idéstudie kring denna bansträckning har utförts av
följande inressenter: Bergslagsdelegationen,
Länsstyrelserna i T och S län, Boforsstiftelsen, Karlskoga
kommun, Örebro kommun, Karlstads kommun, och
Kristinehamns kommun.

Projektgruppen skriver bl a

Ett starkt och samverkande ortssystem i det öst-västliga
befolkningsbandet från Stockholm genom Mälardalen via
ÖrebroKarlskoga-Kristinehamn-Karlstad-Arvika-
Kongsvinger till Oslo stärker förutsättningarna för regional
utveckling och balans och minskar storstadsregionernas
överhettning. Härvid skapas bättre långsiktiga
förutsättningar för områdets näringsliv och avsevärt bättre
tålighet för och flexibilitet vid strukturförändringskriser.
Även miljöproblem påverkas på ett positivt sätt, både för
ortssystemet mellan storstäderna och för storstäderna.

Det bakomliggande intresset för Projektgruppen är inte
i första hand en förbättrad tågförbindelse med Stockholm,
även om detta också blir en positiv effekt av ett
genomförande av dessa idéer. Syftet är i första hand att
skapa integrerade arbetsmarknadsregioner. Med
nuvarande utbyggnadsplaner blir situationen den att den
mellansvenska arbetsmarknadsregionen med allsidig
infrastruktur slutar med Örebro som västlig ''utpost''. Ett
förhållande som naturligtvis lämnar en hel del i övrigt att
önska för Värmland. Ett studium av Mälardalen och bandet
över Karlstad mot Oslo visar en klar logik i strävan att på
ett effektivare sätt sammanbinda dessa samhällen i syfte att
främja vidareutveckling av dessa arbetsmarknadsregioner.
Innebörden är alltså en ''paketlösning'' med många
önskvärda sidoeffekter.

För att inte denna motions text skall bli alltför
omfattande hänvisas till idéstudien som kan rekvireras från
länsstyrelserna i S och T län.

Byggande bör ske snarast möjligt

Det är vid det här laget ett välkänt faktum att Karlskoga
och Östvärmland har ett utsatt läge i dagens ekonomiska
kris. Ett problem som även kräver sin långsiktiga lösning
med anledning av de stora strukturella omvandlingar som
regionen är inne i. Det är i denna situation som byggandet
har både en kortsiktig och en långsiktig betydelse. Den
ovan nämnda inriktningen mot en högre grad av integrering
av arbetsmarknadsregionerna är en mycket viktig
förutsättning för produktivitetsökning och förstärkning av
de resurser som redan finns på plats. Konsekvensen av
onödigt dröjsmål i förbättrande av infrastrukturen är
otvetydigt att regionens omstrukturering fördröjs och
försvagas.

I detta läge är det en nödvändighet att regeringen tar
initiativ till att fullfölja de ansträngningar som redan gjorts
för att förverkliga ny bansträckning mellan Örebro och
Kristinehamn, via Karlskoga. Detta är ''den felande
länken'' i en framtida modern Svealandsbana mellan
Stockholm och Oslo, som snarast bör byggas upp.

Ekonomisering

Alternativa bansträckningar finns, varav ett alternativ är
via Örebro flygplats. Brutto anläggningskostnad i prisnivå
september 1990 pendlar mellan ett minimum av 1,6
miljarder kronor och maximum ca 3,2 miljarder kronor.
Samhällsekonomiskt är bansträckningen en god affär.
Medel som frigöres vid försäljning av statliga företag är, i
enlighet med regeringens utalade intentioner, en
nödvändighet i dessa investeringar. Om medel inte
tillräckligt snabbt kan frigöras bör en upplåning kunna ske
för att vinna tid, då en projektering av detta slag behöver
igångsättas snarast möjligt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ till att förverkliga
byggandet av ny järnväg mellan Örebro och Kristinehamn,
via Karlskoga.

Stockholm den 27 januari 1992

Roland Lében (kds)