med anledning av prop. 2008/09:144 Enklare och bättre täktbestämmelser

Motion 2008/09:MJ7 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2008/09:144 Enklare och bättre täktbestämmelser.

2Motivering

En täkt är en ändlig fyndighet eller en råvara som används till utvinning eller insamling. Benämningen används oftast om själva exploateringen av råvaran och kan bestå av berg, naturgrus, sand eller andra jordarter.

I Sverige finns det närmare 3 000 täkter som bedrivs med tillstånd enligt miljöbalken. Materialet används till byggnationer av olika slag, såsom vägbyggen, byggnader och tillverkning av betong.

Miljöpåverkan från täkter handlar främst om hydrologi, vattenkvalitet och naturmiljö. Andra konsekvenser är buller, vibrationer och damning. Detta i kombination med de stora arealer som täkterna tar i anspråk resulterar i att lokaliseringen av täkter är ytterst viktig, och en bedömning av områdets miljö- och naturvärden måste beaktas. Efterbehandling av täkter kan i och för sig skapa nya livsmiljöer för nya arter, men den biologiska mångfalden gynnas inte. Täktverksamhet är en irreversibel process, varför man ska vara mycket aktsam med att utnyttja den.

Från början reglerades täktverksamheter med syfte att skydda landskapsbilden, men sedan 2005 prövas täkter enligt samma bestämmelser som gäller för miljöfarlig verksamhet. Man behöll dock några specialtillägg för täkter, såsom behovsprövningsregeln och stoppregeln (9 kap. 6 a § MB). Behovsprövningsregeln innebär att man vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt ska väga behovet av materialet mot de skador på djur och växtlighet som täkten kan riskera att orsaka. Stoppregeln infördes som skydd för biologisk mångfald och innebär att tillstånd för en täkt inte får ges om den riskerar att hota rödlistade växt- eller djurarter.

2.1Regeringens förslag

Syftet med lagändringen är att minska företagens administrativa börda med 25 % till 2010 genom ett förenklat regelverk. För att uppnå detta föreslår regeringen att behovsprövningsregeln och stoppregeln avskaffas. Man föreslår även ett tillägg i bestämmelserna om täkt av naturgrus och torv.

Naturgrus är, som alla andra täktmaterial, en ändlig resurs, och den håller på att försvinna i många kommuner. Dessa grustäkter har en viktig funktion för att skydda grundvattnet då de fungerar som vattenrenare och vattenmagasin. Torv är en jordart som består av växtrester som undgått nedbrytning till följd av hämmat lufttillträde. Tidigare klassades torven som ett fossilt bränsle, men i dag är den klassad som en långsam förnybar energikälla.

2.2Riskerna med förslaget

Vi ser många risker med regeringens förslag då de är betydligt klenare än tidigare lagstiftning. Som tidigare påpekats innebär täktverksamhet stora påfrestningar på miljön och bör därför beaktas med största hänsyn. Ett borttagande av behovsprövningsregeln och stoppregeln innebär således negativa miljöeffekter. Ytterligare en aspekt som regeringen bör uppmärksamma är oklarheter i hur avvägningen mellan behovet och skadorna ska värderas, vilket leder till ökade administrativa kostnader och således inte uppfyller syftet med propositionen – nämligen att sänka de administrativa kostnaderna.

Det finns även en problematik i och med tillämpningen av 2–3 kap. miljöbalken. I och med borttagandet av stoppreglen urholkas skyddet för den biologiska mångfalden då det nya förslaget exkluderar täkter som tidigare omfattades av regeln.

Vi ställer oss positiva till införandet av en åtstramning av bestämmelserna om täkt av naturgrus och torv. Däremot väger det nya förslaget inte upp för de borttagna reglerna, vilket således innebär en ytterligare försvagning då alla täkter förutom naturgrus och torv exkluderas. Förslaget saknar även en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå i och med förändringen samt är för vagt utformat för att uppnå syftet med propositionen. Även här finner vi att regeringens syfte inte går att argumentera för då de nya avvägningarna är svåra att tillämpa och därför kräver större administrativa insatser. Vänsterpartiet avslår därför regeringens proposition 2008/09:144.

Stockholm den 23 mars 2009
Wiwi-Anne Johansson (v)
Peter Pedersen (v)	Kent Persson (v)
Gunilla Wahlén (v)