Energi, Utgiftsområde 21

Motion 2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Tillgång till energi är en förutsättning för utveckling, tillväxt och välstånd. Men de flesta energislag har negativa effekter på miljön. Energipolitik kan därför inte ses isolerat från ekonomi och miljö.

Energiförsörjningen ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i takt med att den kan ersättas med förnybar energi. Kristdemokraterna anser att Barsebäck 2 kan stängas först när energibortfallet kan ersättas med miljömässigt bättre alternativ. Investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, solenergi och småskalig vattenkraft bör stödjas.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft skall begränsas och välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas så att vi minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.

Kristdemokraterna är för en fri energimarknad som leder till ökad konkurrens och därmed till lägre priser. Uppföljningar av avregleringarna behöver göras. Den övervakande myndigheten bör ges bättre verktyg för att kunna vidta åtgärder mot de företag som inte följer gällande lagar och förordningar.

Kristdemokraterna anser det självklart att Sveriges regering måste ha ett europeiskt perspektiv på energipolitiken. Vi redovisar i denna motion ett antal frågeställningar och perspektiv som borde tjäna till vägledning för regeringens arbete.

Kristdemokraterna anser att regeringen saknar en aktiv och långsiktig energipolitik. Regeringens energipolitik präglas istället av en kortsiktighet som missgynnar såväl konsumenterna och producenterna som svensk basindustri.

För att komma till rätta med den stora elkonsumtionen för uppvärmning av bostäder och lokaler föreslår vi ett investeringsbidrag till bostadsägare som byter bort direktverkande eluppvärmning mot ett annat värmesystem. Kristdemokraterna föreslår också ett nytt anslag för att främja forskning om vätgas och solcellsbaserad energi.

Slutligen noterar Kristdemokraterna med förvåning att regeringen inte anvisar någon finansiering av energipolitiken år 2005 och 2006.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 3

3 Förslag till riksdagsbeslut 5

4 Inledning 7

5 Den nuvarande energiförsörjningen 7

5.1 Socialdemokraterna utan riktning för energipolitiken 8

5.2 Ökad sårbarhet i elsystemet 8

5.3 Ökad energiförbrukning 9

5.4 Regeringens ryckiga kärnkraftspolitik 9

5.5 Elcertifikat 10

5.6 Regeringens gröna skatteväxling 11

5.7 Skattenedsättningskommitténs förslag 11

5.8 Regeringen tror att fler mätningar löser problemen 11

6 Kristdemokraternas energipolitik 12

6.1 Ett uthålligt energiskattesystem 13

6.2 Kärnkraft 13

6.2.1 Förhållandena 2003 är inte som 1980 14

6.2.2 Tankeförbudsparagrafen 14

6.3 Naturgas 15

6.4 Torv 15

6.5 Biobränslen 16

6.6 Vindkraft 16

6.7 Vattenkraft 17

6.8 Solcellsel och vätgasbaserad energi 17

6.9 Kraftvärme 18

6.10 Bioenergikombinat 19

6.11 Fjärrvärme 19

6.12 Geotermisk energi 20

6.13 Den småskaliga elproduktionen 20

7 Energisparåtgärder 21

7.1 Elvärme 21

7.1.1 Investeringsbidrag för byte från direktverkande eluppvärmning 22

7.2 En avreglerad elmarknad 22

7.2.1 Nätavgifterna 22

7.2.2 Energimyndigheten och naturgasmarknaden 23

8 Växthuseffekten och klimatfrågorna 23

9 Energifrågan i Europa 24

9.1 Europa klarar inte utsläppsmålen 24

9.2 EU integrerar energimarknaderna 25

9.3 Sveriges roll i Europas energisystem 27

9.4 Regeringen måste sluta tänka svenskt på energipolitikens område  28

9.5 Energibesparingar viktig strategi för att minska klimatutsläppen 29

10 Övriga frågor 30

10.1 Miljöavgift på importerad kolkraft 30

10.2 Elbrist 30

10.2.1 Överföringsbrister 31

10.2.2 Effektivare kraftöverföring 31

10.3 Utveckling mot större företag 31

11 Anslagen 32

11.1 Nytt anslag: FoU Solcells- och vätgasbaserade system 32

11.2 Nytt anslag: Stöd till bostadsägare som vill sluta att värma upp sin bostad med direktverkande el. 32

11.3 35:1 Statens energimyndighet: förvaltningskostnader 32

11.4 35:2 Insatser för effektivare energianvändning 32

11.5 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion 33

11.6 35:5 Energiforskning 33

11.7 35:6 Energiteknikstöd 33

11.8 35:7 Introduktion av ny energiteknik 33

11.9 35:8 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser 34

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för energipolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energipolitiska insatser på klimatområdet, såväl nationella som internationella.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i prövningen av villkoren inför stängningen av Barsebäcks andra reaktor också skall ingå en ekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och en samhällsekonomisk analys.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om effektskatten.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion premieras.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vidta erforderliga åtgärder för att tillse att elbrist inte uppstår.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets krav vid byte av elleverantör bör införas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Energimyndighetens handläggningstider för koncessionsärenden måste kortas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inhemska förnybara energikällor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energiforskning och energiteknisk utveckling.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.1

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrens inom fjärrvärmesektorn.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett regelverk för att förhindra korssubventionering inom fjärrvärmesektorn.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet.1

16. Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa det fria valet av turordningen mellan fördelningen av bränslen vid beräkning av skattenedsättning.1

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.1

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU bör satsa gemensamt på att främja omställningen till förnybara bränslen.

19. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten för en ökad driftssäkerhet och minskade strömavbrott i enlighet med vad som anförs i motionen.

20. Riksdagen beslutar upphäva 6 § kärntekniklagen (1984:3).

21. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2004 anvisa anslagen under utgiftsområde 21 Energi med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2004 enligt uppställning:

Anslag	Regeringens förslag, tusental kronor	Anslagsändring, tusental kronor
35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	146 252	– 15 000
35:2 Insatser för effektivare energianvändning	136 000	–50 000
35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion	49 000	– 20 000
35:5 Energiforskning	445 399	– 25 000
35:6 Energiteknikstöd	131 196	–30 000
35:7 Introduktion av ny energiteknik	230 147	–50 000
35:8 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser	50 000	–50 000
Nytt anslag: Stöd för villaägare att byta bort direktverkande el	0	65 000
Nytt anslag: Solcells- och vätgasenergiforskning	0	50 000
Summa totalt för utgiftsområdet	1 663 344	– 125 000

1Yrkandena 4, 5, 6, 12, 15, 16 och 17 hänvisade till SkU.

4 Inledning

Tillgång till energi är en förutsättning för utveckling, tillväxt och välstånd. Den goda tillgången till vattenkraft bidrog i högsta grad till vår industriella utveckling som lade grunden för den svenska välfärden. Men de flesta energislag har en negativ påverkan på miljön. Energipolitik måste därför gå hand i hand med ekonomi och miljö för att vi skall nå en hållbar utveckling.

Begreppet hållbar utveckling definieras ofta som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Genom att betona generationsperspektivet återspeglar denna definition mycket väl en av de principer som är grundläggande för Kristdemokraternas förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar, vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.

Förvaltarskapet gäller både de egna personliga resurserna och de materiella värdena: miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete till kommande generationer.

5 Den nuvarande energiförsörjningen

Som en bakgrund till Kristdemokraternas energipolitik ges i det följande en kort beskrivning av den befintliga situationen i Sveriges energiförsörjning.

Som diagram 1 visar har den svenska energiförsörjningen försämrats det senaste året. Det finns en rad förklaringar till detta men den helt dominerande förklaringen är att vattenkraften inte haft möjlighet att producera så mycket el som tidigare. Detta har till stor del berott på att vattenmagasinen haft för låg vattennivå långa perioder. Kraftvärmen har under 2002–2003 sett en markant tillväxt på 49 procent medan kärnkraft och vindkraft stått relativt stilla. Ett positivt exportnetto 2001–2002 har förbytts till att vi från sommaren 2002 till årets sommar nettoimporterade 7,8 TWh. Konsumtionen har ökat något det senaste året jämfört med det närmaste föregående året.

Diagram 1. Sveriges elkonsumtion och försörjning efter energislag i TWh.1

5.1 Socialdemokraterna utan riktning för energipolitiken

I regeringens budgetproposition anvisas endast två anslag under utgiftsområde 21 för åren 2005–2006. Man avser att återkomma om detta först i den ekonomiska vårpropositionen 2004. Kristdemokraterna anser att detta förfarande är symptomatiskt för regeringens energipolitik i stort. Det saknas långsiktighet och fasta spelregler. De människor och verksamheter som döljer sig bakom de nu helt opreciserade anslagen under utgiftsområde 21 befinner sig nu i ovisshet.

5.2 Ökad sårbarhet i elsystemet

Till skillnad från vad många tror är Sverige sårbart för strömavbrott. De har förekommit vid flera tillfällen de senaste 20 åren. Vid varje tillfälle kostar avbrotten åtskilliga tiotals miljoner och ibland hundratals miljoner kronor.

I december 1983 drabbades Sverige av det största strömavbrottet hittills. Orsaken var en brand i en transformator vid Enköping. Hela södra Sverige och delar av Norrland blev strömlöst. I augusti 1992 blev tusentals människor fast i tunnelbanevagnar och hissar i Stockholm efter ett strömavbrott mitt under vattenfestivalen. I november 1995 blev över 100 000 göteborgare utan ström efter ett snöoväder. I december 1999 är som mest 100 000 människor utan ström efter kraftig storm i Sydsverige. På grund av tung blötsnö över Svealand och Götaland blev ungefär 70 000 elabonnenter utan ström i Västsverige 2001. I Stockholm blev 50 000 människor utan ström 2002 efter en tunnelbrand i Akalla i nordvästra Stockholm. Elektronikindustrierna i Kista drabbas hårt.

Det senaste strömavbrottet vi fått vara med om var den 23 september 2003 när stamnätet i hela södra Sverige slås ut. Flera miljoner människor i både Sverige och Danmark blev utan ström under några eftermiddagstimmar.

Varje stort strömavbrott är kostsamt för samhället. Det riskerar också tryggheten i sjukvård och andra viktiga institutioner. Regeringen måste ta ett större ansvar för de elavbrott som sker. Det är mänskligt att fel inträffar, men det måste finnas system som täcker upp även för misstag. De senaste tio åren visar oss med all önskvärd tydlighet att säkerheten i elsystemet måste förbättras.

Att så mycket ström måste ledas på osäkra ledningar till Sydsverige har i grunden med regeringens felaktiga energipolitik att göra. På grund av oklara spelregler har naturgaskraft inte byggts i den omfattning som varit möjlig. Kärnkraften läggs ner där den som mest behövs.

Kristdemokraterna anser att regeringen måste utreda driftssäkerheten i elsystemet och återkomma till riksdagen med förslag om hur det ska förbättras.

5.3 Ökad energiförbrukning

Sedan 1970-talet har energianvändningen ökat markant i Sverige. Framförallt är det transportsektorns energianvändning som har ökat. Dock har ökningstakten avtagit och de senaste åren har temperaturvariationerna tydligt påverkat energianvändningens storlek Sedan början av 1970-talet har elanvändningen ökat med i genomsnitt 3 procent per år. Ökningen var kraftig under 1970-talet, därefter har ökningstakten dämpats. Under perioden 1990–2000 steg den faktiska elanvändningen med 4,8 procent totalt.

5.4 Regeringens ryckiga kärnkraftspolitik

I enlighet med 1997 års energipolitiska beslut ska de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck avvecklas. Dessutom ingick i beslutet ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag.

Den första reaktorn, Barsebäck 1, togs ur drift den 30 november 1999. Den andra reaktorn skulle enligt regeringens tidigare bedömning stängas senast före utgången av år 2003, under förutsättning att bortfallet av produktion kan kompenseras genom minskad elanvändning och ökad tillförsel av ny elproduktion. En förnyad prövning av om villkoren är uppfyllda gjordes av riksdagen hösten 2001. Vare sig regeringen eller riksdagen fann att villkoren var uppfyllda. När riksdagen på nytt prövade frågan våren 2003 beslutades att Barsebäck 2 skulle inbegripas i de övriga förhandlingarna om kärnkraftens avveckling som rör övriga reaktorer. Generaldirektören för Banverket Bo Bylund har utsetts av regeringen att förhandla om kärnkraftens framtid med ägarna till de svenska kärnkraftverken. Förhandlingarna ska lägga grunden till ett avtal om under vilka villkor hälften av Sveriges elproduktionskapacitet ska bedrivas. Det är av största vikt att dessa samtal, som verkligen skulle kunna innebära en lösning på kärnkraftsproblematiken, präglas av öppenhet.

5.5 Elcertifikat

Riksdagen beslutade våren 2003 i enlighet med regeringens proposition 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor att införa ett system med elcertifikat i Sverige. Energikonsumenter är nu ålagda att årligen köpa in ett visst antal elcertifikat i förhållande till hur stor konsumtionen är. Andelen certifikat som åläggs konsumenten ökar för varje år och den som inte uppnår detta åläggs att betala vite. Certifikaten säljs av dem som anses vara miljövänliga elproducenter. Kristdemokraterna ansåg att riksdagen borde ha avslagit regeringens proposition. Förslaget är mycket krångligt för dem det berör.

Istället yrkade Kristdemokraterna på att låta tillsätta en utredning om hur ett fastprissystem för förnybar energi skulle kunna införas. Kristdemokraterna anser att systemet med elcertifikat inte har en möjlighet att uppfylla de miljömål som Sverige enligt EG-direktiv ska uppfylla. Modellen riskerar att slå ut mindre elproducenter samt hindra nyinvesteringar i förnybar energi som för stunden inte är kostnadseffektiv. Torv borde också ha innefattats i systemet.

Kristdemokraterna anser att det var orimligt att elcertifikatsystemet helt skulle betalas av konsumenten på kort sikt. Enligt regeringen ska 8,1 procent av elkonsumtionen vara elcertifierad redan år 2004. Detta är en omfattande andel. Förutom administrationskostnaden för varje elkonsument tillkommer kostnaden för certifikaten. Enligt en undersökning som gjorts bland ett 20-tal elleverantörer får konsumenterna betala mellan 1,5 och 2,3 öre per använd kilowattimme. För det enskilda hushållet försämras ekonomin med många hundra kronor per år. Dessutom tillkommer en administrationsavgift på 200–300 kronor per konsument och år. Det är uppenbart att regeringen vill låta elkonsumenterna betala hela kostnaden för energiomläggningen.

Hittills har elcertifikaten till stor del gått till el som producerats i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Certifikaten skapar därmed en likriktning bland de förnybara energikällorna som är osund. Av de 395 700 certifikat som hittills beviljats är inte mindre än 314 900 st. biobränsle, 74 100 st. vattenkraft och vindkraft 6 700 st.

5.6 Regeringens gröna skatteväxling

Enligt en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och de två stödpartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet sker även 2004 en så kallad grön skatteväxling. Kristdemokraterna kunde förra året tillstyrka 2003 års gröna skatteväxling då den var fördelningsmässigt rimlig. Den skatteväxling som föreslås för 2004 saknar medborgarperspektiv och är ett ovanlig okänsligt ingrepp i enskilda hushållsekonomier. De hushåll som värmer upp sina bostäder med eldningsolja förlorar många tusen kronor då bränslet blir betydligt dyrare. Samtidigt är inkomsskatteväxlingen endast 17 kronor per vuxen person i månaden. Skulle samma hushåll äga en dieseldriven bil blir effekten än värre. Elpriset har dessutom ökat väsentligt den senaste tiden varför hushållen redan är hårt ansträngda.

Kristdemokraterna anser att den gröna skatteväxlingen måste ha en bättre fördelningsprofil. Vi anser att ett uppehåll när det gäller grön skatteväxling är befogat. Regeringens skatteväxling avslås därför i sin helhet.

5.7 Skattenedsättningskommitténs förslag

I april 2003 lämnade den s.k. SNED-utredningen förslag på hur en hållbar energibeskattning kan upprätthållas som inte strider med EG:s statstödsregler. Utredningens förslag var i huvudsak, att hålla näringslivet åtskilt från hushållen, att Sverige endast ska ha miljöstyrande skatter på koldioxid och svavel och att hela näringslivet ska ha samma energibeskattning med en begränsningsregel. Kristdemokraterna anser inte att Skattenedsättningskommittén gavs tillräckligt stora befogenheter för att nå en så optimal lösning på energiproblematiken som möjligt. Det primära målet för utredningen var att få Sveriges energiskattesystem att undgå att bryta mot EG:s statsstödsregler. Även om detta visserligen var nödvändigt så kunde ett större helhetsgrepp ha tagits samtidigt. Kristdemokraterna vänder sig emot att reformen finansieras av en höjning av arbetsgivaravgiften. Detta utgör inget mindre än en omvänd skatteväxling – höjd skatt på arbete mot sänkta energiskatter.

Under 2004 kommer ett nytt energiskattedirektiv att läggas fram inom EU. Det nya direktivet är att alla fossila bränslen samt el ska få minimiskatter. Detta ska gälla även elproduktion med kol och naturgas för industrin.

5.8 Regeringen tror att fler mätningar löser problemen

Under våren 2003 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att elnätsföretagen ska vara skyldiga att mäta alla elkunders förbrukning en gång i månaden senast den 1 juli 2009. Kristdemokraterna anser att en rimligare mätfrekvens borde vara 1 gång per år för små kunder samt 4 gånger per år för kunder som förbrukar mer än 8 000 kWh. Stora elkonsumenter bör ha timvis mätning. Enligt en rapport Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus – en lägesrapport, skriven av Lennart Berndtsson HSB, är det i nyare byggnader mycket svårt att motivera en elmätarinvestering som kostar 4 000–10 000 kronor. Kristdemokraterna anser att reformen, som förmodas kosta 10–15 miljarder, inte efterfrågas av konsumenterna överlag. Tvärtom anser Kristdemokraterna att det måste ankomma på elleverantören att erbjuda en högre mätfrekvens åt de konsumenter som efterfrågar det. Analys av test av energisparande i Oslo och Helsingfors 1990–1993 visar att endast en procent sparades till följd av ökat antal avläsningar. Att redan idag införa ett obligatorium, utan konsekvensanalys som visar på positivt utfall av energisparande och till hög kostnad för konsumenten, kan Kristdemokraterna inte stå bakom.

6 Kristdemokraternas energipolitik

Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.

Sverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft skall begränsas och välfärd och sysselsättning drabbas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas så att miljöbelastningen minimeras.Tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden skall säkerställas. Driftssäkerheten måste öka i det svenska energisystemet. Tidigare i denna motion har de större strömavbrotten de senaste 20 åren i Sverige beskrivits. Kristdemokraternas målsättning är en ökad driftssäkerhet som förhindrar strömavbrott helt.

Kristdemokraterna är för en fri elmarknad som leder till ökad konkurrens och därmed till lägre elpriser. Investeringar som leder till minskad energianvändning måste löna sig och inte föra med sig en ökad fastighetsskatt. Särskilda investeringsbidrag kan påskynda processen.

Det är viktigt att bidrag som införs i stimulerande syfte har förutsägbara regler, varar under längre tid och inte tillfälligt dras in vissa år. Regeringens ryckighet i bidragsgivning vad gäller exempelvis konvertering av eluppvärmda fastigheter för anslutning till fjärrvärme, som plötsligt drogs in mellan april 1999 och juni 2001, motverkar människors tilltro till att använda systemen. Alltför mycket av projektverksamhet som inte ger bestående förändringar i konsumtionsmönster präglar regeringens energipolitik.

Kristdemokraterna vill att långsiktighet och uthållighet ska prägla såväl energiutveckling som energiskattesystem. Målet är ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist och andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att detta ska kunna vara möjligt krävs att stora satsningar görs på energiforskning och energiteknisk utveckling.

6.1 Ett uthålligt energiskattesystem

Sverige behöver ett skattesystem som styr mot en ekologiskt hållbar produktion och konsumtion. Samtidigt måste skattesystemet vara konsekvent och rättvist men inte så belastande att svensk industri förlorar konkurrenskraft gentemot omvärlden.

De förnybara energislagens kostnader för insatsvaror och teknik har blivit lägre, teknikens tillgänglighet och effektivitet har ökat. Ändå är kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor och konventionell fossilbaserad elproduktion fortfarande betydande. Både bioenergin, vindkraften och den småskaliga vattenkraften är beroende av statligt stöd. Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart. Det fungerar till synes godtyckligt genom en mängd särregler, undantag och nedsättningar. Kristdemokraterna anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet och verkningsgrad vid elproduktionen premieras.

6.2 Kärnkraft

Kristdemokraterna vill på sikt avveckla kärnkraften. Men det måste ske i takt med energieffektivisering samt att andra förnybara energislag kan ersätta den elproduktion som kärnkraften ger. 1997 års energipolitiska beslut startade ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag. Programmet har ännu inte lett till nämnvärt resultat.

Kristdemokraterna är starkt kritiska mot hur regeringen handlagt frågan om kärnkraftens avveckling. Beslutet om Barsebäcks nedläggning togs utan att de ekonomiska effekterna var tillräckligt kända. Avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total. Regeringen har fortfarande inte kunnat redovisa dessa analyser.

Kristdemokraterna anser att det i prövningen av villkoren inför stängningen av Barsebäcks andra reaktor också skall ingå en ekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och en samhällsekonomisk analys. Så har icke varit fallet när riksdagen vid två tillfällen prövat frågan om stängning.

Den 1 januari 2000 höjdes skatten på kärnkraft från 2,2 till 2,7 öre per kWh. Den 1 juli 2000 förvandlades skatten till en effektskatt som tas ut månadsvis med 5 514 kronor per MW oavsett hur mycket el som produceras. Detta skedde samtidigt som motsvarande produktionsskatt på vattenkraft avskaffades. Detta trots att regeringen tidigare aviserat att också produktionsskatten på kärnkraft skulle tas bort eftersom den ledde till icke önskade effekter.

Kristdemokraterna avvisade förslaget om höjd effektskatt på kärnkraft med motiveringen att skatten fungerar snedvridande ur konkurrenssynpunkt. Beslutet riskerar att i förlängningen leda till att kärnkraftsproducerad el blir olönsam, vilket i nuvarande omständigheter kommer att leda till ökad import av fossilbaserad elproduktion som i sin tur ökar koldioxidutsläppen.

Kristdemokraterna anser liksom tidigare att konkurrenssnedvridande produktionsskatter bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten bör påbörjas. När produktionsskatten på vattenkraft togs bort kompenserade staten det med en överföring till konsumtionsbeskattning. Det är en möjlig finansieringsväg för att kunna avveckla också effektskatten. Det finns dock andra möjligheter. Regeringen borde snarast lägga fram förslag som innebär att avtrappningen av effektskatten kan påbörjas.

6.2.1 Förhållandena 2003 är inte som 1980

År 1980 genomfördes en rådgivande folkomröstning om kärnkraften. Utfallet av omröstningen blev, genom den olyckliga uppdelningen på tre olika alternativ, inte den vägledning för beslutsfattandet som många önskade. Skillnaderna i tolkningen av resultatet är avsevärda och resultatet används som ett argument för snart sagt varje hållning ifråga om kärnkraften. Detta har bidragit till en 20-årig politisk låsning ifråga om energipolitiken.

Energipolitiken är av mycket stor vikt för hushåll och för företag. Politiken måste vara långsiktig och förutsebar. Av det skälet är en bred politisk enighet av stor betydelse. Tyvärr är inte detta något som präglar den svenska energipolitiken.

När det nu gått 20 år kan vi konstatera att många av de som var med och genom den rådgivande folkomröstningen beslutade om energipolitikens inriktning inte längre finns i livet medan många nya röstberättigade tillkommit. Kunskapen om de miljömässigt negativa effekterna av förbränning av fossilbränslen inklusive klimatfrågorna har ökat och detta påverkar opinionen.

Enligt årets stora SOM-undersökning (Samhälle, Opinion, Massmedier) vid Göteborgs universitet som presenterades i år är det nu för första gången på ett kvarts sekel helt jämnt mellan kärnkraftsanhängarna och -motståndarna. Av svenskarna vill 39 procent att kärnkraften ska avvecklas på lång sikt; lika många vill använda den.

6.2.2 Tankeförbudsparagrafen

Det s.k. tankeförbudet bör slopas. År efter år har riksdagen behandlat kärntekniklagens 6 § som stadgar: ”Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor.” För brott mot bestämmelsen stadgas fängelse med en straffsats motsvarande den som gäller för vållande till annans död.

Tankeförbudet har sedan dess tillkomst kritiserats från olika utgångspunkter. Klart är att det har en hämmande effekt på den akademiska friheten och det kan t.o.m. ifrågasättas om det över huvud taget är möjligt att utan lagbrott presentera genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ till prövning i den energipolitiska debatten.

Forskningen har i princip avstannat i Sverige och kunniga forskare flytt landet. Tankeförbudet har behandlats i riksdagen ett flertal gånger men förslaget om slopande har avvisats. Sannolikt beror detta på att frågan helt felaktigt har ansetts kopplad till den vidare frågeställningen om kärnkraftens ställning i vårt land. Principiell kritik mot tankeförbudet framförs numera helt oberoende av inställningen till kärnkraftens nyttjande i Sverige, och detta stärker vår uppfattning att paragrafen både kan och bör slopas.

6.3 Naturgas

Naturgas har funnits i Sverige sedan 1985 och svarar idag för ca 2 procent av Sveriges totala energitillförsel. Gasanvändningen är betydande längs västkusten och i Skåne. Malmö värms t.ex. till 40 procent av dansk naturgas. I de 26 kommuner som har tillgång till naturgas svarar denna för cirka 20 procent av energianvändningen. Senast har utbyggnaden nått Gislaved och Gnosjö. Att optimera användningen av ett gasnät är en självklarhet. När naturgas ersätter olja och kol är det positivt också av miljöskäl. Utvecklingen av naturgasen måste dock bäras av de aktörer som står närmast den marknad som utvecklas.

Kristdemokraterna anser att det även för naturgas skall råda en väl fungerande marknad. Därför välkomnades den nya naturgaslagen, även om vissa detaljer borde ha utformats på annat sätt. Den fortsatta utbyggnaden av naturgasen som sker finansieras på den privata marknaden, vilket är en princip som är rimlig. Naturgas är ett fossilt bränsle med tillhörande utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen och får därför inte ersätta kärnkraft eller vattenkraft. Men i de fall gasen ersätter kol eller eldningsolja kan dock utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svavel/svaveldioxid och tungmetaller minska. Inom industrins tillverkningsprocesser ersätter naturgasen oftast olja och medför då radikalt minskad miljöpåverkan, höjd verkningsgrad och bättre reglerbarhet. I vissa regioner kan således naturgasen påtagligt medverka till minskade utsläpp och förbättrade möjligheter att nå klimatmålen.

6.4 Torv

Torv bildas i processer som huvudsakligen är biologiska och vid en analys hamnar torven närmare biobränslena än de fossila bränslena. I internationella klimatkonventioner räknas dock utsläppen från torveldning som ett fossilt bränsle. Torv används både som bränsle för energiframställning och som jordförbättringsmedel.

Årligen bryts ca 3–4 miljoner m3 torv på 0,1 procent av den totala torvtäckta arealen. Tillväxten av torv har beräknats till cirka 20 miljoner kubikmeter per år och har därmed under 1990-talet varit åtminstone fyra gånger så stor som uttaget. Torv kan därför anses vara ett förnybart biobränsle. När torven skördas sker metanutsläpp och vid förbränning sker koldioxidutsläpp. Detta ger ett negativt tillskott till klimateffekten. Idag finns teknik och kunskap om hur man kan skörda torv med stor naturhänsyn, sätt där enbart det översta lagret skördas och där marken återställs till naturrika våtmarker. Kristdemokraterna anser att torven bör inkluderas i elcertifikatssystemet.

6.5 Biobränslen

Biobränslen spelar en viktig roll i utvecklingen mot ett uthålligt energisystem. Medan fossila bränslen olja, kol och naturgas släpper ut mellan 202 000 och 328 000 ton koldioxid per TWh är siffran för biobränslen i praktiken noll. Samma mängd som släpps ut vid förbränning av biobränslen tas upp av växtligheten igen.

År 2002 var biobränslenas andel av elproduktionen 97 TWh. Utvecklingen av biobränsleanvändningen har gått snabbt och enligt Skogsstyrelsen är det inom större delen av vårt land möjligt att göra större uttag av skogsbränsle. Även i södra Sverige, där man idag tar ut en större andel skogsbränsle än i norra Sverige, finns en outnyttjad potential.

Eftersom förbränningsbart avfall inte får deponeras sedan den 1 januari 2002 (enligt förordning 2001:512 om deponering av avfall) kommer det att finnas en stor mängd bränsle/avfall att hantera. Detta har inneburit stora omställningar och behovet av nytt bränsle (så kallat jungfruligt bränsle) i fjärrvärmeverk har minskat.

Kristdemokraterna ser positivt på att biobränslenas andel i den totala energiproduktionen årligen ökas.

6.6 Vindkraft

Kristdemokraterna är synnerligen kritiska till den brist på långsiktighet i planeringen som gäller svensk energipolitik, inklusive vindkraften. Nu har vindkraften inkluderats i elcertifikatsreformen vilket gör att den måste tävla med mer effektiv biobaserad elproduktion. Det har medfört att utbyggnadsplaner skrinlagts och att kompetens flytt landet. Kristdemokraterna anser att det är kontraproduktivt att nu slå undan vindkraftens möjligheter bara för att den inte just nu är lika kostnadseffektiv som andra elproducenter som erhåller elcertifikat.

Utbyggnaden av vindkraften har i stort sett avstannat det senaste året efter att åren innan har expanderat från 157 kraftverk 1994 till 569 vid årsskiftet 2001/2002. Den totalinstallerade effekten har ökat från 38 MW 1994 till 293 MW år 2001. Vindkraftsproducerad el har under samma tid ökat från 0,08 till 0,48 TWh. Intresset för vindkraft har varit mycket stort eftersom staten subventionerat vindkraften i exceptionellt stor omfattning.

Kommunerna har haft i uppdrag att inrapportera lämpliga områden för placering av vindkraftverk. Det måste anses rimligt att kommunmedborgarna får möjlighet att påverka lokaliseringen. Kristdemokraterna anser att strävan bör vara att bygga vindkraftverken på platser där få människor kan bli störda. Den nya vindkraftstekniken med upp till 3–3,5 MW per vindkraftverk, att jämföra med dagens konventionella verk på 0,6–1,5 MW, kan placeras upp till tio mil ut från kust, utom synhåll från land.

6.7 Vattenkraft

Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla. El kan inte lagras men det kan vattnet som skapar elenergin. Vattnet rinner främst till på vår och försommar då snön smälter. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. Samspelet i en älv mellan dammar och olika kraftstationer sköts av vattenregleringsföretagen.

Vattenkraften bidrog med ungefär 38 procent av den totala energiproduktionen juli 2002–juli 2003. I Sverige finns ca 1 200 vattenkraftverk. De flesta är små, med effekter på några tiotal eller hundratal kW.

Till och med år 2002 kunde den som bygger miljöanpassade småskaliga vattenkraftverk i storleken 0,1–1,5 MW få ett investeringsbidrag på 10 procent av investeringen. Potentialen för kraftverk i den aktuella storleken är ca 3 TWh i Sverige. Ett särskilt bidrag på 9 öre per kWh gavs till energiproduktion från förnyelsebara källor med en effekt mindre än 1 500 kW. Från och med maj 2003 ersattes stödformerna med systemet för handel med elcertifikat.

Kristdemokraterna är synnerligen kritiska till den brist på långsiktighet i planeringen som gäller svensk energipolitik, inklusive vattenkraften.

6.8 Solcellsel och vätgasbaserad energi

Även i vårt nordliga land räcker solens strålning till för att en stor del av solenergin ska kunna tas tillvara på ett effektivt sätt.

Svenska forskare intar en tätposition inom solcellsforskning. Teknik finns, men solceller baserade på kristallint kisel är fortfarande mycket dyra. Nu är det istället s.k. tunnfilmssolceller huvudsakligen av CIGS-typ (Cu(InGa)Se2) som kan bli föremål för massproduktion i Sverige. Solceller har med hänsyn till befintliga kostnader sina största möjligheter på platser dit det är svårt att dra ordinarie elnät som t.ex. till fyrar. Dagens potential vid ett stort antal mindre anläggningar är ca 10 TWh om dessa förläggs till ett antal lämpliga hustak i söderläge. Solcellsel bedöms kunna svara för fem procent av Sveriges elkonsumtion om drygt tio år. Internationellt satsas stora summor på solcellsproduktion, både med den konventionella tekniken och på forskning för att ta fram ny teknik. Vid 2003 års utgång beräknas kapaciteten vara 110 MWh årligen. Kristdemokraterna anser att solcellsel är en viktig framtida energikälla i ett decentraliserat och mer småskaligt energisystem än det vi har idag.

Kristdemokraterna har länge arbetat för att stödja den svenska forskningen kring solceller där Sverige har en framskjuten position genom verksamheten vid Ångström Solar Centre vid Uppsala universitet. Deras forskning kring och utveckling av kompletta komponentsystem, dvs. både celler och moduler, bedöms vara världsledande. Vätgas är ett bränsle som vid nyttjande möjliggör i princip utsläppsfri förbränning. Den kan också användas vid framställning av el via bränsleceller. Potentialen för vätgasbaserade system som en del av energiförsörjningen bedöms vara mycket stor. För att framställa vätgas används i dagsläget fossila bränslen. För att uppnå en uthållig produktion av vätgas pågår forskning kring artificiell fotosyntes där man med vatten och solljus kan framställa vätgasen.

I Sverige bedrivs grundläggande forskning kring både stationära bränsleceller och artificiell fotosyntes. Vad gäller det sistnämnda området har ett konsortium av samverkande forskningsinstitutioner i Stockholm, Uppsala och Lund placerat Sverige i absolut världsklass.

Kristdemokraterna anser att forskningen inom solcellsel och vätgasbaserade energisystem är mycket angelägen och anslår därför 50 miljoner kronor för ändamålet.

6.9 Kraftvärme

Kombinerad produktion av el och värme i ett kraftvärmeverk är bättre än enbart produktion av el eftersom spillvärmen tas tillvara och mer energi tas ut ur bränslet.

I ett vanligt s.k. kondenskraftverk kyls värmen bort i den ånga som passerar ångturbinen. I ett kraftvärmeverk tas däremot denna restvärme tillvara och skickas ut i ett fjärrvärmenät. Det innebär att kraftvärmeproduktionen har en mycket hög totalverkningsgrad. I själva verket omvandlas 80–90 procent av bränslets energiinnehåll till el och fjärrvärme. Mellan 30 procent och 50 procent blir el och resten värme.

I en kraftvärmepanna kan en rad olika bränslen användas, såväl fasta som flytande och gasformiga. Det innebär stor flexibilitet i valet av bränsle. De flesta nybyggda anläggningar använder olika typer av biobränslen.

Biobränslen kan också förgasas, varefter gasen utnyttjas som bränsle i en gasturbin. De heta avgaserna används därefter för att producera el och värme på det sätt som beskrivits ovan. Ett sådant s.k. gaskombikraftverk ger ännu mera el i förhållande till den fjärrvärme som produceras med lika gott resursutnyttjande av bränslet. Även naturgas kan användas i en gaskombianläggning.

Kraftvärmens andel i det svenska elproduktionssystemet ökar nu kraftigt. Mellan juli 2002 och juni i år ökade produktionen med 49 procent och var under det året 14,0 TWh, vilket är 10,3 procent av den totala elproduktionen i Sverige (importen inte medräknad).

Regeringens förslag att avskaffa turordningen innebär att fördelningen av bränslen inte längre ska kunna väljas fritt vid beräkning av skattenedsättning. Effekten blir i praktiken att tillverkningsindustrin ges skatterabatt på all sin uppvärmning, utom just i de fall man väljer fjärrvärme – som är ett miljöanpassat alternativ.

När det gäller leveranser till industri nämns dessa överhuvud taget inte. Att proportionering gäller även dessa leveranser framgår endast av förslag till ändringar i lagtexten 9 kap. 5 § och 9 § i 1994:1776. Vår bedömning är att denna ändring går tvärt emot intentionerna, dvs att stärka biobränslets konkurrenskraft. Istället kommer fossilbränsleanvändningen att öka på grund av att flera industrikunder går tillbaka till oljeeldning när skatteåterbäringen uteblir. Dessutom kommer det att vara mycket svårt för fjärrvärmeföretagen att få nya industrikunder eftersom dessa jämför fjärrvärmepriset med lågskattad olja eller el i sina egna pannor. Dessa konsekvenser framlades av branschen inför förra årets riksdagsbehandling och bekräftades senare av en konsekvensanalys framtagen på uppdrag av Energimyndigheten. Kristdemokraterna anser att riksdagen ska avslå detta förslag.

6.10 Bioenergikombinat

Ett sätt att minska andelen fossila energibärare, t.ex. olja, och de totala utsläppen av koldioxid kan vara att kombinera produktion av el, värme och fordonsdrivmedel.

I s.k. biomassabaserad konvertering (bioenergikombinat) sker sådan kombinerad produktion där biomassa från t.ex. skogsbruk, skogsindustri och energiskogsodling kan utnyttjas. Genom s.k. konvertering förgasas biomassan till en s.k. syntesgas som sedan kan användas som bränslegas, för syntes av drivmedel (t.ex. DME eller metanol) eller för elproduktion. Spillvärme kan användas till fjärrvärme eller för att torka ny bioråvara.

För hela Sverige är användningen av fossila energibärare ca 153 TWh per år. Användningen domineras av transportsektorn som står för mer än 75 TWh, följd av individuell husuppvärmning som uppgår till 34 TWh per år. Bränsle till industripannor står för 22 TWh per år och användningen för fjärrvärme och elkraft motsvarar ca 9 TWh per år. Potentialen för ny bioråvara innan konvertering uppskattas till ca 70 TWh per år och efter konvertering till ca 55 TWh. Denna potential utgörs huvudsakligen av ännu inte utnyttjad biomassa från skogsbruk och skogsindustri (inklusive träavfall i samhället). Kristdemokraterna anser det vara möjligt att ersätta 30–40 procent av de fossila energidrivmedlen genom konvertering till el, värme och drivmedel med befintlig teknik.

6.11 Fjärrvärme

Den omfattande utbyggnaden av fjärrvärmenät och distributionen av fjärrvärme är effektivt och miljömässigt mycket positivt. Dock innebär det att distributionen av hetvatten är ett naturligt monopol och att konkurrensen från andra uppvärmningsformer är mycket begränsad. Fjärrvärmekunder har inte några möjligheter att byta leverantör på grund av priser eller leveransvillkor. Kristdemokraterna anser att konsumenterna bör skyddas från oskäliga prishöjningar och hur detta skall kunna ske måste utredas.

Möjligheterna att genomföra ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och särredovisning, alternativt att krav på att fjärrvärmeverksamhet bedrivs i separat juridisk form, bör utredas. Korssubvention, dvs. att intäkter från nätverksamheten används för att subventionera värmepriset, måste förhindras även inom fjärrvärmeverksamheten.

Även vad gäller stödet till fjärrvärme ger sig ryckigheten i regeringens bidragsverksamhet tillkänna. Konvertering av fastigheter med eluppvärmning till fjärrvärmesystem gavs statligt stöd januari 1998 till april 1999. Stödet togs bort för att införas i en reviderad version 2001–2003.

Kristdemokraterna anser det som en angelägen uppgift att stimulera till ökad fjärrvärmeanslutning och konstaterar än en gång att regeringen genom sin ryckighet motverkar sina egna syften. Kristdemokraterna föreslår därför ett investeringsbidrag för villaägare som vill byta bort sin direktverkande eluppvärmning, vilket beskrivs närmare under senare avsnitt.

6.12 Geotermisk energi

Till geotermisk energi räknas i huvudsak energi i form av värme som finns lagrad i berggrunden alltsedan jordens bildande eller energi som ständigt nybildas som en följd av radioaktivt sönderfall i jordens inre. Eftersom den sammanlagda lagrade energimängden i jordens inre och i s.k. meteoritkratrar är mycket stor, finns åtminstone i teorin förutsättningar för en närmast outsinlig, miljövänlig energikälla.

När geotermisk energi ska utvinnas krävs omfattande förundersökningar och prospektering. Den tillgängliga energiformen varierar bl.a. beroende på berggrundens uppbyggnad och sammansättning. Om den geotermiska energin inte är lättillgänglig kan den bli förhållandevis dyr att utvinna. Avgörande för var det kan vara intressant att borra är hur mycket temperaturen ökar i berggrunden för varje meter. Berggrunden bör också innehålla många sprickor och håligheter för att det ska bli en god ekonomi i projektet. Skåne anses ha särskild god berggrund för geotermisk värme i Sverige. I Lund har därför provborrning skett och i några andra städer som Malmö och Ystad finns liknande planer.

Kristdemokraterna anser att geotermisk energi har en potential för framtidens energiförsörjning och att utvecklingen på området noga ska följas.

6.13 Den småskaliga elproduktionen

Kristdemokraterna anser att de små kraftverkens bidrag till eltillförseln är viktig, särskilt som ett kärnkraftverk nu har stängts och en majoritet i riksdagen står bakom en principöverenskommelse om att ett andra verk skall stängas. Tillförsel av ny el måste bygga på förnybara energislag och då är de små elproducenternas bidrag ett viktigt tillskott. Ett annat skäl är EU:s mål om fördubbling av andelen förnybar energi inom EU fram till år 2010 samt de åtaganden som fastställdes vid klimatkonferensen i Kyoto.

Cirka 1 200 små vattenkraftverk och cirka 500 vindkraftverk samt vissa kraftvärmeverk ger omkring 1,5 procent av landets totala elproduktion. Den industriella kompetensnivån måste bibehållas inför det förväntade ökade internationella behovet av utrustningar för förnybar energiproduktion. För närvarande går utvecklingen inom vattenkraftssektorn i fel riktning. Företag läggs ner och kunskap går förlorad. Om denna trend fortsätter kommer Sverige att vara åskådare när världsmarknaden för småskalig vattenkraft lyfter och kommer kanske till och med på sikt att uppleva svårigheter med att underhålla och modernisera beståndet av vattenkraftverk, där många anläggningar har hög ålder. Stabila villkor och en rimlig prisnivå är avgörande för den småskaliga produktionen och dess servicebransch.

7 Energisparåtgärder

Energihushållningsprogrammen, som är en del av energiöverenskommelsen, har inte fått något större genomslag. Satsningar på information och åtgärder för att spara energi i hushållen är vällovliga, men för att få effekt måste kontraproduktiva lagar och bestämmelser elimineras. För att verkningsfulla investeringar skall komma till stånd är det avgörande att de investeringar i energisparåtgärder som villaägarna gör inte ökar boendekostnaderna i form av höjd fastighetsskatt.

Kristdemokraterna vill avveckla fastighetsskatten, men så länge den finns kvar måste den ha en utformning som inte håller tillbaka vällovliga investeringar. Därför behöver reglerna för den statliga fastighetsskatten ses över och förändras på denna punkt.

7.1 Elvärme

Den mycket kraftiga utbyggnaden av elvärmen i vårt land är ett resultat av låga priser samt det faktum att det fanns ett stort elöverskott på 60- och 70-talen som resultat av tolvreaktorsprogrammet. På stora delar av kontinenten är elen så dyr att få konsumenter skulle komma på tanken att använda el till att värma bostäder. År 2001 användes 21,9 TWh direktverkande el för uppvärmning. Av dessa var 15,9 TWh för uppvärmning av enfamiljshus.2 Det innebär att mer än 15 procent av all el i Sverige går åt till att värma bostäder och lokaler. Det var i sig logiskt att satsa på elvärmen i ett läge då möjligheterna till export av el var små. Efter den stora utbyggnaden av kärnkraften fanns ett överskott av el som på så sätt fick sin avsättning i villor och bostäder. På det viset kunde också importen av olja och kol hållas tillbaka. Men sett till effektiviteten i elanvändningen innebär elvärmen ett slöseri. Den högvärdiga elektriciteten bör främst reserveras för andra användningsområden.

7.1.1 Investeringsbidrag för byte från direktverkande eluppvärmning

Kristdemokraterna anser att uppvärmningen av bostäder och lokaler tar i anspråk en alltför stor andel av den el som konsumeras i Sverige. Hela samhället och de enskilda hushållen är sårbara på grund av att så många använder direktverkande el för uppvärmning. Vad händer om det blir elbrist med starkt stigande elpriser för alla de bostadsägare som är beroende av el för värme i sitt hem?

Vi föreslår därför att ett statligt bidrag införs som uppgår till 15 procent av investeringskostnaden i ett nytt eller ett kompletterande uppvärmningssystem för husägare med direktverkande el som enda energikälla. Det statliga bidraget får ej heller överstiga 15 000 kronor per villa. Kostnaden för att sätta in ett vattenburet system är cirka 80 000–120 000 kronor. Det är alltså en hög investeringskostnad och det är av yttersta vikt att ett investeringsbidrag löper långsiktigt under många år.

Investeringen kan också vara en värmepump. Varje kWh elenergi som en värmepump tillförs, ger ca tre kWh värmeenergi till huset. Värmepumpar kan användas för uteluftvärme, frånluftvärme, berg- samt ytjord- eller sjövärme. En pump med en avgiven effekt som är ca 50 procent av husets maximala effektbehov ger ca 80-90 procent av årsenergibehovet för uppvärmning och varmvatten. I t.ex. en villa med vattenburen elvärme är värmepump således ett mycket effektivt sätt att minska elförbrukningen.

7.2 En avreglerad elmarknad

Kristdemokraterna vill ha en väl fungerande energimarknad och elmarknad för att främja näringslivets konkurrenskraft och ge låga kostnader för hushållen. Avregleringen har också initialt visat sig ge lägre elpriser och valfrihet för konsumenterna. Reformen genomfördes snabbt och därför uppstod vissa problem av övergångsnatur. Dock drabbas konsumenterna fortfarande av omotiverat höga nätavgifter.

7.2.1 Nätavgifterna

Nätavgiften utgör nära en tredjedel av totalbeloppet på elfakturan. Avgiften skall enligt ellagen vara skälig. Energimyndigheten har ansvaret för att granska skäligheten i nättariffer och andra överföringsvillkor. För att täcka statens kostnader för att bevaka skäligheten i nät- och elpriser betalar elkonsumenterna en nätövervakningsavgift en gång per år.

Det finns drygt 200 nätföretag och under 1999 begärde Energimyndigheten förklaringar från cirka 100 operatörer som höjt eller haft tveksamheter i sina tariffer. I Täby klagade villaägarna till Energimyndigheten och ett par tusen villaägare fick en sänkning av nätavgiften med 700–1 200 kronor per år. Fortfarande betalar många hushåll runt om i landet ett överpris. De 46 företag som höjt sina avgifter under 2000 har förelagts att sänka dem till 1998 års nivå. Energimyndighetens beslut har emellertid regelmässigt överklagats och inga beslut har gett utslag i form av fällande dom. Allt talar för att Energimyndigheten är alltför tandlös idag. Därför är det angeläget att regeringen påskyndar Energimyndighetens utveckling av former för bedömning av nättarifferna och ger myndigheten befogenheter att där så krävs vidta tvingande åtgärder. Kristdemokraterna anser också att det s.k. nätmonopol som finns i Sverige är till energikonsumenternas nackdel. Ett sanktionssystem bör införas som kan hindra nätbolag ifrån att bryta mot regelverket vid byte av elleverantör.

7.2.2 Energimyndigheten och naturgasmarknaden

Energimyndigheten är även tillsynsmyndighet för naturgasmarknaden. Marknaden öppnades under år 2000 och det är angeläget att verksamheten fungerar tillfredsställande. Energimyndigheten bör intensifiera sitt arbete med att utveckla tillsynsmetoder och uppfylla sitt ansvar. Handläggningstiderna för koncessionsärenden måste kortas.

8 Växthuseffekten och klimatfrågorna

Regeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje. Beslutet om en avveckling av Barsebäcksreaktorerna innebär att regeringen och de partier som står bakom energiuppgörelsen på ett mycket medvetet sätt bidrar till en negativ utveckling av växthuseffekten. De ökade koldioxidutsläppen, som kommer att bli följden av att bortfallet kompenseras med el från fossilförbränning, har tvingat Sverige att anhålla om tillstånd att, i motsats till andra länder i EU, få öka utsläppen. Detta går stick i stäv med det s.k. Kyotoprotokollet som Sverige har godtagit. Kyotoprotokollet innebär att i-länderna åtar sig att minska sina utsläpp med drygt 5 procent till år 2012. EU skall gemensamt minska utsläppen med 8 procent.

Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck har i huvudsak kompenserats av import av dansk kolkraft. Miljöeffekterna av stängningen har blivit årliga ökade utsläpp av ca 3 miljoner ton koldioxid, ca 8 000 ton svaveloxider och ca 6 000 ton kväveoxider.

Statens energimyndighet har i rapporten Marginal elproduktion och CO2-utsläpp i Sverige undersökt vilken marginalproducerad el som kommer att nyttjas i Sverige de kommande åren bl.a. utifrån scenariot att Barsebäck 2 stängs. Resultatet av studien visar ett det kommer att vara kolkondenskraftproducerad el från danska Själland som utgör marginalproduktionen. Således kommer varje enhets reducering av elproduktionen i Sverige att föra med sig ökade CO2-utsläpp från de danska kolkraftverken.

Kristdemokraterna anser att effekterna av stängningen borde ha belysts i en miljökonsekvensbeskrivning innan beslutet togs. Växthuseffekten kan vara det största hotet mot framtida livsbetingelser på vår jord. Ansvaret för kommande generationer måste vara en viktig drivkraft i arbetet för att minska klimatpåverkande utsläpp.

9 Energifrågan i Europa

9.1 Europa klarar inte utsläppsmålen

Enligt European Environment Agency (EEA) ökade EU-ländernas CO2-utsläpp under 2001 med ungefär en procent samtidigt som man sedan 1990 endast lyckats minska utsläppen med 2,3 procent (se tabell). EU-länderna har som mål att minska de totala koldioxidutsläppen med 8 procent mellan år 2008 och 2012, basåret är 1990. Enligt EEA är denna målsättning i det närmaste omöjlig att uppnå med tanke på utvecklingen under de senaste åren.

Tabell 1. EU-ländernas CO2-utsläpp 1990–2001 och mål för 2008–20123

Procentuell förändring

	Miljoner ton 1990	Förändring 1990–2001	Mål 2008–2012
Belgien	141,2	6,3	-7,5
Luxemburg	10,9	-44,2	-28
Italien	509,2	7,1	-6,5
Österrike	78,3	9,6	-13
Tyskland	1216,2	-18,3	-21
Spanien	289,9	32,1	15
Danmark	69,5	-10,7	-21
Storbritannien	747,2	-12	-12,5
Portugal	61,4	36,4	27
Frankrike	558,4	0,4	0
Grekland	107	23,5	25
Finland	77,2	4,7	0
Sverige	72,9	-3,3	4
Irland	53,4	31,1	13
Nederländerna	211,1	4,1	-6
Totalt	4203,8	-2,3	-8

Tio av medlemsländerna verkar vara på väg att skjuta över sitt mål med relativt stor marginal medan Sverige, Storbritannien och Tyskland trots allt ser ut att kunna uppnå sina mål. Utvecklingen visar tydligt att om inget radikalt görs så kommer inte EU att klara av de målsättningar man åtagit sig i samband med Kyoto. Europa måste visa ledarskap när det gäller klimatfrågan. Om man inte kan föregå med gott exempel i detta, går det heller inte att påverka andra länder som exempelvis Ryssland att faktiskt ansluta sig till Kyotoavtalet.

För att begränsa klimatutsläppen krävs olika åtgärder, framför allt insatser för bättre energihushållning samt en övergång till alternativa energikällor, främst förnybar energi. Transporternas roll måste beaktas. Medlemsländernas förutsättningar att satsa på förnybar energi varierar starkt. Länder som Holland och Belgien saknar vattenkraft och har begränsade möjligheter för odling av biomassa. Ett land som Sverige däremot har goda förutsättningar både vad gäller vattenkraft och biomassa. Det är därför rimligt att de olika medlemsländerna hjälper varandra när det gäller att klara CO2-målen, dvs utnyttjar de möjligheter frihandeln ger när energimarknaden under de närmaste åren blir gemensam.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU ska göras mer handlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det, just p.g.a. ett fåtal länders blockering, visat sig omöjligt att driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Dessvärre har den svenska regeringen, senast i förhandlingarna om Nicefördraget, konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Kristdemokraterna anser dock att miljöfrågor, som är en så tydligt gränsöverskridande fråga, bör vara ett undantag.

9.2  EU integrerar energimarknaderna

På energiministrarnas ministerråd i november 2002 nåddes en politisk uppgörelse om att påskynda liberaliseringen av energi- och gasmarknaden. Enligt överenskommelsen skall en liberalisering av el- och gasmarknaderna för icke-hushållsförbrukare genomföras senast den 1 juli 2004, och marknaderna skall öppnas fullständigt för alla konsumenter senast den 1 juli 2007. I överenskommelsen fastställdes också bestämmelser om uppdelning av verksamheterna för systemansvariga för överföringssystem och för distributionssystem och tillsynsuppgifter. Beslutet innebär att energipolitiken i framtiden måste utformas utifrån ett europeiskt perspektiv och inte längre hanteras som en del av inrikespolitiken. Det beklagliga är att regeringen hittills valt att bortse från de nya perspektiv som öppnas upp när framför allt elmarknaden blir gemensam. Det innebär att både företag och enskilda hushåll har dålig beredskap för de prishöjningar som blir en ofrånkomlig del av den gemensamma marknaden. För att inte företag och hushåll plötsligt ska överraskas av kraftigt höjda elpriser måste politikerna nu börja se över de möjligheter som finns i vårt land att hushålla långt bättre med energin.

Diagram 2. Genomsnittliga elpriser den 1 januari och 1 juli 2002 för industrikonsumenter som konsumerar 30 000–50 000 kWh/år.4

euro/100kWh (exkl. skatt)

På kontinenten är elpriset avsevärt högre än i Sverige, inte minst för industrin. Genomsnittspriserna är minst dubbelt så höga som i Sverige. Vid hög belastning, dvs. då efterfrågan är som högst, är taxorna flera gånger högre. De högre priserna på kontinenten har lett till en avsevärt lägre elanvändning än i vårt land. I många av EU:s medlemsländer är konsumtionen per capita bara en tredjedel av Sveriges. Klimatet spelar in, liksom den höga andelen elintensiv industri i vårt land. Det är viktigt att Sveriges regering nu skapar kraftfulla incitament för företag och hushålla att minska sin elanvändning.

Diagram 3. Genomsnittliga elpriser den 1 januari och 1 juli 2002 för hushåll som konsumerar 20 000 kWh/år5

euro/100kWh (exkl. skatt)

Dagens nordiska system är energidimensionerat vilket betyder att det är magasinens fyllnadsgrad som styr priserna i Norden medan effektproblemen är begränsade. Kraftföretagen släpper bara på mer eller mindre i vattenkraftverken. Prisskillnaderna mellan dag och natt blir därigenom små. På kontinenten är det däremot effektdimensionerat, vilket innebär att det är kraftverkens kapacitet som är avgörande. Det är då signifikant risk för brist på dagarna då industrin går för fullt. Detta innebär att man exempelvis i Tyskland behöver köpa ström på dagarna för att slippa investera i nya kraftverk. Sverige kommer då att kunna utnyttja vattenkraften på ett helt nytt sätt. Ström kan importeras på natten billigt och tolv timmar senare skickas strömmen tillbaka två tre gånger dyrare. Redan idag är spotpriset på den europeiska marknaden dubbelt så högt som nattpriset.

9.3 Sveriges roll i Europas energisystem

Sverige är en del av Europeiska unionen. Före EU-inträdet var det logiskt att inom flertalet sektorer satsa på typiskt svenska lösningar. Men så kan inte politiken föras i dag. Beslut måste fattas i samklang med övriga Europa. Om inte så sker missas stora möjligheter att snabbt och effektivt bidra till att möta Kyotoprotokollets krav på lägre koldioxidutsläpp som en klimatstrategi med ”europeiska förtecken” skulle leda till.

EU-länderna har enats om ambitiösa mål för att öka användningen av förnybar energi. Minst 22,5 procent av elproduktionen skall 2010 baseras på förnybar energi. I samband med detta (EG-direktiv 2001/77) uppmanades Sverige att öka andelen förnybar energi med totalt 25 TWh per årsbasis fram till 2010. Även om Sverige redan utnyttjar stora mängder förnybar energi, främst genom det omfattande vattenkraftsprogrammet, har vårt land mycket goda förutsättningar till ytterligare satsningar på förnybar energi, inte minst biomassa för kraftvärme. Kristdemokraterna anser att ambitionerna bör ligga högt och föreslår därför att den ursprungliga ambitionsnivån, dvs. ytterligare 25 TWh på årsbasis från förnybar energi från och med 2010, skall gälla.

Tidigare har varje lands elproduktion i princip svarat mot respektive lands elkonsumtion. På en fri europeisk elmarknad är emellertid alla kraftverk, oberoende av lokalisering, en del av den europeiska produktionskapacitet från vilken alla köper sin ström. Sverige är nästan bäst på att producera el utan utsläpp men samtidigt används nästan mest el av alla. På marginalen kommer det att bli så att den sist påsatta svenska lampan eller spisen eller industrimotorn kommer att ta sin el från det dyraste kraftverket i Europa. Detta kallas den marginella produktionen och den kommer under överskådlig tid att vara kolkondens med låg verkningsgrad och stora utsläpp. Alla andra kraftverk går alldeles oavsett om ytterligare en lampa tänds eller släcks. Det är detta förhållande som gör att den el som blir över genom ett ökat elsparande i Sverige skulle kunna ersätta dyr och ineffektiv kolkondens i länder som Tyskland, Danmark och Polen.

9.4 Regeringen måste sluta tänka svenskt på energipolitikens område

Regeringen och samarbetspartiernas energipolitik saknar såväl långsiktighet som ett Europaperspektiv. Man har konsekvent bortsett ifrån de möjligheter som en framtida gemensam europeisk elmarknad erbjuder. Denna marknad kommer att erbjuda stora möjligheter för Sverige att i samarbete med EU effektivt och dessutom billigt bidra till att möta de krav som EU står inför enligt Kyotoprotokollet. Den svenska elmarknadens avreglering 1996 får nu sin motsvarighet när elmarknaden i i Europa genomförs 2004 och 2007. Den innebär att svenska kraftproducenter kan sälja el till kontinenten inom ett par år. Reformen underlättar både export och import av el. Flera nya överföringskablar till kontinenten skall byggas enligt eldirektivet från både Norge och Sverige.

Existerande överföringskapacitet i MW till vår omvärld med kolkondens som kan ersättas:6

Sverige till Finland 2050

Norge till Jylland 1000

Sverige till Jylland  610

Sverige till Själland 1700

Sverige till Tyskland  456

Sverige till Polen  600

Summa   6416

Kapaciteten motsvarar 70 procent av hela kärnkraftsproduktionen.

9.5 Energibesparingar viktig strategi för att minska klimatutsläppen

Som redan framhållits måste klimathotet framför allt mötas genom två parallella strategier: bättre hushållning och ökad satsning på förnybar energi. Ett område där ambitionerna definitivt måste höjas är energisparandet i byggbeståndet. Bostäder och kontorslokaler svarar för ca 40 procent av all energianvändning. Analyser inom bl.a. Skanska har visat att byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa skulle kunna minskas med minst 25 procent fram till 2020. Potentialen för energisparandeåtgärder inom byggnadssektorn – både gamla och nya hus, i såväl bostadshus som industrifastigheter – har beräknats kunna sänka utsläppen av CO2 inom EU med 400 miljoner ton år 2010, vilket motsvarar 12 procent av CO2-utsläppen 1990. Det byggnadsdirektiv som EU nyligen beslutat om för att förbättra energihushållningen är ett steg på vägen, men alls inte tillräckligt. Analyser av Volvos fabriker i Göteborg och Gent visar att Torslandafabriken tidigare gjorde av med ungefär dubbelt så mycket el per producerad bil som anläggningen i Gent. Genom aktiva åtgärder har man reducerat elanvändningen avsevärt. På samma sätt är det när man jämför t.ex. Electrolux fabriker i Sverige med motsvarande tillverkning i andra länder. Det är naturligtvis ingen slump att det är på det här viset. Svenska anläggningar har stora möjligheter att i framtiden minska elanvändningen långt bättre än i dag. Annars finns det en stor risk att Ford lägger tillverkningen av nästa Volvomodell i Belgien och att Electrolux producerar nästa generation spisar i Italien. De skillnader som finns i energianvändning rör inte i första hand själva produktionsprocessen. Den högre elanvändningen beror i första hand på aktiviteter som uppvärmnning, ventilation, kylning, belysning etc.

Svensk industri tål inte flera allvarliga nackdelar på kostnadssidan jämfört med omvärlden. Redan i dag flyttar många företag utomlands. Det vore djupt tragiskt om företagsflytten skulle fortsätta på grund av för höga elkostnader. Företagen har länge betraktat de avsevärt lägre priserna som en komparativ fördel. Med framväxten av Europamarknaden kommer situationen att förändras. Därför är det så viktigt att hjälpa både företag och hushåll att förstå vilka förändringar som är på gång, och att på alla sätt stimulera åtgärder för bättre elhushållning. Utmaningen består i att framsynt planera för den prisutjämning som kommer att ske.

Ytterligare ett område som är viktigt att uppmärksamma är elåtgången för hushållsmaskiner och elektronisk apparatur. Potentialen för effektiviseringar när det gäller sådan utrustning – genom införandet av normer och standarder och krav på maximalt en watt för s.k. stand by mode – har beräknats till minst 90 miljoner ton CO2 per år för EU-området. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges totala utsläpp av CO2 på årsbasis uppgår till ca 60 miljoner ton.

10 Övriga frågor

10.1 Miljöavgift på importerad kolkraft

Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att ålägga importerad kolkraft en svensk miljöavgift. Danmark lägger för närvarande en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter, vilket ger den ett mycket förmånligt pris. Detta innebär en konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något som Kristdemokraterna anser vara helt förkastligt.

10.2 Elbrist

Till skillnad från vad många tror är Sverige en nettoimportör av energi. År 2001 importerades 7 TWh netto. Beräkningar visar att Norge, Finland och Sverige för närvarande saknar 18 TWh per år vid normal elproduktion och en antagen oförändrad konsumtion. Vid torrår kan underskottet bli det dubbla.

Nordel, samarbetsorganet för Nordens systemoperatörer, har i en rapport redovisat att förutsättningarna för att Norden klarar ett lindrigt torrår är små. Det förutsätter bl.a. att konsumtionen momentant kan dras ner med 10 TWh, att 12 TWh reservkraft kan aktiveras och att överföringsmöjligheterna finns. Dessutom förutsätts att Danmark, som är det enda landet med överskottskapacitet, överskrider alla CO2-kvoter.

Eftersom elanvändningen ökar blir elförsörjningen helt beroende av import från främst Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland. Denna el kommer till största delen från kolkraft eller kärnkraft. I Finland finns beredskap för utbyggnad av kärnkraft om bristen på el blir permanent. Den kortsiktighet som präglar den svenska energipolitiken har lett till att investeringar i nya anläggningar hittills har uteblivit.

Tidigare i motionen har de senaste 20 årens olika elstopp behandlats. Kristdemokraterna anser att det finns en koppling även mellan strömavbrotten och det underskott av elproduktion som Sverige har. Vi föreslår att riksdagen utreder de underliggande orsakerna till strömavbrotten och om de kan härledas till svag produktionskapacitet i Sverige och till undermålig överföringskapacitet till och från Sverige.

10.2.1 Överföringsbrister

Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck ökade risken för effektbrist i södra Sverige. Redan tidigare hade en stor del av reservkraftverken i landet avvecklats. Södra Sverige är särskilt sårbart på grund av att överföringskapaciteten av el från norra till södra Sverige är otillräcklig och behöver byggas ut, liksom överföringskapaciteten mellan Norge och Sverige. Överföringskapaciteten från norra till mellersta Sverige ligger idag på 6 700–7 000 MW. Överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige är begränsad till 3 500–3 900 MW.

10.2.2 Effektivare kraftöverföring

Med hjälp av likströmsledningar kan kraftöverföringen på långa sträckor väsentligen ökas. Tekniken används redan på Gotland där tjugo procent av all el produceras av vindkraftverk på norra och södra udden. Eftersom befolkningen är koncentrerad mitt på ön måste elen transporteras dit utan stora förluster, och utan luftburna högspänningsledningar.

Lösningen är nergrävda likspänningskablar. De kan idag transportera sex gånger så mycket elkraft som motsvarande traditionella högspänningskabel för växelström. Kristdemokraterna ser positivt på den utvecklingen. Om två år kommer det sannolikt att finnas likströmskablar som kan transportera sexton gånger mer effekt än dagens högspänningskablar. Då kan en enda likströmsledning försörja en stad som Göteborg med el.

10.3 Utveckling mot större företag

Kraftföretagen struktureras mot allt större och mer integrerade energiföretag med verksamheter i flera länder. I Sverige domineras elproduktionen av tre aktörer: Vattenfall, Sydkraft och Fortum/Hemel. De svarar tillsammans för cirka 80 procent av den totala kraftproduktionen. Vattenfall är den största elproducenten i Norden och har som mål att bli ett av de ledande kraftföretagen i Europa.

Statliga Vattenfall koncentrerar nu sina resurser till expansion i främst Tyskland och Polen där produktionen baseras på kol och kärnkraft. Kapitalbehovet är stort. Kristdemokraterna anser att istället för eventuellt ägartillskott bör privatisering övervägas. Delar av Vattenfall kan med fördel privatiseras. Svenska staten, som till höga kostnader stänger kraftproduktion i Sverige, är en stor ägare av stora tyska kärnkraftverk och polska brunkolsanläggningar och kan bli en stor leverantör av dessa oönskade energikällor till Sverige.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att små producenter stimuleras så att de kan leva kvar på marknaden.

11 Anslagen

Beträffande regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 21 för budgetåret 2004 förslår Kristdemokraterna förändringar enligt följande:

11.1 Nytt anslag: Solcells- och vätgasbaserade system

Såsom nämnts tidigare i motionen är Sverige i en framskjuten position när det gäller forskning och utveckling av solcells- och vätgasbaserade energisystem. Dessa tekniker kan komma att bli mycket viktiga när det gäller den framtida energiförsörjningen. Kristdemokraterna anslår därför totalt 50 miljoner kronor ytterligare till till de båda forskningsområdena.

11.2 Nytt anslag: Stöd till bostadsägare som vill sluta att värma upp sin bostad med direktverkande el

För att underlätta för villaägare att minska sin elförbrukning föreslås ett nytt anslag för bidra till investeringar i ny värmekälla. Anslaget uppgår till 65 miljoner kronor 2004.

11.3 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Anslaget på 15 miljoner kronor finansierar Statens energimyndighets förvaltningskostnader. Med hänsyn till det ekonomiskt osäkra läget och för att finansiera kristdemokratiska reformer föreslås en anslagsbesparing på 15 miljoner kronor.

11.4 35:2 Insatser för effektivare energianvändning

Anslaget ingår i ett nytt femårigt program som ersättning för det energipolitiska program som beslutades 1997 och som löper ut 2004. Dessvärre återkommer likartade åtgärder som har funnits i tidigare program och som inte visat sig vara framgångsrika.

Anslaget på 136 miljoner kronor avser bl.a. bidrag till kommunala energirådgivare, fortbildning av desamma, stöd till regionala energikontor samt utveckling och spridning av verktyg och metoder. Kristdemokraterna anser det vara angeläget att energirådgivning fortsatt bedrivs i kommunerna. Det behövs dock en översyn av de olika rådgivningsfunktioner som finns i kommunerna, t.ex. lokala Agenda 21-samordnare, konsument- och budgetrådgivare. Regeringen aviserar en sådan hållning i propositionen 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig försörjning. Regeringen menar att det kan finnas samordningsvinster att hämta genom att slå samman olika funktioner till lokala centra för hållbar utveckling och att detta bör utredas. I en sådan utredning bör även de regionala energikontorens roll studeras.

Kristdemokraterna ser gärna att en sådan utredning kommer till stånd. En sänkning på 50 miljoner kronor av anslaget föreslås då det utökats kraftigt de senaste åren men utan att en nödvändig översyn av verksamhetens organisering gjorts.

11.5 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion

Anslaget avser att bidra till teknikupphandling för att utveckla ny energieffektiv teknik på marknaden. I anslaget ska även stöd för marknadsintroduktion för energieffektiv teknik ingå. Kristdemokraterna anser att eftersom anslaget inte utnyttjades fullt ut är det rimligt att en besparing på 20 miljoner kronor görs 2004.

11.6 35:5 Energiforskning

Med anledning av att Kristdemokraterna föreslår ett nytt anslag för forskning föreslår Kristdemokraterna att regeringens anslag minskas med 25 miljoner kronor.

11.7 35:6 Energiteknikstöd

Anslaget på 131 miljoner kronor avser främjandet av utveckling av ny energiteknik genom stöd till forskning och utveckling. Kristdemokraterna anser att denna verksamhet är mycket angelägen. Men med anledning av att Kristdemokraterna föreslår ett nytt forskningsanslag föreslås att 30 miljoner kronor sparas på detta anslag.

11.8 35:7 Introduktion av ny energiteknik

Anslaget på 230 miljoner kronor avser bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på förnybara energislag och effektiv energianvändning i industriella processer. Kristdemokraterna anser att denna verksamhet är mycket angelägen. Men med anledning av ett kraftigt anslagssparande 2002 och med största sannolikhet även 2003 sparas 50 miljoner kronor på detta anslag.

11.9 35:8 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser

Anslaget på 50 miljoner kronor avser insatser för att utveckla metoder för så kallat gemensamt genomförande och projekt rörande mekanismen för ren utveckling. Kristdemokraterna anser att tidigare kraftigt anslagssparande samt regeringens oprecisa redogörelse för verksamheten gör att anslaget kan reduceras med 50 miljoner kronor 2004.

Stockholm den 5 oktober 2003
Maria Larsson (kd)
Lars Lindén (kd)	Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Olle Sandahl (kd)
Annelie Enochson (kd)	Per Landgren (kd)
Lars Gustafsson (kd)

[1]	Energivärlden
[2]	Statistiska centralbyrån
[3]	European Environment Agency
[4]	Eurostat
[5]	Eurostat
[6]	Nordpool