En storstadsnära politik

Motion 2002/03:N399 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en regionförstoring till fem län (Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro) inom alla berörda politikområden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning kring den lagstiftning som reglerar byggande av järnväg med inriktning att förkorta planeringsprocessen.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Stockholmsberedningen tilläggsdirektiv som avser utformning och finansiering av taxesystem i Mälardalen.1

1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till TU.

En storstadsnära politik med stor betydelse för Sveriges ekonomi

För att klara den tilltagande globala konkurrensen behöver Sverige utveckla starka regioner. Detta kan åstadkommas genom att attraktiva utvecklingsmiljöer ställs på fötter genom att näringsliv, forskning/utbildning samspelar med politiken i stat och kommuner. För Mälardalen är också infrastrukturen och boendet centralt. I en sådan gränsöverskridande utvecklingsmiljö kan nya affärsidéer utvecklas, vilket stärker regionen och därmed utvecklingen av näringslivet i hela landet. Regionen som drivkraft behöver prioriteras i stat och kommun. Detta kan förverkligas inom de ramar som läggs för en regional utvecklingspolitik. Sverige behöver en ny hävstång.

Stockholmsregionen i dess traditionella avgränsning har många av dessa goda egenskaper. Men nu bör Stockholmsregionen ses som en del av en framväxande Mälarregion. En region som bör kännetecknas av att vara en innovativ kunskaps- och samarbetsregion som successivt utvecklas till en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Framåt bör varierande boendemiljöer utvecklas med storstadspuls, små städer och gröna lungor. Stockholmsberedningen har – vad gäller infrastrukturen – föreslagit regionförstoring till fem län. Detta bör inte begränsas till infrastrukturen utan gälla alla berörda politikområden. Därmed läggs grunden till en storstadsnära politik, som kan bli intressant också i ett Europaperspektiv.

Mälarregionen är Sveriges i särklass största och starkast växande region. Här finns hälften av landets aktiva forskare och 35 procent av alla högskolestuderande i landet. Stockholm–Mälardalen står för 35 procent av BNP och omfattar cirka 30 procent av alla arbetstillfällen i Sverige. Men för att klara en inflyttning på 600 000 människor inom 25–30 år fordras nog en regionförstoring.

Att vara starkast i Sverige räcker inte som ambition. I ett internationellt perspektiv har regionen en bit kvar för att uppnå samma utvecklingsdynamik som jämförbara storstadsregioner i andra länder. För att stärka Mälardalens position på den internationella arenan är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att långsiktigt utveckla den regionala konkurrenskraften.

Regionförstoring viktig del av utvecklingen

I Mälardalen är resandet stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. Under perioden 1985–1998 har den sammanlagda in- och utpendlingen mellan kommunerna ökat med 16 procent, medan folkmängden ökat med drygt 10 procent och sysselsättningen minskat med 4 procent.

Alltfler arbetspendlar allt längre, vilket gör att arbetsmarknaderna växer ihop. Utvecklingen av resandet på Uppsala-pendeln samt på Svealands- och Mälarbanorna visar på den stora potentialen vid en fortsatt utbyggnad av regionaltågtrafiken. Särskilt stor betydelse har den för kunskapsföretag som bygger sin verksamhet på spetskompetens. De goda kommunikationerna ger möjlighet till ett friare val av etableringsort, men också en bredare bas för rekrytering av arbetskraft.

De ökade möjligheterna till arbetspendling i kombination med IT-utvecklingen innebär mindre geografisk bundenhet och nya förutsättningar för mångformiga och individuellt anpassade kombinationer av boende och arbete för de boende i Mälardalen.

Regeringen har i prop. 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet sidan 114 framhållit följande:

I Mälardalsregionen planeras en studie med syfte att belysa regionens utvecklingsmöjligheter och ta fram förslag till en storstadsnära politik. Den planerade studien syftar bl.a. till att jämföra regionens konkurrenskraft och tillväxtpotential med liknande regioner i andra länder. Regeringen avser att följa arbetet.

Länsstyrelserna i Mälardalen har nu inlett ett gemensamt arbete med att ta fram förslag till en storstadsnära politik. I begreppet Mälardalen inräknas Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län. Det är det område som Stockholmsberedningen använt som geografiskt begrepp i sitt delbetänkande Transportsystemet i Stockholmsregionen – problemanalys och målbild för den framtida utvecklingen (SOU 2001:51) enligt regeringens direktiv (2000:96).

Infrastrukturen ger nya möjligheter

Inom de närmaste 10 åren kommer infrastrukturen att förbättras avsevärt. Ökad kapacitet på järnvägen genom centrala Stockholm kommer att vara den väsentligaste av dessa investeringar. Men kapacitetsförstärkningar kommer/bör göras även på Mälarbanan och Svealandsbanan. En ny bana – Ostlänken – kommer att byggas. Detta kommer att ge kapacitet som möjliggör ökad turtäthet och reducerade restider. Detta kommer att ge förutsättningar för en praktisk regionförstoring som omfattar uppemot 3 miljoner människor i Mälardalen och som kommer att ha en stor betydelse för tillväxt i regionen, men också nationellt. När tillväxten för Sverige varit 3 procent per år har regionens tillväxt legat kring 6 procent.

Kortare planeringsprocess för järnvägsbyggande

Lagen om byggande av järnväg stadgar, med dess koppling till miljöbalken, en mycket omfattande och tidsödande planerings- och prövningsprocess i flera led. Åtta års processtid – från regerings-/riksdagsbeslut – är inte osannolik innan spaden kan sättas i marken för byggande av t.ex. pendeltågstunneln i Stockholm och Ostlänken från Järna via Nyköping till Linköping.

Detta är otillfredsställande. Det är naturligtvis synnerligen önskvärt att satsningar på miljövänliga kommunikationsmedel kan genomföras på avsevärt kortare tid än så. Möjligheten av att korta processtiden bör utredas omgående. Regeringen bör överväga att snarast tillsätta en snabbutredning utifrån de erfarenheter som nu finns i Banverket och länsstyrelser vid tillämpning av PBL och miljöbalken.

Samlat statligt, regionalt, lokalt ansvar för effektivt regionaltågssystem

Regionen, länen, landstingen, kommunerna har ett stort ansvar för att i samverkan med de statliga verken utveckla transportsystemet för att ge det dess fulla betydelse. Det handlar om bebyggelseplanering, investeringar i resecentrum i anslutande trafik m.m.

Regionen har också ett stort ansvar för att taxor sätts som gör att infrastrukturen används på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt, och att den stora potential som detta ger för regional utveckling används.

Tradition och historia har gjort att Mälardalens olika län har utvecklat olika taxepolitik. För den enskilde medborgaren ger detta i dagssituationen väldigt konstiga signaler. Samma avstånd till Stockholm ger helt olika kostnader beroende på var man bor. Från Nykvarn åker man för 500 kr, från Gnesta för 700 kr och från Vagnhärad för ca 2 300 kr per månad.

Resandet är idag inte enbart en fråga om arbetsresor. Under de senaste åren har också t.ex. resor till studier på våra universitet och högskolor ökat kraftigt och skulle kunna öka ytterligare om en rimlig taxepolitik kan utvecklas, där studenterna ser Mälardalens samlade högskoleutbud som en gemensam resurs.

Mälardalen med sin täta befolkning har de bästa förutsättningarna att växla över till hållbart kommunikationssystem genom att intensivt satsa på att utveckla kollektivtrafiken där tågresandet är den strategiska förutsättningen. Rimligt låga och samordnade taxor i hela området, kortare restider och en kraftigt ökad trafikering är väsentliga delar i detta.

Olika vägar bör prövas för att gå i denna riktning. Stockholmsberedningen – som förtjänstfullt presenterat förslag till prioriteringar av infrastruktursatsningar i Mälardalen – bör få i uppdrag att även se över och presentera åtgärder för ökad planberedskap för infrastruktursatsningar. Beredningen bör även få tilläggsdirektiv som avser utformning och finansiering av taxesystem i Mälardalen. Utredningen bör bl.a. överväga hur detta kan lösas som del av skatteutjämningssystem m.m.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 23 oktober 2002
Reynoldh Furustrand (s)
Laila Bjurling (s)	Michael Hagberg (s)
Elisebeht Markström (s)	Fredrik Olovsson (s)