En religionsfrihetslag

Motion 1994/95:K220 av Mariann Ytterberg m.fl. (s)

Det svenska samhället präglas i dag av en större kulturell,
ideologisk och religiös pluralism än någonsin förr. Efter
andra världskriget har Sverige internationaliserats. Genom
bl.a. ökad turism har många fått möjlighet att besöka
främmande länder. Vårt samhälle har också påverkats av
impulser från andra länder och kulturer på andra sätt, särskilt
genom den ökade invandringen. Den romersk-katolska och
de ortodoxa kyrkorna har sedan 1970-talet fördubblat sitt
medlemstal, och antalet icke kristna trosbekännare, som
tidigare var förhållandevis få, har genom invandringen också
ökat mycket. Genom en ökande sekularisering har även
Svenska kyrkans ställning i samhället förändrats. Först
genom 1951 års religionslag blev t.ex. utträdet fritt för alla
utan att behöva ange motiv. Denna lag reviderades 1967.

Det är angeläget att en modern demokratisk stat tydligt
markerar sitt accepterande av religion som värdegrund och
värdegemenskap för medborgarna, liksom det är angeläget
att ge lagligt rum för frihet från religion för dem som så
önskar samt att ange vissa generella principer, som kommer
att aktualiseras under dessa förhållanden.

Halal- respektive kosherslakt

Slakt- och födotraditionerna med rötter i religion och tro
utgör kanske de allra tydligaste exemplen på hur dessa svåra
frågor berör människors liv.

För fjäderfä har dispens givits för en slaktmetod som judar
och muslimer accepterar enligt sina seder. I och med att
dispensen har förlängts har den delen av problematiken fått
sin lösning. Men frågan vad gäller s.k. storboskap, får och
nötkreatur, är ännu långt ifrån löst.

Saken har utretts och kritiserats hårt från judiska
församlingar och från de muslimska organisationerna men
också genom t.ex. yttrande från Sveriges Frikyrkoråd.

Trots att Jordbruksverket fått direktiv om samråd med
judiska och muslimska organisationer förekom bristfällig
kontakt med dessa gruppers officiella företrädare.

Internationella studier om hur andra länder löst frågan har
inte heller beaktats. Det är nu bara Norge och Schweiz som
vid sidan av Sverige inte funnit en godtagbar lösning på
dessa minoritets- och religionsfrihetsfrågor.

De judiska församlingarnas erbjudna expertis har heller
inte tagits i anspråk.

Beredskapen från de aktuella religionernas sida att
konstruktivt pröva om bedövning före skäktning är förenlig
med deras seder och traditioner har heller inte beaktats.

Jordbruksverkets ''Slakt utan bedövning'' har genomförts
utan tillräcklig hänsyn i själva analysen till de speciella
religiösa förutsättningar som finns i dessa svåra frågor.
Dessa hade dock aktualiserats genom DO Peter Nobel och
var en orsak till att utredningen överhuvudtaget startades.

Vi är samtidigt medvetna om att det inom religiösa
traditioner också finns inslag som inte utan vidare går att
kombinera med svensk lagstiftning. Könsstympning kan här
tjäna som ett tydligt exempel.

I samband med ny lag om staten och trossamfunden, samt
frågor kring förändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan kan det vara läge för att i en övergripande lag fastslå
religionsfriheten utifrån de förutsättningar som gäller i vårt
moderna samhälle.

Vi skulle gärna se en lagstiftning som ger skydd för
religionsutövning, inom ramen för ett modernt och
demokratiskt samhälle. Där skulle religionens plats i
samhället skyddas. Samtidigt kunde man där markera vad ett
modernt, demokratiskt och jämlikt samhälle vill uttrycka
visavi religionen. En del principiella frågor som helgfrid,
slakt- och kosttraditioner och liknande skulle där kunna få
rättsligt stöd och skydd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av och eventuell utformning
av en ny religionsfrihetslag.

Stockholm den 25 januari 1995

Mariann Ytterberg (s)

Berit Löfstedt (s)

Juan Fonseca (s)