Energiförsörjningen

Motion 1994/95:N439 av Per Erik Granström m.fl. (s)

Tillgång till billig elenergi genom vattenkraften har utgjort
en av förutsättningarna för svensk industri att utvecklas men
även haft stor betydelse för regional utbyggnad av landet.
För ett tjugotal år sedan tydliggjordes energins betydelse när
tillgången till billig olja stryptes. Industrins och samhällets
beslutsfattare insåg att man måste göra sig mindre beroende
av importerad energi.

Kärnkraften har blivit ett viktigt tillskott för vår inhemska
elenergiförsörjning och svarar i dag för drygt 40 % av
produktionen. Men med hänsyn till de risker som är
förknippade med kärnkraften har svenska folket i en
folkomröstning uttalat sig för en avveckling.

Även om vi i dag har elenergi i landet så att vi klarar oss
kommer kärnkraftsavvecklingen att ställa krav på andra slag
av elenergitillskott. Ett antal frågeställningar måste därför
analyseras och belysas mer ingående inför en avveckling.
Kommer det att finnas alternativa energikällor i Sverige som
täcker kärnkraftens bortfall?Kommer industrins behov att
prioriteras före behovet av bostäder, samfärdsel,
kommunikation, service och värmeverk?Kommer bristen
på elenergi i kombination med avreglering av
elenergimarknaden att medföra en spekulationsvåg i
elenergipriser?Kommer en eventuell elenergibrist i Sverige
att innebära att vi lägger ned egna kärnkraftverk samtidigt
som vi tvingas köpa elenergi producerad i utländska
kärnkraftverk?

Elenergifrågorna är inget som kan lösas snabbt. Det krävs
långsiktig planering och långsiktigt genomförande.
Insiktsfulla bedömare hävdar att det redan nu är för sent att
utveckla och förändra vår elenergiproduktion så att en
avveckling av kärnkraften kan ske inom den tidsperiod som
målsättningen stipulerar.

Enbart inom pappersindustrin går det att peka på att
omställningen från kemiskt löst massa till ''slipning''
innebär en kraftigt ökad elenergiförbrukning. Enligt uppgift
förbrukar Kvarnsvedens pappersbruk när produktionen går
för fullt lika stor tillförd eleffekt som Trängslets kraftverk
kan producera när det kör med maximalt effektuttag.

Det råder av tidigare angivna skäl ingen tvekan om att det
för den framtida elenergitillgången krävs åtgärder på ett
flertal områden. En energikommission har tillsatts med
uppgift att följa utvecklingen på den svenska elmarknaden
och föreslå åtgärder för att säkerställa en effektiv försörjning.
Det råder i det sammanhanget ingen tveksamhet om att
energifrågorna har en avgörande betydelse för jobben, för
miljön och för en fortsatt utveckling av Sverige.

Vissa åtgärder kan komma till stånd inom en inte alltför
avlägsen framtid. Om inga åtgärder vidtas kommer år 2010
ett stort antal kraftverk i landet att vara relativt ålderstigna.

Såväl effekter som energiuttag kan höjas om ombyggnader
av vattenvägar och utbyte av maskiner sker. Företrädare för
vattenkraftsintressena påstår dock att det inte är lönsamt på
grund av de marginella vinster som en ombyggnad medför.
Ur samhällsperspektivet, med hänsyn till avveckling av
kärnkraften och framtida elenergiförsörjning, torde det dock
vara motiverat med en ombyggnad till effektivare och
driftsäkrare anläggningar. En upprustningsplan krävs därför
för vattenkraften som en del i en långsiktig energiplanering.

En annan delåtgärd måste vara att ersätta el med annan
förnybar energi där så är möjligt och att i övrigt effektivisera
användningen av el över hela fältet.

I dag används el motsvarande nära halva kärnkraften till
uppvärmning. För den el som går till fjärrvärme finns redan
ersättning i form av andra värmekällor. Framtida utbyggnad
av kraftvärmeverk och bättre utnyttjande av industriell
spillvärme kommer att ge all behövlig värmeenergi till
fjärrvärmenäten, även om dessa sträcks ut till ytterligare
bebyggelse. I större fastigheter, ofta anslutna till fjärrvärme,
har den s.k. fastighetselen till pumpar, fläktar, hissar,
belysning m.m. ökat dramatiskt under senare år. Här finns
betydande rationaliseringsmöjligheter. För elvärme i småhus
finns möjligheter både till ersättande av el med bioenergi,
naturvärme och solenergi och till långtgående effektivering
med olika energisparåtgärder.

Utöver de nämnda åtgärderna för effektivare elanvändning
finns en rad andra insatser som bör göras. Dit hör användning
av lågenergilampor, byte till energisnål bostadsutrustning
(vitvaror) etc. Även inom näringslivet finns sådana
effektiveringsmöjligheter. Kontorsmaskiner kan effektiveras
i betydande grad. Inom industrin finns på sina håll stora
vinster att göra på modernisering av
produktionsutrustningen eller på byte till helt andra
processer.

Effektivering av den typ som här beskrivits kan till stor del
ske med användande av bästa befintliga teknik. Vad som
behövs är därför direkt verkande stimulansåtgärder eller
styrning i effektiverande riktning med prisåtgärder och
miljöavgifter. Både en modernisering av vattenkraft och
åtgärder för att ersätta eller effektivera elanvändning i
bebyggelsen medför ökad sysselsättning i byggsektorn. Med
dagens svåra arbetslöshet och höga kostnader för denna finns
det därför goda samhällsekonomiska skäl att utan dröjsmål
dra i gång omfattande investeringar inom de nämnda
områdena. Återbäring i form av minskad
arbetslöshetsersättning torde väl balansera kostnaderna för
de stimulansåtgärder som behövs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om modernisering av
vattenkraftsanläggningar och effektivisering av
elanvändningen.

Stockholm den 25 januari 1995

Per Erik Granström (s)

Iréne Vestlund (s)

Leo Persson (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Arne Mellqvist (s)