En professur i skogshistoria

Motion 1989/90:Jo603 av Margareta Gard (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo603

av Margareta Gard (m)

En professur i skogshistoria

Av landets naturtillgångar är skogen en av de viktigaste. Nettoexporten av
skogsprodukter var förra året över 50 miljarder kronor.

Människans roll som nyttjare av skogsresursen, som arbetskraft i skogsbruket
och människans roll, i kombination med den tekniska utvecklingen,
är en viktig del i skogsbrukets historia och den bör därför bli föremål för
mera systematiska studier.

Vårt svenska skogslandskap genomgår i dag stora biologiska förändringar.
Orsakerna till dessa är inte alltid lätta att kartlägga. I många fall beror t.ex.
ändringar i florans/faunans sammansättning på den förändrade markanvändningen
som inträffat i sen tid. I en del fall ligger orsakerna till det som nu
inträffar avsevärt längre tillbaka i tiden. Ett flertal växt- och djurarter utgör
konservativa element i vår flora och fauna. Av den anledningen är det i
vissa fall först nu som vi ser effekterna av de förändringar i markutnyttjandet
som inträffade så långt tillbaka i tiden som för hundra år sedan eller mer.
Kunskapen om de genomgripande förändringar som vårt skogslandskap genomgått
under historisk tid är mycket bristfällig vad gäller stora delar av vårt
land.

Det finns även mycket att lära av tillbakablickande studier som behandlar
skogsekosystemens naturliga förändringar. Den tidigare skogsutvecklingen
uppvisar intrikata problemställningar som berör skogsekosystemens naturliga
dynamik, struktur och artsammansättning. Kunskaper om dessa processer
är i många avseenden grundläggande för förståelsen av dagens tillstånd.
Den naturliga försurningen är ett exempel på en viktig komponent att klarlägga
för att rätt uppfatta dagens situation. Många av de processer som nu
gör sig gällande kan man, med insikt om tidigare utveckling, starkt misstänka
hänför sig till naturliga förlopp. Detta gäller t.ex. granens och dess
följeväxters fortgående expansion västerut in mot fjällen samt vissa oceaniska
floraelements kraftiga expansion västerut in i mera kontinentala områden.
Dessa disharmoniska drag i växttäcket kan vara ett utslag av den instabilitet
som präglar nuvarande era av den efterglaciala utvecklingen. En ökad
satsning på forskning kring skogsekosystemens naturliga utvecklingshistoria
är därför viktig.

Det självklara faktum att omloppstiderna sträcker sig långt över hundra
år på genomsnittlig skogsmark motiverar i sig en ökad satsning på skogshistoria.
Det virke vi skördar i dag, och kommer att nyttiggöra oss av under de

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJo601-607

närmaste decennierna, härstammar från bestånd anlagda och skötta med en
helt annan teknik än dagens, och under en period som var minst lika omdanande
för det svenska skogslandskapet, som det vi upplevt under efterkrigsperioden.

Genom mera djuplodande studier av slutavverkningsbestånd kan man
t.ex. få tips och idéer om de faktorer som bidragit till trädens kvalitet. Då
praktiskt taget all kvalitetsdaning hos skog sker under de första 10-15 åren
av ett bestånds levnad, kan sådana studier bli av vikt för förståelsen av hur
kvalitetsskog bör anläggas och vårdas. Omvänt kan skogshistoriska studier
bidra till att man får större förståelse för dagens miljöproblem, vilka oftast
bedöms ur en alltför snäv tidssynvinkel. Exploatering av skog har skett, förutan
att detta i nämnvärd grad långsiktigt synes ha stört skogsekosystemen.

Det viktigaste motivet för en ökad satsning på skogshistoria är rent kulturellt.
Det anstår en skogsnation som Sverige att vårda sina minnen. Förståelsen
för det egna arbetet i skogen kommer påtagligt att öka, om forskning
och undervisning i skogshistoria bidrar till att bredda perspektiven för alla
skogstjänsteman.

Placeringen av professuren i Garpenberg skall ses mot bakgrund av att
hela skogsfakultetens skogstekniska forskning är förlagd till Garpenberg. I
Garpenbergsområdet finns förutom Skogshögskolan, Domänverkets och
STORAis huvudkontor (Falun) och Korsnäs och Mellanskogs huvudkontor
i Gävle. Skogsbruket har en lång tradition och varierad historia i trakten runt
Garpenberg; svedjebruk, skog för järnmalmsbrytning, framställning samt tidig
och varierad skogsindustri.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att inrätta en professur i skogshistoria med
placering vid skogshögskolan/SLU i Garpenberg.

Stockholm den 17 januari 1990

Margareta Gard (m)

Mot. 1989/90
Jo603

4