En ny strategi för kliniska prövningar av medicinteknisk utrustning i hälso- och sjukvården

Motion 2012/13:Ub214 av Ingela Nylund Watz (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla en ny strategi för kliniska prövningar av medicinteknisk utrustning i svensk hälso- och sjukvård.

Motivering

I december 2009 fick Vetenskapsrådet och Vinnova regeringens uppdrag att vidareutveckla det förbättringsarbete för samverkan inom den kliniska forskningen som bedrevs av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen, vars uppdrag upphörde den 31 december 2009.

Vetenskapsrådet och Vinnova avrapporterade detta uppdrag den 30 juni 2011 genom förslaget Svensk behandlingsforskning, SBF.

Bakgrunden till det lämnade uppdraget var att skapa ytterligare kunskap kring den kliniska forskningens problem i Sverige såväl avseende kvalitet inom vissa områden som bristande samverkan mellan berörda parter.

Idag utförs inte klinisk behandlingsforskning i den utsträckning som motsvarar hälso- och sjukvårdens behov. Orsaken är att det saknas en tydlig finansiering för området. Dessutom finns klara brister i samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademi och näringsliv. Effekten av detta blir att resultaten av behandlingsforskningen i Sverige inte blir tillräckliga och att utveckling och implementering av förbättrade behandlingar uteblir.

Den avlämnade rapporten lämnar flera konkreta förslag till hur den kliniska behandlingsforskningen i Sverige kan stärkas. Det handlar bland annat om tillförande av nya forskningsmedel och en ny finansieringsform med krav på implementeringsplaner.

En brist med rapporten är att den bara handlar om verifiering och utvärdering av befintliga produkter men inte lämnar några konkreta förslag kring hur ny medicinsk teknik ska kunna utvecklas i samverkan med klinisk expertis. Sådan samverkan är nödvändig för att minimera riskerna i utvecklingsarbetet och för att hitta lämpliga lösningar som bidrar till att möta vårdens behov. Behovet av detta har uppmärksammats av regeringen som därför gett Vinnova uppdraget att finansiera så kallade testbäddar. Detta initiativ är bra, men löser inte det grundläggande problemet. Samverkan mellan de medicintekniska företagen och klinisk expertis måste ske i den kliniska vardagen och utgöra ett naturligt led i att utveckla vården.

Det är dock ett väl känt faktum att utrymmet för denna typ av kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården, under nuvarande förhållanden, är mycket begränsat, vilket i sin tur förklaras med det mycket starka fokus på vårdproduktionen som utvecklats under de senaste 10–15 åren.

Sverige har en mycket stolt historia avseende utvecklande av medicinsk teknik och goda förutsättningar att föra den vidare. De medicintekniska företag som idag är verksamma i Sverige är dock i huvudsak SME-företag med små eller obefintliga resurser att finansiera större kliniska prövningar. Detta bidrar i sin tur till att intresset för att samverka från klinikernas sida minskar även om det handlar om lovande teknologi. Därtill kan konstateras att de kliniska forskare som ändå vill genomföra denna typ av forskning ofta saknar kapital och processer för att anskaffa den aktuella utrustningen.

Det finns mot denna bakgrund en uppenbar risk att svensk medicinteknisk forskning riskerar att gå en ogynnsam framtid till mötes. Regeringen bör därför inleda samtal med företrädare för branschen och sjukvårdshuvudmännen för att utveckla en ny strategi för kliniska prövningar av medicinsk teknik som kan bidra till att utveckla nya effektiva behandlingsmetoder. Ett inslag i en sådan skulle kunna vara att staten tillsammans med sjukvårdshuvudmännen inrättar en fond för prövning av medicinsk teknik i hälso- och sjukvården som skulle vara sökbar för gemensamma ansökningar från företag och forskare.

Stockholm den 5 september 2012

Ingela Nylund Watz (S)