Energieffektivisering

Motion 2003/04:N311 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att energieffektiviseringsåtgärder skall främjas och prioriteras för att minska utsläppen av klimatgaser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder skall vidtas för att öka alla medborgares, företags och organisationers förståelse för energianvändningens betydelse för miljöbelastningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder skall vidtas för att identifierade potentialer för energieffektivisering skall resultera i verkliga utfall i minskad energianvändning.

Klimatet hotas

Människan påverkar nu det globala klimatet. Historiskt sett är detta unikt. Människan har under tidens gång påverkat sjöar, hav och landområden, men har aldrig tidigare påverkat det globala klimatet. Vi påverkar klimatet genom att förändra atmosfärens sammansättning av gaser. Halten av koldioxid har stigit sedan industrialismens början på grund av vår förbränning av fossila energislag – kol, olja och fossilgas (naturgas).

Genom internationella överenskommelser, Kyotoprotokollet m.m., har Sverige åtagit sig att begränsa denna utveckling. Ett av de mest verksamma verktygen vi har för genomförandet av CO2-begränsade åtgärder är effektivisering av energianvändningen. Energieffektiviseringsåtgärder skall främjas och prioriteras eftersom det ur alla miljö- och naturresurssynpunkter är avgörande.

Riksdagen ska tillkännage för regeringen att energieffektiviseringsåtgärder skall främjas och prioriteras för att minska utsläppen av klimatgaser.

Det är bra att alltmer förnybara energislag används men de räcker inte. Ska vi klara energibehoven måste vi använda energin effektivare. Idag ser vi tyvärr trender som är negativa i dessa – den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen i nya bilar ökar, energiåtgången per kvadratmeter i nya bostadshus ökar, m.m.

Vad är energianvändning?

I dag använder vi alla energi i stort sett varje minut av vår tid men ändå är energifrågan inte ett centralt ämne inom skolundervisningen eller ett naturligt samtalsämne i kaffepausen. Ett förändrat synsätt krävs om ambitionen är att skapa ett uthålligare samhälle. En målsättning måste bli att synliggöra all energianvändning i samhället på alla nivåer och sektorer. Timmätare för el och individuell energi- och värmemätning i lägenheter är exempel på synliggörande metoder. Energirådgivning till företagsledningar och driftstatistik skött av välutbildade fastighetsskötare är andra metoder.

Hittills har satsningarna på energieffektivisering varit ganska ensidigt riktade mot teknikfaktorerna. I vissa fall har det varit framgångsrikt, t.ex. drar ett kylskåp i dag bara 15 procent av den energi per liter som det drog för 30 år sedan. Det motsatta gäller dock för t.ex. personbilar som drar lika många liter/mil i dag som för 30 år sedan. Låt oss ta ett par exempel för att belysa förståelsen för energianvändningssituationen:

• Vi går till butiken och köper en A-klassad frys och känner oss energi- och miljömedvetna. Men vi kommer hem med en frys som är 200l större än den gamla och vi läser inte instruktionsboken utan råkar ställa in den på
  –26°C i stället för -20°C. Dessutom flyttade vi den gamla frysen till sommarstugan och vips har energikonsumtionen ökat med det dubbla för vår energitjänst frysta varor trots att vi trodde oss agera miljöriktigt.

• Ett annat exempel kan vara att jag tror mig vara en energislösare därför att jag har två bilar – en tolvcylindrig Jaguar och en VW Lupo på min garageuppfart. Men eftersom Jaguaren bara körs en liten tur vackra söndagseftermiddagar och Lupon gör vardagsresorna och all körning sker enligt Ecodrivingkonceptet samt att vi cyklar en hel del och aldrig tar bilen till kiosken för att handla kvällstidningen är vi inte det. Istället är det vår granne, med en enda Volvo, men ett oöverlagt körande i stor mängd, den som i praktiken är energi- och miljöslösaren.

• Ett tredje exempel på livsstilsfaktorernas betydelse kan vara industrin där belysning, pumpar och kompressorer, trots energieffektiva motorval, står och går trots att ingen produktion sker. Ändå används energi, s.k. tomgångseffekt. Undersökningar visar att 5–20 procent av ett företags energianvändning kan bestå av dessa s.k. tomgångseffekter.

Informations- och energirådgivningsinsatserna angående energianvändningen måste alltså vidgas till att omfatta både barn och vuxna, både företag, organisationer och familjer. Arbetet måste inriktas på både livsstilsfaktorer och teknikfaktorer och livsstilsfaktorerna måste ges en ökad tyngd.

Riksdagen ska tillkännage för regeringen att åtgärder skall vidtas för att öka alla medborgares, företags och organisationers förståelse för energianvändningens betydelse för miljöbelastningen.

Energisystemet och minskad energianvändning

Frånsett de korta chockerna med oljekriserna 1973 och 1979 har de senaste 40 åren präglats av en stor tillgång på billig energi, både el och olja. Den helt överskuggande lärdomen företag och familjer i praktiken vunnit genom detta är att energianvändningens betydelse är liten för ekonomin. Nu har läget efter den gångna vinterns vattenbrist, Irakkrig, ökande energiskatt och certifikatavgifter m.m. blivit ett annat. Om människor inte tidigare brytt sig, har nu många fått upp ögonen för frågan. Då är det lämpligt för staten att förstärka informationsinsatserna. Lärdomarna från denna information kan i stor utsträckning även totalt sett kompensera många familjers energiutgifter.

Minskad energianvändning behöver egentligen inte i sig vara en målsättning, om tillgången på billig, förnyelsebar och miljövänlig energi vore oändlig, men så är inte fallet inom överskådlig tid. Forskningen har många gånger påvisat nyttan av att minska energianvändningen och skälen för att arbeta för minskad användning är uppenbara. Dessa kan exemplifieras med följande punkter:

• Flexibiliteten för möjliga lösningar av samhällets framtida energisystem ökar kraftigt.

• Miljöbelastningarna från energi- och transportsektorn minskar kraftigt.

• Möjligheten att uppfylla de av riksdagen uppställda femton miljökvalitetsmålen inom rimlig tid ökar väsentligt.

• Möjligheterna att avveckla kärnkraften på ett godtagbart sätt ökar kraftigt.

• Den kommunala ekonomin förbättras vid minskande energinotor och resurser frigörs för vård, omsorg och skola.

• Företagens lönsamhet ökar då den onödiga energianvändningen minskar.

• Familjernas ekonomi förbättras.

Det är alltså en funktionell målsättning för samhället att arbeta för en minskad energianvändning.

Potentialer och prognoser

Alltsedan oljekriserna på 1970-talet har en mängd energieffektiviseringspotentialer analyserats och identifierats. Potentialerna har visat sig mycket stora. Samtliga prognoser och analyser under perioden pekar dock på en ökad energianvändning. Om man delar upp potentialerna i livsstilspotentialer och teknikpotentialer ser man att många teknikeffektiviseringspotentialer genomförs och har genomförts medan det motsatta är fallet med livsstilspotentialerna.

Det är nu, för första gången, dags för samhället att på allvar göra om potentialer till utfall och prognoser genom att fokusera på livsstilsfaktorer och i viss omfattning även stödja energieffektiviseringsfaktorer på tekniksidan. Arbetet måste ske målmedvetet, träget och långsiktigt (>15 år) för att lyckas men om det lyckas blir det en stor framgång för det uthålliga och miljövänliga samhället.

Riksdagen tillkännager för regeringen att åtgärder skall vidtas för att identifierade potentialer för energieffektivisering resulterar i verkliga utfall i minskad energianvändning.

Konkretisering av förslag

Alla förslag måste vara långsiktiga och verka under minst 15 år i första skedet för att nå energiresultat av betydelse och detta gäller alla nedan beskrivna verksamhetsområden.

I energiomställningsarbetet behöver privatpersoner, företag och organisationer stöd i beslutsprocessen vid investeringar. Målsättningen är att vid dessa tillfällen kunna ge en allsidig och korrekt information. Informationen ska beröra aspekterna, systemsyn, hållbar utveckling, krissäkerhet och ekonomi i livscykeln och vid investeringen.

De kommunala energirådgivarna, som verkar nära medborgarna, är här en bra resurs som bör ges fortsatt och ökat stöd.

Den allmänna energimedvetenheten bör ökas och detta sker kostnadseffektivast genom nationella långsiktiga kampanjer.

Energimyndigheten bör ges i uppdrag att under minst 10 år driva en kampanj likvärdig den Delegationen för energiförsörjningen i Sydsverige (DESS) genomförde 2000–2002. Resurser motsvarande ca 30–15 miljoner per år krävs för att nå effektivitet.

I skolorna bör speciella insatser göras. De erfarenheter som har vunnits tyder på att den effektivaste metoden att nå fram till förändringar är personliga besök i skolorna, kompletterat med ett bra material, som redan finns framtaget. En satsning på ca 10 milj kr/år kompletterat med aktiviteter av de kommunala energirådgivarna kan vara en lämplig metod.

I företag och organisationer kunde en variant vara att ge företagen möjlighet att söka energikonsultcheckar för att genomföra inledande energianalyser liknande de 250 SparKraftanalyser som genomförts på företag i Sydsverige och kräva av dem att införa energiledningssystem i företagen. Dessa checkar skulle ge ökad energimedvetenhet och incitament till efterföljande miljöriktiga energiinvesteringar. En volym på 500 st/år à 25 000 kronor kunde vara en bra start.

Då byggsektorn visat dålig förmåga att i praktiken bygga energieffektivt till följd av bristande incitament och process bör speciella satsningar göras mot denna målgrupp.

För närvarande genomförs informationsmöten med branschen i Sydsverige av energikontoren med goda resultat. Dessa måste sedan följas upp med fördjupande kurser. I kombination med en progressiv hantering av byggdirektivet skulle detta kunna ge effekter.

Stockholm den 3 oktober 2003
Kjell-Erik Karlsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)	Owe Hellberg (v)
Sten Lundström (v)	Karin Svensson Smith (v)
Karin Thorborg (v)