Energipolitik för tillväxt och välfärd

Motion 2003/04:N324 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Sammanfattning

Folkpartiet anser att energiproduktionen inte ska styras av politiska beslut utan av konsumenterna. Därför vill Folkpartiet att

• kärnkraften ska utnyttjas under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd,

• de politiska hindren för en fortsatt och utvecklad användning av kärnkraft tas bort,

• samhällets beredskap för att klara tillfälliga kriser inom försörjningen förbättras,

• sanktioner införs för nätägare som försvårar för kunder att byta elleverantör.

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omställningen av energisystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den förtida avstängningen av kärnkraften.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återstarta den första reaktorn i Barsebäck.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa lagen om kärnkraftens avveckling.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa bestämmelsen i kärntekniklagen som förhindrar byggandet av kärnkraftsreaktorer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa bestämmelsen i kärntekniklagen som förbjuder alla typer av förberedande åtgärder för att uppföra en kärnkraftsreaktor – det s.k. tankeförbudet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över samtliga kommuners reservkraftskapacitet vid eventuella strömavbrott.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att redovisa koldioxidutsläpp för importerad el i den svenska statistiken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktioner för nätägare som försvårar byte av elleverantör.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmuntra energibesparande åtgärder i bostäder.1

1 Yrkande 10 hänvisat till BoU.

Energi – en välståndsbildande kraft

God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd. Elektricitet är mycket viktig bl.a. för industrin, handeln, jordbruket, servicenäringarna och hushållen, dvs för hela vårt samhälle.

För liberaler är det självklart att en rationell energipolitik bäst främjas genom fri energiproduktion precis som i ekonomin i övrigt. Staten ska ställa krav om hälsa, säkerhet och miljö och kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling. Staten ska inte förbjuda någon särskild teknik för energiproduktion, om den uppfyller miljö- och säkerhetskraven.

Den politiska styrningen av energiproduktionen måste förändras. Valet av energiproduktion ska inte träffas genom politiska beslut. Konsumentstyrning och marknadsekonomi ska råda inom de ramar staten fastställer. Det innebär att alla typer av produktionsanläggningar för energi ska tillåtas, om de uppfyller generella krav på hälsa, miljö och säkerhet.

Vi säger absolut nej till utbyggnad av de orörda älvarna samt de utbyggda älvarnas orörda delar. Småskalig vattenkraft påverkar i de flesta fall miljön negativt, men önskemål om sådana projekt måste trots allt kunna prövas från fall till fall.

Vi säger även nej till storskalig introduktion av fossilgas. Där gas redan finns idag, främst i Syd- och Västsverige, ska den dock användas eftersom den trots allt är renare än t ex kolkondenskraftverk.

Det svenska energisystemet bör successivt ställas om till att bli ekologiskt hållbart. Omställningen av energisystemet måste dock ske med hänsyn till Sveriges behov av tillväxt och ökad sysselsättning.

Regeringens energipolitik skadar Sverige

Folkpartiet anser att de energipolitiska riktlinjer som antogs i riksdagen 1997 och som fullföljdes genom den energipolitiska proposition som behandlades i riksdagen våren 2002, allvarligt skadar Sverige som industri- och miljönation. Dessutom är politiken på sikt förödande för välståndet. Den förda politiken bekräftar dessutom den mentala låsning som präglat energipolitiken sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980. Särskilt allvarlig är den förtida avvecklingen av kärnkraft. Avvecklingen innebär en gigantisk kapitalförstöring som kommer att medföra enorma välfärdsförluster på sikt. Miljön kommer att skadas och det blir svårare att få företag att utvecklas och skapa fler jobb.

Resultatet av den förda politiken har blivit att elpriserna stigit och att samhällets hela energiförsörjning hotas vid stark kyla eller vid avbrott i någon del av elnätet. Svenska kraftnät får i ren desperation upphandla effekt och teckna avtal med företag om att hålla nere konsumtionen vid kallt väder. Samtidigt får det svenska folket damma av sina vedspisar och kaminer för att hålla varmt. Detta är orimligt i Sverige år 2003.

Elförbrukningen i Sverige har dessutom ökat år från år. Beräkningar från Energimyndigheten tyder också på att förbrukningen kommer att fortsätta att öka framöver. Detta gäller såväl i Sverige som i övriga Norden där man räknar med ca 2 % ökning per år. Elen betyder mer i Sverige än i andra länder i Europa eftersom den svenska energikonsumtionen av tradition har byggt på god tillgång på el. Att då brådstörtat ställa om energisystemet är felaktigt. Dessutom har den svenska industrin en helt annan sammansättning än industrin på kontinenten. Traditionella svenska näringar som bl.a. malm, skog, stål och papper är oerhört elintensiva.

Fortsätt använda kärnkraften

Folkpartiet anser att kärnkraften bör utnyttjas under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd. Vi har därför sagt nej till en förtida avstängning av både den första och andra reaktorn i Barsebäck. Flera instanser har varnat för vad som kan hända om även den andra reaktorn stängs av. Energimyndigheten hävdar att det finns en risk för elbrist under torrår, speciellt då i Syd- och Mellansverige. Utsläppen av koldioxid beräknas också att öka med 4 till 6 miljoner ton, huvudsakligen från el producerad i Tyskland och Danmark, om Barsebäck 2 stängs av.

Folkpartiet anser att reaktorer ska stängas när en kompetent myndighet konstaterar att de inte längre uppfyller gällande säkerhets- eller miljökrav. Politikerna är inte bäst på att avgöra när en avstängning kan äga rum. Folkpartiet anser dessutom att Barsebäck 1 bör tas i bruk igen så snart det är möjligt.

I dag är det inte lönsamt att bygga ut kärnkraften, och utbyggnadsfrågan är därför inte aktuell. På grund av det växande hotet från utsläpp av växthusgaser vill Folkpartiet dock inte utesluta en framtida utbyggnad av kärnkraften, om riksdagens stränga krav på hälsa, säkerhet och miljö är uppfyllda. Diskussioner om att bygga ut kärnkraft förs i många länder runt om i världen. I Finland har riksdagen genom ett beslut öppnat för byggande av nya reaktorer. Faktum är att det är fler länder runt om i världen som bygger nya kärnkraftsanläggningar än vad det är som stänger av.

Den energipolitik som regeringen driver innebär stora påfrestningar på samhället. Den till hälften genomförda avvecklingen av det väl fungerande kärnkraftverket i Barsebäck har bidragit till den senaste vinterns effektproblem och till en betydande osäkerhet inom industrin beträffande den framtida tillgången på el. När nu regeringen genom att vilja stänga Barsebäck 2 har för avsikt att ägna sig åt kvalificerad kapitalförstöring tilltar denna osäkerhet. Investeringsviljan i svensk elintensiv industri hämmas, vilket drabbar tillväxten och i förlängningen även välfärden. Elpriset påverkar industrins investeringsvilja men är även en kännbar kostnad för många enskilda elkunder. Det är inte rimligt att en avveckling av kärnkraften med förväntade elprishöjningar ytterligare ska få drabba redan hårt ansatta hushållskunder.

Satsningar på alternativ elproduktion har bedrivits under decennier, men resultaten måste betecknas som relativt svaga. Dessa alternativ kommer inte på långa vägar att kunna ersätta kärnkraften. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att de hittillsvarande satsningarna inom ramen för energiomställningsprogrammet visat ett mycket magert resultat. Om kärnkraften avvecklas kommer bortfallet av el att kompenseras av smutsig kol- och oljebaserad elproduktion, både i och utanför Sveriges gränser. Detta rimmar mycket illa med det svenska åtagandet enligt klimatkonventionen. De regionala effekterna på hälsa och miljö av andra utsläpp än växthusgaser kommer att bli påtagliga, inte minst i södra Sverige.

Efter flera års meningslös årtalsexercis vill regeringen nu lägga över hela frågan om kärnkraftens avveckling till en förhandlare som tillsammans med kraftindustrin enligt tysk modell ska försöka nå en överenskommelse om det fortsatta avvecklingsarbetet. Vi menar att denna handlingslinje är högst tvivelaktig, inte minst i ett demokratiskt perspektiv. Det går inte att på detta sätt binda upp kommande generationer. Slutligen kan det ifrågasättas om regeringens hot om att tillämpa lagen om kärnkraftens avveckling verkligen lägger en god grund för dessa förhandlingar. Denna lag borde över huvud taget aldrig ha tillkommit och bör nu omedelbart avskaffas.

Upphäv förbuden mot kärnkraften

Folkpartiet anser att de politiska hindren för en fortsatt och utvecklad användning av kärnenergi måste tas bort. Vi anser inte att det finns några skäl att ha en bestämmelse (5 a § i kärntekniklagen) som förhindrar byggandet av kärnkraftsreaktorer i Sverige. Riksdagen bör därför besluta upphäva detta förbud.

År 1987 infördes en bestämmelse i kärntekniklagen (6 §) som stadgar att ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. För brott mot bestämmelsen – som i dagligt tal kommit att få benämningen tankeförbudet eller hjärntvättsparagrafen – stadgas fängelse med en straffsats motsvarande den som gäller för vållande till annans död. Tankeförbudet har kritiserats från principiella utgångspunkter allt sedan det tillkom. Förbudet har uppfattats som oförenligt med de principer om yttrande- och tankefrihet som bör ligga till grund för all lagstiftning och det har ansetts helt artfrämmande att använda en lagtext för att göra allmänna, politiska markeringar.

Tankeförbudet har en hämmande effekt på den akademiska friheten. Hösten 1995 undertecknade 102 svenska professorer och andra framstående forskare från så gott som samtliga landets universitet och högskolor ett upprop till regeringen om avskaffande av tankeförbudet. Från forskarhåll har också hävdats att bestämmelsen får skadliga effekter bl.a. genom att försvåra forskning kring hur man kan utvinna ytterligare energi ur kärnavfall, en forskning som med framgång pågår i bl.a. Förenta staterna. Den som skulle vilja visa hur ny kraftproduktion, baserad på kärnteknik, skulle kunna tillföras det svenska kraftsystemet kan inte göra detta utan att hotas av fängelse. Det kan t.o.m. ifrågasättas om det överhuvudtaget är möjligt att presentera genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ till prövning i den energipolitiska debatten utan att begå lagbrott.

Förslag om slopande av tankeförbudet har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. En bidragande orsak till att förslagen har avvisats torde vara att frågan har ansetts kopplad till den vidare energipolitiska frågeställningen om kärnkraftens framtid i vårt land. Något sådant samband föreligger emellertid inte, vilket bl.a. framgår av att t.o.m. Miljöpartiets företrädare i Energikommissionen instämde i att tankeförbudet utgör en inskränkning av medborgerliga fri- och rättigheter som inte står i rimlig proportion till motiven.

Att kritik mot tankeförbudet numera framförs oberoende av inställningen till kärnkraftens utnyttjande i Sverige borde möjliggöra en omprövning av tankeförbudet.

Det sårbara samhället

Vi lever i ett modernt och tekniskt beroende samhällsbygge. Det ger oss många fördelar, men det gör oss också extra sårbara för avbrott i elförsörjningen. Nyligen slogs stora delar av USAs östkust och hela strömförsörjningen i Italien ut p.g.a. tekniska fel. Representanter för den svenska kraftindustrin har försäkrat att detta inte kan hända i Sverige, men nyligen lamslogs också stora delar av södra Sverige och Mellansverige samt delar av Danmark av ett likande strömavbrott.

I princip allt som var elberoende slogs ut: hissar, tåg, telefoner, ljus, värme, vatten, tunnelbanan, datorer m.m. Särskilt utsatta var delar av sjuk- och åldringsvården. Det visade sig efteråt att den reservkraft (främst diesel och gasturbiner) som fanns inte var tillräcklig, inte fungerade eller helt enkelt inte kopplades in p.g.a. av oklara rutiner. Den nya myndigheten Krisberedskapsmyndigheten (KBM) håller för närvarande på att ta in uppgifter ifrån alla kommuner främst vad gäller förmågan till reservkraft inom äldrevården. Det är bra men uppgiften borde utvidgas till att omfatta hela kommunens reservkraftskapacitet. I takt med att vi förfinar och låter de tekniska lösningarna bli allt mer komplicerade ökar också behovet av reserv- och backup-system.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Energi utan subventioner

Enligt vår uppfattning måste en utökad inhemsk energiproduktion utgå från högt ställda miljö- och säkerhetskrav. En annan förutsättning är enligt vårt förmenande att alla energislag ska klara konkurrensen på energimarknaden utan subventioner. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att subventionera sådan etablerad teknik som används inom exempelvis vindkraften under täckmantel av att det skulle handla om ny teknik. Det är dessutom tveksamt om den aktuella tekniken har kommersiell bärkraft. Inom ramen för kol- och oljebaserad energiproduktion har satsningar på ny teknik låg potential då den negativa miljöpåverkan som dessa energislag ger upphov till är av sådan art att de inte är förenliga med högt ställda miljökrav. Naturgasen är förvisso ett renare alternativ än olja och kol, men teknikutvecklingen på detta område hämmas av svårigheterna att på kommersiella grunder klara en utbyggnad samtidigt som utsläppen av koldioxid kan hanteras.

Vi vill i stället peka på den kvalificerade kärntekniska forskning som bedrivs internationellt. Ett exempel på detta är forskningen kring acceleratordriven transmutation. Denna teknik öppnar för möjligheten att reducera de långlivade ämnena i kärnavfallet kraftigt och öka den mängd energi som kan utvinnas ur bränsleråvaran.

Mycket FoU-arbete återstår innan dessa nya kärntekniker är möjliga att tillämpa. Det är dock viktigt att se långsiktigt på dessa frågor, inte minst med hänsyn till kommande generationers behov av kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga energikällor och tillförlitliga metoder för hanteringen av det kärnavfall vi kommer att lämna efter oss.

Kraftbolagens försäkringsansvar

Folkpartiet anser att det är önskvärt att kraftbolagen genom försäkringar svarar för en större del av de risker som är förknippade med verksamheten, på samma sätt som bör gälla till exempel vattenkraftsproducenternas ansvar för översvämningar nedströms. Exakt hur avgränsningen bör göras mellan energiproducenternas och statens ansvar vid stora olyckor är dock en komplicerad avvägningsfråga som bland annat utreds inom EU. När detta utredningsarbete avslutats kan en mer preciserad ställning tas till frågan om kraftbolagens försäkringsansvar.

Redovisa de faktiska utsläppen

Koldioxidutsläpp som genereras vid elproduktion i utländska kolkraftverk kommer inte med i den officiella statistiken över utsläpp – om elen exporteras till Sverige. Den bokförs inte heller i den svenska statistiken eftersom vi inte räknar koldioxidutsläpp på importerad el. I framtiden kan det röra sig om enorma mängder utsläpp som kan komma att gömmas undan redovisning. Utsläppen av koldioxid ifrån Danmark och Tyskland kommer, enligt Energimyndigheten, att öka med 4–6 miljoner ton om Barsebäck 2 stängs av. Regeringen bör ändra sina beräkningsmetoder så att även dessa utsläpp blir synliga i statistiken.

Skapa konkurrens på hela elmarknaden

Den avreglering av elmarknaden som skett under senare år har varit bra. Det finns nu alternativ för den enskilda konsumenten när det gäller val av elleverantör. Dessvärre fungerar inte konkurrensen när det gäller nätsidan, där det gång på gång talas om nätbolag som försenar leverantörsbyte. Riksdagen har vid två tillfällen uttalat att ett sanktionssystem för de nätägare som försvårar leverantörsbyte för den enskilde kunden ska införas. Dessvärre kommer regeringen inte med något förslag. Detta är verkligen att beklaga då denna senfärdighet kommer att innebära att många elkunder kan få vänta mycket länge på leverantörsbyte, ibland år, också framöver.

Det enda regeringen har förmått är att lägga frågan i en ny utredning som blir färdig tidigast i september 2004. Riksdagen bör inte låta elkunderna vänta längre utan redan nu fatta ett beslut i frågan.

Strålningsrisker från kraftledningar

Många kommuner vill av estetiska skäl eller med hänsyn till strålningsrisken gräva ned kraftledningar som i dag finns ovan jord. Forskningsresultaten avseende magnetfält och strålningsrisker är inte entydiga, men samhället borde ändå prioritera nedgrävning av kraftledningar i tätbebyggt område där barn vistas.

Eftersom ett samband mellan kraftledningars magnetfält och bl.a. leukemi inte kan uteslutas har Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut i samråd utarbetat en s.k. försiktighetsprincip.

Försiktighetsprincipen innebär att om åtgärder som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör det eftersträvas att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör målet redan vid planeringen vara att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält för att minska risken att människor skadas.

Mot bakgrund av att det i dag finns bostadsområden, skolor och daghem som ligger nära kraftledningar och där barn dagligen vistas under längre tid, bör farhågorna om strålningsrisker tas på stort allvar. Elsäkerhetsverket fick våren 2001 i uppdrag av regeringen att utreda frågan om strålningsrisker. Det är viktigt att denna utredning nu ger resultat.

Energisparande måste löna sig

Det energipolitiska omställningsprogrammet har visat magert resultat. Vi anser att de satsningar som nu görs på information och åtgärder för att spara energi i hushållen är vällovliga. Det är emellertid enligt vår uppfattning ineffektivt och opedagogiskt att kombinera sådana satsningar med ett fastighetsskattesystem som effektivt håller tillbaka fastighetsägares goda vilja att göra investeringar i olika energieffektiviseringslösningar.

I detta sammanhang bör också nämnas att det är av vitalt intresse att ta till sig den kunskap som finns inom området byggteknik för att bygga mer energisnåla hus. I en studie som gjorts på Chalmers tekniska högskola slås fast att vi inte bygger mer energisnåla hus nu än vad vi gjorde förr. Snarare tycks utvecklingen gå åt andra hållet, trots de stora framsteg som görs inom både byggmaterial och byggteknik. Kanske beror det på för dåliga ekonomiska incitament eller byggkrav från samhällets sida?

I ett nyligen avslutat byggprojekt i Lindås strax utanför Göteborg har man lyckats bygga energisnåla hus till i stort sett samma kostanad som för ett vanligt bygge. Värmen i inomhusluften tas tillvara för såväl värmande av vatten som av huset i övrigt. Detta och andra liknande projekt måste få uppmuntran och kunna spridas till fler entreprenörer. Att få ned värmekostnaderna i ett hus till noll kronor sparar otroliga mängder energi. Detta innebär besparingar för en familj på flera tusen kronor i månaden. Även andra energisparande åtgärder som t.ex. bergvärme bör uppmuntras.

Anslagsfrågor

Folkpartiet går emot de olika energiprogrammen och även tvångssystemet med s.k. gröna certifikat. Eftersom Folkpartiet vill återstarta Barsebäck 1 beräknas inte fortsatta kostnader för avställningen. Vi avdelar medel för åtgärder som höjer kärnsäkerheten i Östeuropa. Vi avdelar också mer medel för energiforskning än regeringen gör i budgetpropositionen.

Utgiftsområde 21 Energi

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändringar
35:1 Statens energimyndighet	146,3	- 50
35:2 Insatser för effektivare energianvändning	136	- 68
35:4 Stöd till introduktion av vindkraft	60	- 60
35:5 Energiforskning	445,4	+ 25
35:6 Energiteknikstöd	131,2	- 131,2
35:7 Introduktion av ny energiteknik	230,1	-230,1
35:9 Statlig prisgaranti elcertifikat	100	- 100
35:10 Avveckling av en reaktor i Barsebäck	315,3	- 315,3
Bidrag till kärnsäkerhet i Östeuropa		+ 25
Total	1663,3	- 904,6

Stockholm den 5 oktober 2003
Eva Flyborg (fp)
Yvonne Ångström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Jan Ertsborn (fp)	Hans Backman (fp)
Nina Lundström (fp)