En social bostadspolitik

Motion 1996/97:Bo224 av Erling Bager (fp)

Inledning

När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 befann sig
bostadssektorn i en mycket svår situation. Den överhettning
som en missriktad ekonomisk politik drivit fram hade skapat
en osund byggmarknad. Utomordentligt kostnadskrävande
bostadssubventioner var en tung belastning på statsbudgeten.
Byggandet var genomreglerat.

Allt detta bidrog till att byggkostnaderna drivits upp till mycket höga
nivåer. När inflationen sjönk och realräntorna steg rasade fastighetspriserna.
Ett kraftigt minskat byggande blev en ofrånkomlig följd.

Den borgerliga regeringen tog itu med de problem som den socialdemo-
kratiska politiken skapat.

Byggandet avreglerades. Ett nytt system för bostadsfinansiering besluta-
des. Därmed togs de första stegen bort från ett i grunden osunt subventions-
system.

Resultatet blev bl.a. kraftigt minskade byggkostnader. Efter att kostnader-
na för byggandet under lång tid ökat mer än konsumentpriserna i allmänhet
vände utvecklingen nu i motsatt riktning. Förra året fick vi de lägsta hyres-
höjningarna på 25 år.

Även en rad andra reformer av bostadspolitisk betydelse genomfördes. Det
blev lättare att bilda bostadsrättsföreningar. En handlingsplan mot buller som
Folkpartiet länge arbetat för lades fast. Den s.k. flyttskatten blev
uppskjuten.
Hyresförhandlingslagen reformerades. Hyresgästernas besittningsskydd i fall
av dröjsmål med hyran är stärkt.

En social bostadspolitik

Inledning

De beslut som fattas på det bostadspolitiska området
kommer att påverka människors ekonomiska vardag i allra
högsta grad. Folkpartiet anser att det därför är extra viktigt
att besluten ger stabila förutsättningar för människor i deras
planering. Samma gäller för bostadsmarknaden i övrigt.
Såväl fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, kommuner som
långivare behöver långsiktiga beslut. Syftet är att alla skall
kunna få tillgång till en bra bostad.

Men önskemål och behov varierar, inte bara mellan olika människor utan
också mellan olika perioder i en människas liv. Det som är nödvändigt för
den som är äldre kan vara onödigt för den som är ung. Därför är det viktigt
med ett varierat bostadsbestånd både vad gäller storlek och standard.
Valfriheten måste värnas. Olika upplåtelseformer skall stimuleras.

Folkpartiet vill föra en liberal bostadspolitik med en starkt markerad social
dimension.

Segregation

Genom samhällsutvecklingen och bostadspolitikens
utformning under framför allt 1960-talet skapades stora
opersonliga bostadsområden utanför alla större städer i
landet. Där finns brister i miljön, dålig service, bristande
underhåll av fastigheterna och invånare som är otrygga.
Invånarna i de här områdena har generellt sett lägre
inkomster, kortare utbildning och sämre hälsa. Besparingar
som i andra områden inte påverkar verksamheten kan här
leda till helt oacceptabla effekter.

Många av dessa miljonprogrammets bostadsområden tycks ha kommit in i
en nedåtgående spiral med stor in- och utflyttning, många familjer med låga
inkomster, stor andel socialbidragstagare och arbetslösa, stor andel
ensamstående med barn och invandrare som ännu inte har etablerat sig i det
svenska samhället.

Samtidigt är inte all segregation negativ, utan har naturliga förklaringar
genom att människor själva väljer att bo nära sina anhöriga och vänner. För
Folkpartiet är det aldrig aktuellt att tvinga människor att bo kvar i eller
flytta
till ett visst område.

Det finns i debatten tendenser att sopa problemen under mattan. Det finns
de som hävdar att det är den ökade valfriheten inom barnomsorg och skola
under de senaste åren som orsakat segregationsproblem, men de har alltså en
annan grund.

När man projekterar bostadsområden bör man blanda egnahem, bostads-
och hyresrätter i olika storlekar. I befintliga bostadsområden går det ofta att
förtäta bebyggelsen med till exempel småhus. Fastighetsägare i försummade
bostadsområden i storstädernas förorter måste ta ett större ansvar. Genom
varsamma renoveringar av fastigheterna och närmiljön i samförstånd med
hyresgästerna kan de hyresgäster som vill bo kvar, samtidigt som man skapar
en bättre och mer attraktiv boendemiljö.

För att ett bostadsområde skall bli attraktivt är det viktigt med ett bra
serviceutbud och närhet till arbetsplatser. Därför bör man försöka uppmuntra
etablering av olika servicenäringar men också nya arbetsplatser i bostads-
områden som har ett dåligt serviceutbud.

Folkpartiet tog i regeringsställning initiativ till en ny storstadsutredning.
Den blir en uppföljning till den förra Storstadsutredningen som belyste
förhållandena i mitten av 1980-talet. Syftet är att närmare analysera bostads-
segregationens utveckling under det gångna decenniet och lyfta fram lyckade
insatser som har gjorts under perioden och som kan ge inspiration till
framtida åtgärder.

Det är också viktigt att människor med medicinska eller sociala förturer
ges möjlighet till lämplig bostad, trots att kommunernas lagliga rätt att anvisa
bostadssökande till bostad försvunnit.

Till bostadspolitikens sociala dimension hör också systemet med
bostadsbidrag.

Det är ett system som visserligen är behäftat med en del nackdelar.
Inkomstprövningen bidrar bl.a. till höga marginaleffekter för vissa grupper.
Samtidigt är den utjämnande effekten mycket stark. Särskilt i ett läge när
bostadssubventionerna sänks har bostadsbidragen en viktig roll att fylla.

Bostadssubventionerna

Socialdemokraterna försökte i valrörelsen skapa ett intryck
av att stora summor skulle satsas på bostadssektorn om de
vann valet. Så blev inte fallet.

Det som skedde hösten 1995 var framför allt att beslutet om besparingar i
bostadssubventionerna 1995-96 på sammanlagt 2,5 miljarder revs upp.
Samtidigt höjdes fastighetsskatten.

Jag menar att detta riksdagsbeslut var oklokt. Räntebidragen belastar
budgetförslaget för 1995/96 med nästan 30 miljarder, räknat i 12-månaders-
siffror. I ett läge när stora besparingar är nödvändiga för att få ner räntan är
det nödvändigt att minska dessa kostnader. Det kan noteras att varje
procentenhets sänkning av räntan för en bostadslägenhet som är belånad till
1 miljon kronor betyder minskade ränteutgifter med ca 800 kr i månaden. En
framgångsrik budgetsanering har alltså stora positiva effekter på boende-
kostnaderna.

Bostadsbidragen är en viktig stödform för många människor i deras
boende. Besparingen bör kombineras med justeringar i bostadsbidragen för
att inte effekterna skall bli för stora på utsatta grupper.

Jag vill i sammanhanget också nämna att Folkpartiet avvisade den sänk-
ning av barnbidragen som regeringen genomfört. Bostadssubventionerna har
låg fördelningspolitisk träffsäkerhet. Barnbidragen är däremot ett viktigt
instrument för att åstadkomma en viss utjämning mellan barnfamiljer och
barnlösa. Barnfamiljerna har dessutom drabbats hårdare än andra hushålls-
typer av den ekonomiska krisen. Även mot den bakgrunden är en besparing
på bostadssubventionerna mer motiverad än en sänkning av barnbidragen.

Fastighetsskatten har berörts i en särskild kommittémotion av Folkpartiet
där vi föreslagit en sänkning av fastighetsskatten för fastigheter i utsatta
regioner.

Bosparande

Bosparande är en viktig sparform då det möjliggör för
människor att skaffa sig en efterlängtad bostad. Jag vill inte
slutgiltigt binda mig för den tekniska utformningen av
bosparande. Jag anser emellertid att ett förslag av den typ
som Bosparutredningen lagt fram bör föreläggas riksdagen.
Dessutom är det angeläget att avvakta den stora
bostadspolitiska utredningen vars slutbetänkande kommer
senare i höst.

Allmännyttan

De allmännyttiga bostadsföretagen förvaltar en stor del av
landets bostäder. De har och kommer även i framtiden att ha
en stor betydelse för att tillgodose efterfrågan på den svenska
bostadsmarknaden. Finns det önskemål hos de boende att
köpa lägenheterna av de allmännyttiga bostadsföretagen skall
politikerna normalt inte lägga några hinder i vägen för en
ombildning till bostadsrätter.

Bostadsrätter

Bostadsrätten är en bra upplåtelseform för många människor.
Genom ett eget arbete får man ett stort inflytande över
förvaltning och drift av fastigheten. Ofta kan det
gemensamma ansvaret också skapa en värdefull gemenskap i
boendemiljön.

Ett mindre antal bostadsrättsföreningar har på senare tid drabbats av
betydande ekonomiska problem. Det handlar oftast om föreningar vars
lägenheter tillkom under 80-talets överhettning när byggkostnaderna var som
högst. För många enskilda människor har situationen varit mycket oroande.

Under den borgerliga regeringen vidtogs en rad åtgärder för att komma till
rätta med detta problem. SBAB fick de resurser som krävdes för att de -
tillsammans med andra lånegivare - skulle kunna medverka till lösningar
som innebär att konkurser undviks. Reglerna ändrades så att räntebidragen
försvinner om en bostadsrättsförening går i konkurs. Det ökar långivarnas
vilja att hjälpa föreningarna till förmånligare lån. Vidare togs kraven bort på
de lån som ger räntebidrag. En förening kan därmed t.ex. lägga ut sina lån
på de enskilda bostadsrättshavarna - som därmed kan göra avdrag för lånen
- utan att räntebidraget försvinner.

Jag noterar att Socialdemokraterna nu valt att avstå från att införa någon
typ av bostadsrättsakut. Jag tolkar detta som att de numera ansluter sig till
den förra regeringens politik på området.

Min bedömning är att bostadsrätten även i framtiden kommer att vara en
bra upplåtelseform. Det hindrar inte att det kan finnas skäl att också utveckla
nya upplåtelseformer där inslaget av ägande är starkare. Regeringen bör
återkomma i denna fråga med utgångspunkt från bl.a. förslaget om
ägarlägenheter.

Bygg, renovera och förvalta
för framtiden

På grund av lågkonjunkturen och den stora produktionen av
bostäder och lokaler under slutet av 1980- och början av
1990-talet har vi generellt ett stort överskott på såväl
bostäder som lokaler. Det är dock stora skillnader mellan
olika regioner och även inom regionerna. På grund av den
rekordlåga bostadsproduktionen och hushållens förbättrade
ekonomi har tendenser till bostadsbrist börjat uppstå i
storstäderna. Även i de traditionella universitetsstäderna ser
man detta problem.

Under överskådlig tid kommer nyproduktionen av bostäder och lokaler
inte i närheten av 1980-talets volymer och därför kommer fastighetsföre-
tagandet att domineras av service, drift, underhåll och förnyelse av det
aktuella fastighetsbeståndet. Det finns i dag tiotusentals lägenheter som är i
behov av renovering. Tidigare ROT-bidragsregler bidrog till att fastighets-
ägare medvetet lät fastigheterna förfalla varefter de totalrenoverades. Repara-
tioner och ombyggnader måste ske på ett sätt som tar till vara husens
kvaliteter.

I bostadsområdet Holma i Malmö har de boende lyckats sänka sin hyra
genom att överta en del av fastighetsunderhållet. Detta gick dock inte för sig
enligt Riksskatteverket. Vi vill understryka vikten av att sådana självförvalt-
ningsformer som i Holma får möjligheter att fungera.

Kvalitet och boendemiljö blir allt viktigare delar inom bostadssektorn. En
rad förbättringar i regelverket kring boendemiljön har skett under de senaste
åren. Trots detta kvarstår fortfarande en del problem.

Trots låga saneringskostnader, som dessutom delvis täcks av statsbidrag,
sker inte sanering av radon i särskilt stor omfattning. Förklaringen till det
låga intresset hos fastighetsägarna för att vidta åtgärder i sina hus torde
bland
annat vara oro för sänkning av marknadsvärdet. En åtgärd för att öka
radonsaneringen är att införa ett system med intyg från kommuner om att hus
inte befinner sig i ett riskområde och inte är uppfört med radonavgivande
material. En annan åtgärd är att kommuner uppmanas att tillämpa Social-
styrelsens råd för sanitär olägenhet mer strikt.

Regeringen föreslår i årets budget att radonbidraget skall sänkas från 50
till 40 procent av kostnaderna. Därtill kommer att den höjning av det
maximala bidraget från 15 000 kr till 25 000 kr som den förra regeringen
genomförde av arbetsmarknadsskäl nu återtas.

Radonsanering är en utomordentligt angelägen åtgärd för att förbättra
inomhusmiljön. Folkpartiet avvisar därför regeringens förslag om sänkt
procentsats och föreslår också att den maximala bidragsnivån får ligga kvar
på 25 000 kr även efter den 30 juni 1995. Vi bedömer att detta kan kräva
ytterligare 20 milj. kr. i anslag - räknat på 12-månadersbasis.

En betydande andel av befolkningen besväras av allergi och annan
överkänslighet. Dessa sjukdomar ökar i förekomst och man uppskattar nu att
mellan 25 och 40 procent av befolkningen har sådana problem. I denna
sjukdomsgrupp ingår astma, allergisk snuva och olika typer av hudutslag.
Orsakerna är ofullständigt kända men helt klart är att rökningen och inom-
husmiljön spelar stor roll.

Den snabba ökningen av allergier är utomordentligt oroande. Det råder
ingen tvekan om att inomhusmiljön spelar en viktig roll i detta sammanhang.
Denna fråga behandlas utförligt i Folkpartiet liberalernas partimotion om
folkhälsa.

Det föreligger ett mycket stort behov av att allergisanera offentliga lokaler.
Folkpartiet föreslog därför förra året ett flerårigt program om 400 miljoner
per år i detta syfte. Riksdagen avslog detta förslag och biföll istället
regeringens och Miljöpartiets förslag om en större engångssatsning där
kravet på medfinansiering från kommunerna sattes högt. Jag vidhåller att vårt
tidigare förslag var bättre och beklagar att riksdagen avslog det i synnerhet
med tanke på att allergierna utvecklats till en folksjukdom.

Informationsteknikutvecklingen ställer helt andra egenskapskrav på bosta-
den. Fler människor får möjlighet att arbeta hemma med datorer som är
uppkopplade via telenätet i stället för att resa till arbetsplatsen varje dag.
Det
innebär att andra krav också måste ställas på utformningen av bostäder så att
de även har en god bostadsmiljö.

Tillgänglighet

Inom bostads- och planområdet lade Handikapputredningen
bl.a. fram förslag om information och fortbildning av
arkitekter om tillgänglighetsfrågor, ändringar i plan- och
bygglagen för att göra gatumiljön, terminalbyggnader och
offentliga lokaler tillgängliga samt tillgänglighetsprogram.

I USA har man på olika sätt förbättrat tillgängligheten för funktionshind-
rade i byggnader, t.ex. genom blindknappar i hissar och avfasade trottoarer.
Jag anser att de amerikanska erfarenheterna bör tas tillvara här i Sverige och
att till nya plan- och bygglagen bör fogas föreskrifter som anger hur man kan
öka den generella tillgängligheten till byggnader m.m.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadssegregation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen,

3. att riksdagen till utgiftsområde 18 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för budgetåret 1997 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 32 000 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappanpassning av bostads- och stadsmiljö,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allergisanering,

6. att riksdagen godkänner vad som ovan i motionen anförts om att 400
miljoner kronor ur ROT-bidragen får användas för allergisanering i
offentliga lokaler.

Stockholm den 7 oktober 1996

Erling Bager (fp)