En stark och uthållig energipolitik

Motion 2001/02:N367 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 25

Förslag till riksdagsbeslut 26

Inledning 26

Fri energiproduktion 27

Inkonsekvent miljötänkande 28

Tjugoett år efter folkomröstningen 28

Strålningsrisker från kraftledningar 29

Anslagsfrågor 30

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fri energiproduktion

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen utbyggnad av de orörda älvarna får ske.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta upp en diskussion med Vattenfall AB om agerandet i byn Horno.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strålningsrisker från kraftledningar.

5. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning:

	Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändringar
35:1	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	127 712	-50 000
35:2	Bidrag för att minska elanvändningen	251 000	-251 000
35:3	Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor	168 000	-168 000
35:4	Åtgärder för effektivare energianvändning	115 000	-115 000
35:5	Energiforskning	466 343	-150 000
35:6	Energiteknikstöd	130 000	-130 000
35:7	Introduktion av ny energiteknik	230 000	-200 000
35:10	Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket	384 000	-384 000
	Nytt anslag: Kärnsäkerhet i Östeuropa		50 000
	Summa för utgiftsområdet	2 132 055	-1 398 000

1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.

Inledning

Folkpartiet anser att de energipolitiska riktlinjer som antogs i riksdagen 1997 skadar Sverige som industri- och miljönation. Särskilt allvarligt var beslutet om att genomföra den förtida avvecklingen av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring som saknar motstycke och som kommer att medföra välfärdsförluster på sikt. Miljön skadas och det blir svårare att bekämpa arbetslösheten.

Resultatet ser vi nu. Elpriserna stiger och hela samhällets energiförsörjning hotas vid stark kyla eller vid avbrott i någon del av nätet. Samtidigt ökar elförbrukningen mer och mer. Sammantaget under år 2000 ökade elanvändningen med 2 procent netto jämfört med året innan och alla beräkningar visar att energikonsumtionen kommer att fortsätta öka.

Fri energiproduktion

En rationell energipolitik främjas bäst genom fri energiproduktion. Staten skall uppställa krav beträffande hälsa, säkerhet och miljö och kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling. Staten skall inte förbjuda någon specifik teknik för energiproduktion, om den uppfyller miljö- och säkerhetskrav.

Den politiska styrningen av energiproduktionen måste förändras. Valet av energiproduktion skall inte träffas genom politiska beslut. Konsumentstyrning och marknadsekonomi skall råda inom de ramar miljökraven sätter. Det innebär att alla typer av produktionsanläggningar för energi skall tillåtas, förutsatt att de uppfyller generella krav på hälsa, miljö och säkerhet. Vi säger dock absolut nej till utbyggnad av de orörda älvarna och storskalig introduktion av fossilgas.

Lagen om kärnkraftens avveckling måste upphävas. Vi anser att växthusgasernas klimatpåverkan är särskilt oroande i det här fallet. Regeringen bör därför snarast tillsätta en miljökonsekvensutredning som bl.a. redovisar utfallet av ett ökat beroende av el från t.ex. danska kol- och oljebaserade elproduktionsenheter. Vad det här innebär i siffror är ganska lätt att ta reda på. Som ett exempel kan vi ta hur mycket mera utsläpp av olika ämnen det blev under det mycket kalla måndagsdygnet den 5 februari i år genom att produktionskapaciteten i Barsebäck 1 inte finns tillgänglig längre, utan måste ersättas med reservkraft i form av oljebränning och import av bl.a. kolproducerad el. Nordisk produktionsmix enligt riksdagens utredningstjänst och Energimyndigheten:

• Koldioxid CO2 : 131 g/kWh = 1300 ton per dag

• Svaveldioxid SO2: 0,21 g/kWh = 2 ton per dag

• Kvävedioxid NOx: 0,23 g/kWh = 2 ton per dag

Denna dag sattes det rekord i elkonsumtion i Sverige med 27 000 MWh. Svensk energipolitik med en röd/grön regering är beroende av milda vintrar och ständig lågkonjunktur.

Inkonsekvent miljötänkande

Inom energipolitiken finns ett s.k. omställningsprogram som slukar 9 miljarder kronor. Till största delen har dessa pengar använts till avstängning av en reaktor i Barsebäck. Samtidigt köper det statliga Vattenfall in el producerad i andra länder av kärnkraftverk och smutsig kolkraft för tiotals miljarder.

Det är en stor kapitalförstöring att stänga av väl fungerande kärnkraft, så länge den är säker och ekonomiskt försvarbar. Konsekvensen blir att Sverige tvingas att importera fossilproducerad el från Danmark och Tyskland. I Tyskland har konsekvenserna till och med blivit att gamla kulturvärden i byn Horno hotas av Vattenfalls intressen i brunkolsbrytning. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att ta upp en diskussion med Vattenfall om hur detta projekt kan avbrytas.

Vattenfalls roll är väldigt intressant. Bolaget svarar för ungefär 50 procent av elproduktionen i Sverige och är framträdande i Sveriges långsiktiga utvecklings- och investeringsplaner. Samma Vattenfall köpte för knappt ett år sedan in det tidigare östtyska bolaget VEAG med en produktionskapacitet på 60 TWh el producerad av tysk brunkol. Det förvånande är att detta beslut tydligen är både känt och förankrat inom regeringen. Detta bekräftade näringsministern i en interpellationsdebatt i riksdagen hösten 2000. Detta är inte så förvånande när det gäller regeringen, men desto märkligare när det gäller t.ex. Miljöpartiets stöd till att denna politik genomförs.

Tjugoett år efter folkomröstningen

Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige genomfördes den 23 mars 1980, dvs. för drygt 21 år sedan. Under den här tjugoårsperioden har avsevärda tekniska framsteg gjorts inom många områden, inklusive energiområdet. Samtidigt har man vunnit en ökad insikt om olika energikällors miljöeffekter, t.ex. i fråga om utsläppen av koldioxid. Till detta kommer att både väljargrupper och t.ex. riksdagens sammansättning har förändrats sedan folkomröstningen genomfördes. De väljare som har tillkommit sedan 1980, drygt 2 miljoner, har inte fått uttala sig i kärnkraftsfrågan.

Kärnkraftstekniken har också varit föremål för en snabb utveckling, inte minst på säkerhetsområdet. I diskussionen inför folkomröstningen fanns det heller inga reservationer för att nya tekniska innovationer kan förändra såväl säkerhets- som miljöaspekter av kärnkraftsanvändningen. Ett beslut grundat på 1980 års tekniska utvecklingsnivå skulle alltså gälla också framdeles – och för all framtid, kanske. Det är orimligt att dagens, men också morgondagens, energipolitik ska styras utifrån 1980 års folkomröstning och de förhållanden som då var kända. Utformningen av energipolitiken måste självfallet påverkas av de nya omständigheter som har tillkommit sedan vi hade folkomröstningen. T.ex. har energifrågornas globala karaktär, inte minst genom växthus-
effekten, blivit allt tydligare.

Strålningsrisker från kraftledningar

Många kommuner vill av estetiska skäl eller med hänsyn till strålningsrisken gräva ned kraftledningar som i dag finns ovan jord. Forskningsresultaten avseende magnetfält och strålningsrisker är inte entydiga, men samhället borde ändå prioritera nedgrävning av kraftledningar i tätbebyggt område där barn vistas. Kraftbolagen sägs vara positiva till en nedgrävning av kraftledningarna då detta skulle kräva mindre resurser till underhåll.

I september 2000 presenterade en internationell forskargrupp vid Institutet för miljömedicin den hittills mest omfattande analysen av studier som gjorts av ett eventuellt samband mellan kraftledningars magnetfält och barnleukemi.

Resultaten av analysen visar att det inte finns någon ökad risk för barnleukemi för det stora flertalet barn som bor i närheten av kraftledningar och att den ytterst lilla cancerrisk som finns endast gäller dem som utsätts för mycket höga strålningsstyrkor. Det kritiska avståndet till kraftledningen kan beräknas till mellan 30 och 50 meter beroende på ledningens styrka. Undersökningen visar vidare att mindre än ett fall, av de 60 till 70 barn som årligen insjuknar i barnleukemi i Sverige, kan tillskrivas strålning från kraftledningar. Problemet att definitivt belägga ett samband består i att forskarna inte kan förklara hur den lågfrekventa strålningen kan orsaka uppkomsten av leukemi eller andra cancerformer. Trots mångåriga djurförsök och laboratorieexperiment finns ännu ingen godtagbar biologisk förklaring till cellpåverkande effekter av låg elektromagnetisk strålning. För en tid sedan bekräftades sambandet mellan luftledningsmagnetfält och barnleukemi av en annan internationell studie.

Eftersom ett samband mellan kraftledningars magnetfält och bl.a. leukemi inte kan uteslutas har Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut i samråd utarbetat en s.k. försiktighetsprincip.

Försiktighetsprincipen innebär att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör det eftersträvas att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör målet redan vid planeringen vara att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält för att minska risken att människor skadas. Den ovan relaterade undersökningen har inte föranlett de samrådande myndigheterna att omvärdera försiktighetsprincipen.

Vidare kan noteras att ett underorgan till Världshälsoorganisationen (IARC – International Agency for Research on Cancer) för närvarande utreder frågan och beräknas komma med ett utlåtande inom de närmaste åren.

Vid planering och byggande av kraftledningar gäller regler i miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (1987:10) som tillämpas allmänt för tekniska energiförsörjningssystem och kraftproduktion. Enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Till planen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning.

Mot bakgrund av att det i dag finns bostadsområden, skolor och daghem, som ligger nära kraftledningar, där barn dagligen vistas under längre tid, bör farhågorna om strålningsrisker tas på stort allvar.

Därför bör en utredning tillsättas med uppdrag att finna åtgärder och metoder för att reducera strålningsriskerna från kraftledningar. I utredningsuppdraget bör även ingå att ta fram förslag till incitament för kommuner och kraftbolag för sådana åtgärder samt en bedömning av kostnaderna för åtgärderna.

Anslagsfrågor

De olika energiprogrammen kan avslutas snabbare än regeringen räknar med. Eftersom Folkpartiet vill återstarta Barsebäck 1 beräknas inte fortsatta kostnader för avställningen. Vi avdelar medel för åtgärder som höjer kärnsäkerheten i Östeuropa.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 4 oktober 2001
Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)	Yvonne Ångström (fp)