Energipolitiken

Motion 1989/90:N477 av Hadar Cars m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N477

av Hadar Cars m.fl. (fp)
Energipolitiken

1. Inledning

Det har blivit något av en självklarhet att vårt samhälle skall ha god tillgång
på energi. På lång sikt ser vi hur teknisk utveckling av t.ex. fusion eller solkraft
skapar goda förutsättningar för riklig och miljövänlig energiproduktion.
I det något kortare tidsperspektivet är alternativen för Sveriges energiförsörjning
mer begränsade. Riksdagen har beslutat att kärnkraften skall avvecklas
till 2010, att utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, med tanke
på växthuseffekten, inte får öka och att vidare utbyggnad av vattenkraften
ej får komma ifråga.

Vi har från folkpartiet klart uttalat oss för att återstående orörda älvar ej
skall tas i anspråk för vattenkraftsutbyggnad. Vi kommer inte att göra avkall
på den uppfattningen inför kärnkraftsavvecklingen. Älvarnas växt- och
djursamhällen - inte minst de unika fiskbestånden - måste skyddas. De natursköna
områdena kring de fyra huvudälvarna och andra skyddsvärda vattendrag
skall bevaras för turism och rekreation också åt kommande generationer.

Eftersom regeringen aviserat en energipolitisk proposition under det
kommande riksdagsåret, ser vi i folkpartiet inga skäl att nu väcka alla våra
förslag inom energiområdet. I den här motionen föreslår vi att en kommission
skall tillsättas för att utvärdera biobränslenas möjligheter i den framtida
energiförsörjningen och att riksdagen i väntan på den energipolitiska propositionen
bör avvakta med ställningstaganden till regeringens förslag om fossileldade
elproduktionsanläggningar och förbud mot direktverkande elvärme.

2. Att avveckla kärnkraften

Kärnkraften utgör en parentes i den svenska energiförsörjningen. Ett skäl är
att den ger ett avfall som kräver säker hantering under tidsperioder som är
omöjliga att överblicka. Till detta kommer att det, trots omfattande säkerhetsåtgärder,
fortfarande finns risker kvar för reaktorhaveri. Kärnkraften
förutsätter dessutom, med hänsyn till bl.a. risken för sabotage, en bevakning
som normalt inte krävs för anläggningar för energiproduktion.

Stora ansträngningar görs nu för att få fram uthålliga, helst förnybara och Mot. 1989/90

inhemska energikällor, som på sikt kan ersätta kärnkraften. Förändringar av N477

energisystem är emellertid en långsiktig process.

I folkomröstningen 1980 om kärnkraften slöt en bred majoritet av de röstande
upp bakom kravet att kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning
och välfärd. Riksdagen beslöt därefter att kärnkraften skulle vara avvecklad
senast år 2010. Folkpartiet stödde det beslutet. Det gör vi också i
dag. Det ställer krav på oss att ta tillvara den tid som står till förfogande. Vi
måste handla på ett sådant sätt att avvecklingen kan genomföras utan att vi
tvingas ge avkall på andra viktiga krav. Tar vi för tidiga beslut riskerar vi att
bygga fast oss i en felaktig och föga ändamålsenlig struktur, som vi sedan
tvingas leva med under flera årtionden.

Därför var det beslut riksdagen fattade i samband med behandlingen av
proposition 1987/88:90 om tidigareläggning av avvecklingen av två reaktorer
olyckligt. Folkpartiet motsatte sig beslutet. Skälet var framförallt att vi i Sverige
behöver mera tid för att utveckla ny teknik för elproduktion som kan
ersätta kärnkraften. Dessutom innebär en tidigareläggning av avvecklingen
stora samhällsekonomiska kostnader och negativa miljöeffekter. Vid den
s.k. kontrollstationen, som tillkom till följd av riksdagsbeslutet, är det viktigt
att en fullständig översyn av det energipolitiska läget sker.

Våra grundläggande krav inför kärnkraftsavvecklingen är:

- att leveranssäkerheten till elabonnenterna inte försämras

- att bortfallet av el inte leder till ökad användning av fossila bränslen och
därmed påskyndar växthuseffekten

- att de orörda huvudälvarna och andra värdefulla älvsträckor inte byggs
ut för kraftproduktion.

3. Framtida energiförsörjning

På längre sikt finns goda möjligheter att ny miljövänlig produktionsteknik
skall kunna stå för en stor del av energiförsörjningen. På kort och medellång
sikt är dock svårigheterna stora. Som vi redan påpekat måste tiden fram till
2010 utnyttjas bättre för att utveckla ny teknik.

Den långsiktiga teknikutvecklingen hänger i första hand samman med
energiforskningen. Folkpartiet har tidigare föreslagit att särskild uppmärksamhet
bör ges åt den långsiktiga teknikutvecklingen. Vi konstaterar att regeringen
nu förbereder förslag om fortsatt energiforskning, som skall presenteras
i den aviserade forskningspropositionen.

Vad gäller energibalansen i ett kortare perspektiv finns en stor potential
när det gäller hushållning och effektivisering. Men den växande efterfrågan
på el talar för att i ett längre tidsperspektiv behöver en stor del av kärnkraftskapaciteten
ersättas med ny produktion.

3.1 Hushållning

Sedan oljekriserna på 1970-talet har det svenska energisystemet förändrats
kraftigt. Oljeberoendet har minskat och energianvändningen i bostäder och

8

lokaler har effektiviserats avsevärt. Trots de redan uppnådda goda resulta- Mot. 1989/90

ten finns enligt byggforskningsrådet fortfarande en stor besparingspotential N477

i bostäder och lokaler.

Hittills har utgångspunkten för en energisparinsats varit att kostnaden för
att spara en enhet energi skall vara mindre än för att tillföra en enhet. Vi
menar att detta är ett rimligt sätt att resonera. Det är dock motiverat att föra
in en samhällsekonomisk dimension i resonemanget. Minskad energiförbrukning
ger vinster i form av mindre miljöpåverkan, bättre beredskap och
möjlighet att senarelägga investeringar i nya produktionsanläggningar.

Betydelsefulla insatser har gjorts både inom industrin och bostadssektorn
för en bättre hushållning med energi. Inte minst har konsultkåren här spelat
en positiv roll. De höga avkastningskraven inom industrin leder emellertid
ofta till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar i energihushållning
inte kommer till stånd. Detta är en orsak till att under senare tid idén om
s.k. energitjänstföretag blivit allt mer aktuell. Härmed avses företag som har
samma intresse och ekonomiska utbyte av att minska energibehovet som att
tillföra ytterligare energi.

Folkpartiet menar att en sådan kulturförändring bör uppmuntras. Företagen
bör t.ex. kunna använda en del av sina inkomster till att finansiera
energihushållningsåtgärder hos kunderna. För kommunala bolag krävs
eventuellt en lagändring, eftersom sådana åtgärder kan strida mot de kommunala
principerna om likställighet och självkostnad.

Energibesparingar i bostadsbeståndet kan uppmuntras genom olika former
av lån och bidrag. Dessa bör dock inte finansieras via skatten och administreras
av statliga eller kommunala myndigheter. Uppgiften bör i stället
skötas av energibolagen och finansieras via taxan.

Ett annat sätt att stimulera hushållen att spara energi är att använda olika
rabattsystem eller förmånliga lån vid inköp av energisnål utrustning. Detta
är något som tillämpas av en del energibolag i USA och, i viss utsträckning,
även i Sverige.

3.2 Fossila bränslen

Utrymmet för nytillskott av energi från fossila bränslen torde, genom målet
om oförändrade och helst sänkta koldioxidutsläpp, vara litet. Även om naturgasens
blygsamma fördelar från miljösynpunkt ifrågasatts under det senaste
året är ändå energiproduktion med gas troligen att föredra framför
andra fossila kolbaserade bränslen.

Investeringskostnaden i ett naturgasnät är mycket stor. För att den skall
löna sig måste försäljningen av gas nå betydande volymer. Det innebär att
naturgasen snabbt måste erövra den marknad för bränslen som finns tillgänglig
i anslutning till nätet och dess grenverk.

Om naturgasens rörliga kostnader kan hållas låga har den förutsättningar
att konkurrera ut alla alternativ på den marknad den vill erövra. Emellertid
visar erfarenheter från Danmark att naturgasens ekonomi är osäker. Trots
att naturgasen är skattebefriad i Danmark - en obestridlig konkurrensfördel
- har det danska gasprojektets ekonomi stadigt försämrats. Orsakerna är
flera. En sådan är orealistiska förväntningar på oljepriset, en annan är att

nätet byggts ut utan att avsättning säkrats samtidigt som driftskostnaderna Mot. 1989/90

blivit högre än kalkylerat. Nu diskuteras en råd åtgärder, bl.a. tvångsanslut- N477

ning av privatkunder, för att förbättra ekonomin.

Mot denna bakgrund verkar det troligt att också det svenska naturgasprojektet
kan drabbas av kostnadsökningar. Om gasnätet byggs enligt planerna
kommer ledningskostnaderna inte att kunna tas ut inledningsvis. Alternativen
är då att ta ut kostnaderna när kontrakten skall förnyas och kunderna
sitter fast i ett gasberoende eller att staten, via skattefinansiering, täcker de
överskjutande kostnaderna.

Under denna förutsättning kan resultatet bli att utrymmet för biobränslen,
särskilt energiskog, reduceras kraftigt. Det finns dock mycket som talar för
(se nedan) att utrymmet för biobränslen i framtiden bör vara betydande. För
flexibilitetens skull är det därför viktigt att kraftproducenter och kraftleverantörer
planerar så att även biobränsleanläggningar ges plats. Utanför naturgasens
linjenät kan biobränsle i framtiden bli ett viktigt energislag.

3.3 Biobränslen

Inom begreppet bioenergi ryms flera energislag som skogsbränsle, energiskog
och olika energigrödor. Biobränslenas stora fördel är att de ej ger något
nettotillskott av koldioxid. Om arealerna för biobränsleproduktion hålls i
kontinuerlig odling så ingår biobränslet i det naturliga kolkretsloppet.

Ungefär hälften av dagens skogsavverkning utnyttjas direkt eller indirekt
för energiändamål och ger totalt ca 60 TWh. Här ingår massaindustrins avlutar
(28 TWh) och övriga skogsindustriella avfallsprodukter (15 TWh), vilka
används inom industrin, samt ved, flis etc. för uppvärmning av småhus (12
TWh) och som bränsle i värmeverk (4 TWh). Betydande delar av de skogsbränslen
som används i småhus och värmeverk utgörs av trädrester efter avverkning
(klenvirke, toppar, grenar etc.).

Potentialen för energiskogsodling, bl.a. sälg, på åkermark är mycket stor.

Från miljösynpunkt är odling av energiskog ett bättre alternativ än spannmåls-
och barrträdsodling. Den möjliggör att näringsläckage, särskilt av
kväve, kan minskas. Den bevarar också en större del av närings- och mullkapitalet
med relativt sett bättre markförhållanden som resultat.

Biobränslebaserade kraftvärmeverk skulle kunna ge betydande tillskott
av el baserad på värmeunderlag dels från industrins processvärme, dels i
fjärrvärmesystem.

En förutsättning för lönsam kraftvärme har hittills varit att man haft tillgång
till stora värmeunderlag så att anläggningarna kunnat göras stora. Det
pågår nu ett omfattande arbete för att utveckla en teknik som gör kraftvärme
lönsam också i mindre anläggningar.

3.4 Vindkraft

Det finns goda förutsättningar för att vindkraften skall kunna bli ett värdefullt
komplement i det svenska elproduktionssystemet. Studier som gjorts
av Statens energiverk visar att vid tillräckligt långa serier kan vindkraften
prismässigt konkurrera med kolkondens. Folkpartiet anser att alla skäl talar
för att en fortsatt vindkraftsutbyggnad bör uppmuntras. 10

Det finns dock begränsningar för hur stort tillskottet av vindkrafts-el kan
bli. Det gäller bl.a. tillgång till arealer i lämpliga vindkraftslägen och hur
mycket vindkraft man kan reglera i kraftsystemet. Annan produktion behövs
när vindkraftverken står stilla.

4. Folkpartiets förslag

4.1 Grundläggande synpunkter

Folkpartiet hävdar här, liksom i tidigare motioner, att särskild uppmärksamhet
bör ges åt långsiktig forskning och teknikutveckling. Vad gäller kärnkraftens
avveckling menar vi att riksdagen inte bör detaljreglera denna utan sätta
upp de ramar som kraftproducenterna har att arbeta inom. Den svenska
energimarknaden finner vi dessutom präglas alltför lite av konkurrens. Det
gäller både elmarknaden och en framtida eventuell naturgasmarknad.

Vår uppfattning om kärnkraftsavvecklingen är alltså att statsmakterna
skall ange ramarna och kontrollera efterlevnaden av de beslut som fattats
men att det sedan är kraftbolagens uppgift att inom dessa ramar se till att de
uppfyller ellagens leveransplikt. Det tillhör inte politikens uppgifter att i detalj
föreskriva hur marknaden skall klara energiproduktionen.

Den rollfördelning vi här skisserat är naturlig i de flesta andra samhällssektorer.
Men inom energisektorn har det i högre grad än på andra håll skett
en sammanblandning av de olika rollerna. Inför kärnkraftsavvecklingen
finns det därför skäl att understryka vem som har ansvaret för vad. Detta
innebär inte att vi som politiker undandrar oss ansvar utan att vi vill medverka
till att besluten fattas där kompetensen finns.

Vi har också tidigare föreslagit att priset på el successivt anpassas till den
högre prisnivå som kommer att gälla efter kärnkraftsavvecklingen. Formerna
för detta bör utredas.

Flera av energimarknaderna är så kallade naturliga monopol. Det är t.ex.
svårt att tänka sig någon ökad konkurrens på elmarknaden genom att den
enskilde konsumenten skulle få flera leverantörer att välja mellan.

Det bör dock också på elmarknaden visa sig möjligt att upprätthålla och
utveckla riktiga inslag av konkurrens genom förekomsten av flera energibolag
med olika regionala distributionsområden. På ett gemensamt stamlinjenät
kan dessa transportera elektricitet från produktionsanläggningar till sina
respektive distributionsområden. Via kraftbörser kan bolagen utbyta produktionskapacitet,
så att i varje ögonblick den mest kostnadseffektiva produktionsmixen
uppnås. Vi har begärt att ett system med eloptioner - ett
företag som planerar en nyinvestering skall kunna teckna option på framtida
elleverans till ett visst pris - skall utredas.

Folkpartiet står fast vid dessa och tidigare redovisade ståndpunkter såsom
krav på en kraftfull utvecklingsinsats för biobränslen. Eftersom vi väntar förslag
från regeringen till höstriksdagen ser vi inga skäl att nu upprepa alla tidigare
ställda yrkanden i dessa frågor.

Mot. 1989/90

N477

11

4.2 Aktuella krav Mot. 1989/90

N477

Det teoretiskt möjliga tillskottet till svensk energiförsörjning från biobränslen
är betydande. Det görs dock mycket skilda bedömningar av hur stort tillskottet
från bioenergi kan bli i praktiken. Vissa menar att bioenergi kan ersätta
kärnkraften medan andra menar att tillskottet bara blir några TWh.

Behov föreligger sålunda av en ordentlig genomlysning av frågan. Mot den
bakgrunden begär vi att regeringen tillsätter en biobränslekommission, med
uppgift att bedöma biobränslenas praktiska potential och ge förslag om hur
denna skall tas tillvara.

Vi vill också understryka vikten av att regeringen vid den s.k. kontrollstationen
presenterar en förutsättningslös och fullständig översyn av det energipolitiska
läget på kort och lång sikt och den föreslagna energipolitikens konsekvenser
för miljö, ekonomi, näringsliv och sysselsättning. Riksdagen bör
avvakta med att ta ställning till förslaget i budgetpropositionen om tre stora
fossileldade elproduktionsanläggningar i Ringhals, Brofjorden och Nynäshamn
till dess denna översyn redovisats. Dessa anläggningar bör alltså tas
upp till prövning i samband med den aviserade energipropositionen.

Vi finner inte heller skäl att nu tillstyrka regeringens förslag om direktverkande
elvärme. Det finns en rad bärande argument mot nyinstallation av direktverkande
elvärme, men ett förbud ter sig inte rimligt i förhållande till de
obetydliga effekter på efterfrågan som den vägen kan åstadkommas. Dels
har redan vidtagna åtgärder medfört att installation av denna uppvärmningsform
praktiskt taget upphört, dels finns fall där ett förbud direkt skulle motverka
syftet om energisnålt byggande. Om dagens regler visar sig otillräckliga
bör frågan om ytterligare åtgärder lämpligen prövas vid behandlingen
av den energipolitiska propositionen.

5. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en biobränslekommission
tillsätts,

2. att riksdagen med avslag på regeringens framställan avvaktar
med ställningstagande till nya fossileldade elproduktionsanläggningar
till dess att den av regeringen utlovade energipropositionen föreligger,

[att riksdagen med avslag på regeringens framställan avvaktar med
ställningstagande beträffande förbud mot direktverkande elvärme till
dess att den av regeringen utlovade energipropositionen föreligger.1]

12

Stockholm den 25 januari 1990
Hadar Cars (fp)

Gudrun Norberg (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Lars De Geer (fp)

Mot. 1989/90

N477

Christer Eirefelt (fp)

1 1989/90:Bo555