En ny miljöpolitik

Motion 1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

1. Miljöpolitikens allmänna inriktning

I högtidliga sammanhang sägs alltid att miljön är
internationell, att problemen är globala, att lösningarna
kräver internationellt samarbete. När svenska politiker får
tag på frågorna hamnar man dessvärre snabbt i käbbel om
åtgärder som i regel kostar betydligt mer än de smakar,
framförallt framstår som i det närmaste löjliga i det globala
sammanhanget.

Till de stora frågorna hör tvivelsutan ökenutbredningen,
avskogningen, uttunning av ozonskiktet, försurning av
mark och vatten, övergödning av sjöar och hav, narkotikan
samt befolkningsexplosionen som till stor del förorsakar
alla de andra problemen.

Befolkningsexplosionen innebär att med i dag
kända faktorer så skulle befolkningen
i Afrika fördubblas på 20 år befolkningen
i världen fördubblas på 40 år befolkningen
i Sverige fördubblas på 458 år befolkningen
i Belgien fördubblas på 70 000
år

Inom två generationer skulle världen bestå av 11 till 14
miljarder människor. Det klarar vi inte. Det klarar inte
miljön. Det klarar inte samlevnaden.

Observera att avskogning och ökenutbredning har just
att göra med befolkningsökningen. Hela Europa var täckt
av skog en gång -- -- --

Redan när vi skall hålla drygt 5 miljarder människor vid
liv -- och trots att många hålls på en högst miserabel
standard -- tvingas vi att gå hårt åt miljön. Redan dagsläget
är utmaning nog för alla oss som vill förbättra ekologin och
hushålla med resurserna.

Om vi skall lyckas krävs det dock stora förändringar. Det
var vi i den industrialiserade världen som satte fart på
befolkningsexplosionen. Vi så att säga gav den ammunition
som sedan utnyttjades av u-länderna och som lett till att fler
människor har det sämre än när vi började hjälpa dem -- -- --

Detta i sin tur ökar givetvis oron i världen. Antalet
registrerade flyktingar sägs vara 18 miljoner men i själva
verket finns det 100-tals miljoner som vill fly till något
bättre. De är egentligen inte flyktingar eftersom en flykting
per definition flyr från någonting; men de finns, de ökar i
antal och de aktualiserar snabba lösningar på de stora
världsproblemen.

Utvecklingsländer, u-hjälp m.m. och dylikt har för oss i
Sverige under många år handlat om folk och länder långt
bort härifrån. Nu har vi plötsligt fått se att eländet finns
även in på våra knutar: massarbetslösheten i de nya
demokratierna i Östeuropa, den fullständigt osannolika
miljöförstörelsen som de socialistiska diktaturerna lämnar
efter sig i hela Östeuropa, i länder utan fungerande
ekonomier och strukturer.

Alldeles intill en del av världen där
investeringsbehovet -- för att skapa en dräglig livsmiljö -- är
tusentals miljarder dollar (!) ligger Sverige. Vad är vår roll?
Vad är det bästa vi kan göra?

Ny demokrati menar att det ansvarsområde som är
Sveriges ligger runt Östersjön och har sina stora problem
och kräver sina jättelika insatser öster om Östersjön. Vi
måste tänka i andra termer. Det handlar inte om Sverige,
det handlar om nordöstra Europa, och det finns
miljöinsatser som ger hundra ja, tusen gånger mer för
pengarna än de marginella investeringar vi numera sysslar
med i Sverige. Ekonomin spelar stor roll och de
ekonomiska resurserna måste användas optimalt.

Av ovannämnda skäl blir svensk miljöpolitik egentligen
en miljöpolitik för nordöstra Europa.

I det partiprogram med vilket Ny demokrati gick till val
år 1991 kan man läsa:

Ny demokrati vill utveckla samhället så att miljön i vid
bemärkelse blir den bästa möjliga. Givetvis måste
miljökraven vara realistiska, men god arbetsmiljö, ren luft,
friska vatten och en grönskande natur är självklara
önskemål. Dessa önskemål måste dock kunna förenas med
den ekonomiska verkligheten. Vi måste skapa de resurser
som är en absolut förutsättning för att få råd att förbättra
miljön.

De stora punktutsläppen i Sverige är med få undantag
redan avklarade. Reningsgraden är mycket hög och en
marginell höjning ytterst dyrbar. Därför skall vi investera i
miljön på andra sidan Östersjön där behovet är skriande.
Detta skulle också rena vår luft och vårt Östersjövatten, och
ge fler jobb inom vår industri.

88% av utsläppen i Östersjön kommer från våra grannar
och 89% av svavelnedfallet över Sverige kommer med
luften från öst, syd och väst.

Internationellt samarbete och internationella normer för
renare bilar bör också prioriteras.

Miljöfrågorna är internationella för att inte säga globala.
I den anda skall dessa frågor därför diskuteras.

Med denna inställning till miljöproblematiken som
utgångspunkt vill Ny demokrati ställa vissa konkreta förslag
som följer nedan.

Eftersom man svårligen kan tala om miljö utan att tala
om energi vill vi här också upprepa vår inställning i
energifrågan.

Principen skall vara att svenskarna, näringslivet och
samhället får så billig och säker energi som möjligt. Detta
har en direkt inverkan på sysselsättningen, på internationell
konkurrenskraft, på utländska företags benägenhet att
investera i Sverige, liksom på allas vår livskvalitet.

Det bästa sättet att nå detta mål är att avreglera och
avmonopolisera energisektorn. Energi är inte en politisk
produkt! Marknaden d.v.s. verkligheten kommer att EG-
anpassa energipriset. I stället skall vi politiskt se till, genom
lagar och förordningar, att den konkurrensutsatta
energiproduktionen blir säker och billig.

Vi anser att Sverige skall utnyttja kärnkraftverken,
förbättra säkerheten och vidareutveckla
kärnkraftsteknologin som är en av Sveriges
spetsteknologier. Över hälften av el-produktionen kommer
i dag från kärnkraftverken!

I ett längre perspektiv och med känd teknologi är det
kärnkraft och vattenkraft som Sverige måste satsa på.

Ny teknologi inom övrig industri blir av naturliga skäl
energieffektiv. Industrin förbrukar f.ö. bara 30% av energin
i Sverige.

Givetvis skall vi alla ställa upp på energibesparing.

Det finns inga årtal som sätter slutgränsen för en klok
och logisk energipolitik.

Energi- och miljöfrågor har naturligt samband vilket
måste beaktas i utredningar och åtgärder. (Ur Ny
demokratis partiprogram inför valet 1991.)

2. Förslag till åtgärder

InternationelltAktivt deltagande i internationellt
samarbete om återvinning och återanvändning av
råmaterial, komponenter och förpackningar.Verka
aktivt för höjd internationell miljöstandard på bilar. Den
diffusa miljöförstöringen kommer framför allt från trafiken,
medan punktutsläppen i många länder är under hygglig
kontroll.Ge högsta internationella prioritet åt
befolkningsfrågan d.v.s. den stora fara som förknippas med
den pågående befolkningsexplosionen. En huvuduppgift
för FN.Hårdare internationella regler för
fartygskonstruktioner och båttrafik i avsikt att minimera
oljeutsläppen.Aktivt svenskt deltagande i europeiskt
samarbete för kontroll, avstängning, förbättring av
kärnkraftverk i Europa. Med prioritet för de ex-sovjetiska
kärnkraftverken.

I Baltikum och PolenEn väsentlig del av den svenska
miljöhjälpen anslås till miljöinvesteringar i Baltikum och
Polen. Använd beprövad svensk teknologi, till stor del
svensk arbetskraft och svensk arbetsledning.Skapa
snabbt tillräckliga finansieringsinstrument
(exportkreditgarantier, baltisk investeringsbank eller vad
som kan krävas) för att få i gång icke biståndsfinansierade
investeringar.Utbilda förtagsledningar, ledande
politiker, journalister och lärare i miljöteknik och ekologi
samt i metoder att snabbt åtgärda de största
punktutsläppen.

I SverigeGynna användning av el-kraft och planera
med fortsatt drift av existerande kärnkraftverk. Tillåt
utveckling, effektökning och förbättring av existerande
kärnkraftverk. Det är den enda realistiska vägen som inte
ökar utsläppen av växthusgaser.Ge svensk industri
möjlighet att få energi till konkurrenskraftiga priser, dvs
sänk energiskatten successivt.Anknyt Sverige till de
europeiska elkraftnäten.Avreglera och avmonopolisera
kraftproduktion och distribution.Lagstifta om
obligatorisk sopsortering i hushåll, inom offentliga sektorn
och i näringslivet.Sänk punktskatter så att miljövänliga
bränslen blir ekonomiskt attraktivare för
konsumenterna.Lyft upp diskussionen om miljökrav på
industrin till EG-nivå. Sverige skall inte ensidigt ställa krav
på svenska företag som försämrar deras konkurrenskraft i
ett europeiskt perspektiv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöpolitikens allmänna
inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktivt deltagande i
internationellt samarbete om återvinning och
återanvändning av råmaterial, komponenter och
förpackningar,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verka aktivt för höjd
internationell miljöstandard på bilar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge högsta internationella
prioritet åt befolkningsfrågan, dvs. den stora fara som
förknippas med den pågående
befolkningsexplosionen,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hårdare internationella regler för
fartygskonstruktioner och båttrafik i avsikt att minimera
oljeutsläppen,3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktivt svenskt deltagande i
europeiskt samarbete för kontroll, avstängning och
förbättring av kärnkraftverk i Europa med prioritet för de
ex-sovjetiska kärnkraftverken,2

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en väsentlig del av den
svenska miljösatsningen bör anslås till miljöinvesteringar i
Baltikum och Polen varvid bör användas beprövad svensk
teknologi, till stor del svensk arbetskraft och svensk
arbetsledning,2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snabbt skapa tillräckliga
finansieringsinstrument för att få i gång icke
biståndsfinansierade investeringar,1

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbilda företagsledningar,
ledande politiker, journalister och lärare i miljöteknik och
ekologi samt i metoder att snabbt åtgärda de största
punktutsläppen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gynna användning av elkraft
och planera för fortsatt drift av existerande svenska
kärnkraftverk,1

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillåta utveckling,
effektökning och förbättring av existerande svenska
kärnkraftverk,1

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge svensk industri möjlighet
att få energi till konkurrenskraftiga priser,1

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anknyta Sverige till de
europeiska elkraftnäten,1

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avreglera och avmonopolisera
kraftproduktion och distribution1

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
obligatorisk sopsortering i hushåll, inom offentliga sektorn
och -- i näringslivet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkta punktskatter så att
miljövänliga bränslen blir ekonomiskt attraktivare för
konsumenterna,4.

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lyfta upp diskussionen om
miljökrav på industrin till EG-nivå så att Sverige inte
ensidigt ställer krav på svenska företag som försämrar deras
konkurrenskraft i ett europeiskt perspektiv.

Stockholm den 21 januari 1992

Ian Wachtmeister (nyd)

Christer Windén (nyd)

Johan Brohult (nyd)

Leif Bergdahl (nyd)

Sten Söderberg (nyd)

Kenneth Atterfors (nyd)

Ulf C Eriksson (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Arne Jansson (nyd)

Dan Eriksson (nyd)

Lars Andersson (nyd)

i Stockholm

1 Yrkandena 2, 8 och 10--14 hänvisade till NU

2 Yrkandena 4, 6 och 7 hänvisade till UU

3 Yrkande 5 hänvisat till TU

4 Yrkande 16 hänvisat till SkU