En skola fri från diskriminering och kränkande behandling

Motion 2007/08:Ub563 av Anneli Särnblad och Marita Ulvskog (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att noga följa hur lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling tillämpas.

Motivering

I februari år 2006 beslutade riksdagen om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den principiella utgångspunkten var att skyddet mot diskriminering i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Lagen omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- och gymnasieskolan samt kommunernas vuxenutbildning.

Enligt denna lag ska den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten – staten, en kommun, ett landsting eller en enskild – bedriva ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som bär upp lagen. Detta innebär bl.a. att det ska upprättas en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen ska följas upp och ses över årligen.

Dessutom ska rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling och i förekommande fall vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Om någon i verksamheten åsidosätter lagens bestämmelser kan huvudmannen åläggas att betala skadestånd. Tillsynen över lagens efterlevnad har Statens skolverk, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen inom sina respektive ansvarsområden.

Det finns således skrivningar som tydligt visar på huvudmannens ansvar, och att detta ansvar följs är lätt att kontrollera i de kommunala skolorna. Där är insynen god och elever och föräldrar vet att säga ifrån om något är felaktigt. Det som är mer oroande är hur lagen följs på de friskolor som finns i vårt land. Där har inte kommunen samma insyn med möjlighet att upptäcka eventuella brister. Det är därför angeläget att frågan om hur lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling genomförs noga följs.

Stockholm den 4 oktober 2007
Anneli Särnblad (s)	Marita Ulvskog (s)