Energiskatterna

Motion 1991/92:Sk647 av Per-Richard Molén och Olle Lindström (m)

I ett betänkande, ''Konkurrensneutral
energibeskattning'', som Utredningen om översyn av
reglerna om skattenedsättning för industrin och
växthusnäringen m.m. överlämnat till regeringen under
hösten förra året, konstateras, att en sänkning av
energibeskattningen skulle få klart positiva effekter för den
svenska ekonomin på både kort och lång sikt.

Sänkta energiskatter skulle bromsa en förväntad
utflyttning av svensk industri och bidra till ökade
investeringar i Sverige. Fördelen med sänkta energiskatter
i jämförelse med sänkta arbetsgivaravgifter är enligt
utredningen att dessa har en större kostnadsdrivande effekt
via högre löner än vad energiskatter har. Dessutom är det
så att det svenska näringslivet försämrar sina komparativa
fördelar och därmed förlorar marknadsandelar till sina
internationella konkurrenter, som inte är drabbade av lika
höga energiskatter.

De energiintensiva och exportberoende industrierna i
Sverige, som baserar sin produktion på skog och malm, är
negativt påverkade av de nuvarande energiskatterna, som i
princip fungerar som en extra vinstskatt och därmed är
starkt hämmande på den industriella utvecklingen och på en
fortsatt utbyggnad av industrierna i Sverige.

Det är värt att notera, att ovan nämnda utredning
bedömer, att ett avskaffande av energiskatterna skulle
resultera i en produktionsökning i basindustrin med ca 20
miljarder kronor och en sysselsättningsökning i industrin på
ca 10 000 anställda. Denna industriella expansion har vi i
Sverige inte råd att gå miste om -- i synnerhet inte, som vi
redan har en alltför liten industrisektor för att klara alla våra
åtaganden gentemot sjuka, pensionärer, arbetslösa m.fl.

Den svenska energibeskattningen måste också inför
inträdet i EG anpassas till inom detta område gällande
regler. Utredningens förslag till skattesänkningar på
energiområdet är anpassade till EG.

Ett genomförande av utredningens förslag har en lång
rad positiva konsekvenser. Förutom de ovan anförda får det
gynnsamma effekter på handelsbalansen och innebär en
kraftfull injektion för de basindustrier i norrlandslänen,
som i rådande konjunktursituation har det exceptionellt
bekymmersamt, och som under de senaste åren funnit det
mera lönsamt att investera i andra länder.

I princip skulle energiskattesänkningen ge berörda
energikrävande industrier en förbättring av lönsamheten
motsvarande fyra miljarder kronor. Inte minst för de för
norrlandslänens utveckling så viktiga basindustrierna är en
energiskattereform av synnerligen stort värde. Samtidigt
skulle det minska kraven på en lång rad av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Finansieringen, som utredningen pekar på, är höjningar
av vissa skattesatser för bostäder, service och bensin. Ett
öres höjning av skatten på hushållselen ger staten en
inkomst på 700 miljoner kronor och ett öre mer per liter
bensin ger cirka 60 miljoner kronor. Även om dessa
kompensationshöjningar i huvudsak påverkar
konsumenterna, så är fördelarna med och de positiva
följderna av utredningens förslag större än nackdelarna för
konsumenterna. Förslagen leder till expansion, en ökad
anställningstrygghet och en på sikt bättre
lönebetalningsförmåga.

Enligt vår mening har utredningen så stora förtjänster,
att den utan några egentliga ändringar i sak skulle kunna bli
ett regeringsförslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med
huvuddragen i det betänkande som avgivits av kommittén
för konkurrensneutral energibeskattning.

Stockholm den 27 januari 1992

Per-Richard Molén (m)

Olle Lindström (m)