Ensamstående

Motion 2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1Innehållsförteckning1

2Förslag till riksdagsbeslut2

3Inledning3

4Uppvärdera föräldraskapet3

4.1Stöd för ensamstående föräldrar3

5Mer tid för barnen4

5.1300 barndagar för alla ettåringar4

5.2Reell etableringsfrihet inom barnomsorgen5

5.3Föräldrar skall också kunna få del av de kommunala barnomsorgspengarna i form av vårdnadsbidrag6

5.4En mångfald av barnomsorgsformer6

5.5Ökad kvalitet i förskoleverksamheten6

5.6Värna den öppna förskolan7

6Föräldraskap och arbetsliv7

6.1Stärkt skydd mot diskriminering vid föräldraledighet8

6.2Avlastning i hemmet - skattereduktion av hushållstjänster9

7Ensamstående förälders ekonomi9

7.1Man skall kunna leva på sin lön9

7.2Högre bostadsbidrag för barnfamiljer9

7.3Barntillägg i studiemedlen10

7.4Underhållsstöd10

7.5Tillfällig föräldrapenning11

8Gemensam vårdnad11

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd för ensamstående föräldrar.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barndagar som möjliggör för ensamstående föräldrar att bl.a. gå ner i arbetstid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet inom den öppna förskolan skall tas till vara och utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.2

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning i hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.3

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva på sin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.3

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att familjestödet skall ha en bättre fördelningspolitisk profil.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsstödet.

1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.

2 Yrkande 3 hänvisat till UbU.

3 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till SkU.

3 Inledning

Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov - behovet att bli sedd och inte vara utbytbar. Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar självfallet inte. Precis som i alla andra mänskliga sammanhang uppstår konflikter och misstag begås. Trots sina brister är familjen den viktigaste byggstenen i samhället och den livsform som har störst möjlighet att vara den lilla nära gemenskap som behövs för att den enskilda människan skall kunna växa.

Flera utredningar och undersökningar 1 har under åren bekräftat bilden av att familjer som består av en ensamstående med barn ofta är en utsatt grupp i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Dessa familjer har bl.a. drabbats hårt av arbetslöshet och av nedskärningarna under 90-talet. Ensamstående föräldrars situation ser många gånger annorlunda ut än situationen för de föräldrar som lever tillsammans. Ekonomiskt är det oftast kärvare och framförallt saknas ofta ett socialt nätverk. I Kristdemokraternas familjepolitik ingår som en viktig del att ta hänsyn till ensamstående föräldrars speciella situation och förutsättningar och beakta den när politiken utformas.

4 Uppvärdera föräldraskapet

Att vara förälder kan nog betraktas som den finaste uppgift man kan ha. Inget kan vara viktigare än att ge sitt barn trygghet och kärlek och därmed en bra start i livet. Att ikläda sig sitt föräldraansvar är en betydelsefull samhällsuppgift och som förälder skall man kunna kräva att man får goda förutsättningar för att klara den.

Att föräldrar vill göra det bästa för sina barn är en regel med mycket få undantag. Ingen känner sitt barn bättre än föräldrarna. Ingen kan avgöra bättre än föräldrarna vad som är bäst för det egna barnet. Denna grundsyn måste komma till klart uttryck i samhället. Vi vill uppvärdera föräldraskapets betydelse genom politiska beslut och genom attitydbildning.

4.1 Stöd för ensamstående föräldrar

Att i vardagen ensam försöka uppfylla alla de krav som ställs på en förälder kan många gånger vara svårt. Man förutsätts vara den som älskar, tröstar, sätter gränser, uppmuntrar och stöder, samtidigt som man kanske har ett krävande förvärvsarbete och dessutom ensamt ansvar för allt hemarbete. Många klarar det utmärkt med hjälp av stöd och kontakt med släktingar, vänner, arbetskamrater och andra i samma situation, men vila och avlastning är ändå nödvändigt. Att få tillfällig hjälp i hemmet när man själv eller barnet är sjukt kan vara särskilt betydelsefullt för ensamstående föräldrar. För den som inte har släktingar eller något annat nätverk bör samhället kunna erbjuda nätverksstöd i form av en stödperson eller en stödfamilj. Jourhavande dagmamma/pappa eller barnvakt kan vara en lösning, men också någon form av nätverksgrupper i bostadsområdet.

Alltfler familjecentraler växer upp i Sverige. Ofta sker ett samarbete mellan kommuner och landsting med personal från mödravård, barnavård, öppen förskola och socialtjänst. Syftet är att arbeta förebyggande bland barn och familjer för att erbjuda en mötesplats, främja god hälsa och stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Familjecentralerna skapar värdefulla kontaktnät. Självinitierade och självdrivna nätverksgrupper bildas ofta utifrån deltagarnas behov och önskemål. Grupperna kan rikta sig till unga föräldrar, ensamstående föräldrar, pappor, invandrare eller adoptivföräldrar. Kristdemokraterna ser mycket positivt på familjecentralsverksamheten och ser gärna att minst en central med god tillgänglighet finns i varje kommun. Staten bör stimulera huvudmännen att uppnå denna målsättning.

Kommunerna bör erbjuda alla föräldrar föräldrautbildning, inte bara när barnet är nyfött utan återkommande. Behovet av föräldrautbildning är stort, inte minst för unga föräldrar. Erfarenhet visar att det finns behov av uppdelade utbildningar för mammor och pappor. En familjecentral men också myndigheter i samverkan samt studieförbund och ideella organisationer kan anlitas som utförare.

5 Mer tid för barnen

5.1 300 barndagar för alla ettåringar

Många undersökningar visar att föräldrar vill ha mer tid med sina barn, speciellt under de första åren. Kristdemokraterna vill, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, ge föräldrar och kommuner resurser och laglig möjlighet att kunna skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla omsorgsformer.

Vid sidan av maxtaxan som förstärker ekonomin för dem som väljer dagens offentligt finansierade barnomsorg vill vi även införa något som vi kallar för barndagar. För varje barn som fyllt ett år tilldelas barnets föräldrar eller vårdnadshavare 300 barndagar - 150 till varje förälder. Varje barndag är värd 200 kronor. Barndagarna kan tas ut som hel, trefjärdedels, halv, fjärdedels eller åttondels dag. För varje veckodag kan också 2, 3 eller 4 barndagsbelopp tas ut, dvs maximalt 800 kronor per dag. En ensam vårdnadshavare får 300 barndagar.

Barndagarna kan tas ut samtidigt som en plats inom offentligt finansierad barnomsorg nyttjas på deltid, men inte om platsen nyttjas på heltid. Dagarna kan sparas tills barnet fyllt 12 år.

Barndagarna omfattar alla barn och ger föräldrar möjlighet att välja barnomsorg, minska sin arbetstid eller vara hemma under en längre del av barnens uppväxt.

Möjligheter och effekter med barndagarna

• Föräldern ges stor beslutsmakt över stödet. Hon/han kan själv välja ersättningsnivå beroende på under hur lång tid hon/han tar ut barndagarna.

• Det blir nu möjligt för en ensamstående att korta arbetstiden även efter föräldraförsäkringen och kombinera uttag av barndagar med kommunal barnomsorg.

• Det blir nu möjligt för en ensamstående förälder att förlänga tiden hemma med barnet.

• Det blir nu möjligt att anlita någon annan för barnomsorgen: privat föräldrakooperativ, grannar, mor- eller farföräldrar, eller barnomsorg på den egna arbetsplatsen. Många nya alternativ kommer att kunna växa fram utifrån familjens önskemål.

• Barndagarna utgår med samma totalbelopp per barn, vilket gör att den skeva resursfördelningen i föräldraförsäkringen inte permanentas.

• Ett antal barndagar kan sparas och användas som kontaktdagar under barnets skolår.

5.2 Reell etableringsfrihet inom barnomsorgen

Barn är olika, därför behövs också olika typer av barnomsorg. I syfte att främja mångfald och utveckling av barnomsorgsverksamhet anser vi att full etableringsfrihet skall råda inom barnomsorgen på liknande sätt som gäller för förskoleklass och friskolor. Det innebär att kommunerna skall ha skyldighet att tillhandahålla ett pengsystem som möjliggör för av kommunen godkända utförare att bedriva barnomsorg. Kommunerna har i dag möjlighet att släppa fram denna typ av "friförskolor" eller "fridagis" och ett flertal kommuner har också infört sådana system. Till övervägande del saknas dock reella möjligheter att starta och bedriva barnomsorg i konkurrens med den kommunala i de kommuner som valt att inte nyttja den möjlighet som lagen ger.

Vi anser att för barnomsorgsverksamheter som kommunen godkänt skall ett bidrag betalas per barn som inte oskäligt avviker från kommunens egna kostnader per barn i motsvarande verksamhet. Denna förändring inarbetas genom en enkel förändring i skollagen, 2 kap. 17 §. Med en sådan förändring kommer en mängd nya enskilt drivna verksamheter att kunna växa fram som tillgodoser föräldrars skiftande behov och önskemål av (extern) barnomsorg när de själva förvärvsarbetar.

5.3 Föräldrar skall också kunna få del av de kommunala barnomsorgspengarna i form av vårdnadsbidrag

Hos många föräldrar finns en stark vilja att få ta del av det offentliga stödet till barnomsorg för att själva ta hand om barnen när de är små. I flera kommuner har folkomröstningar genomförts som klart visar detta. I några kommuner finns även en stark politisk vilja att tillmötesgå föräldrarnas önskemål, men detta omöjliggörs alltså av den socialdemokratiska regeringen som vägrar ändra nuvarande lagstiftning.

Kristdemokraterna vill ge alla barn rätt att få del av kommunernas stöd till barnomsorg. Kommunerna skall därför ha skyldighet att erbjuda ekonomiskt stöd även till de föräldrar som själva tar hand om sina barn. Stödet bör uppgå till 80 procent av den genomsnittliga nettokostnaden för en plats i den kommunala barnomsorgen. Skyldigheten för kommunerna att införa s.k. kommunala vårdnadsbidrag bör gälla för barn vars föräldrars föräldrapenning- och barndagar tagit slut. Totalt 60 barndagar skall dock undantas från denna regel och får sparas för att användas senare under barnets uppväxt. Liknande barnomsorgsmodeller är redan omsatta i praktiken i Norge, Finland och Danmark.

Den samlade ekonomiska effekten för kommunerna av ett införande av barndagar och en skyldighet att erbjuda föräldrar kommunala vårdnadsbidrag bedömer vi som positiv. Barndagarna kommer att minska trycket på den kommunala barnomsorgen, och med stor sannolikhet även de kommunala vårdnadsbidragen om man ser till de önskemål småbarnsföräldrar ger uttryck för. Anslagen för att finansiera barndagarna och stimulera kommunernas införande av kommunala vårdnadsbidrag redovisas i Kristdemokraternas budgetalternativ.

5.4 En mångfald av barnomsorgsformer

För att alla föräldrar skall finna barnomsorgsalternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Som komplement till föräldrarnas omsorg vill vi därför erbjuda en mångfald av barnomsorgsformer med olika inriktning och huvudmän: familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem. Detta ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. På samma sätt som eget val (pengsystem/"kundval") fungerar inom skolväsendet, det vill säga att pengarna följer barnet, bör det fungera inom barnomsorgen.

5.5 Ökad kvalitet i förskoleverksamheten

Det är viktigt att förskoleverksamhetenutvecklas så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas. Insikten om barns behov måste styra planeringen när det gäller gruppstorlekar, lokalernas och omgivningens utformning samt kontinuiteten i verksamheten. Såväl kommunala som privata barnomsorgsalternativ skall bedrivas med kvalitetskontroll.

Socialdemokraternas ensidiga styrning av subventioner till förskolan har lett till den förväntade effekten att många barns vistelsetid ökat och att fler barn ställts i kö till en förskoleplats. Barngruppernas storlek har på många håll för länge sedan passerat gränsen för vad som är acceptabelt. Varje kommun bör åläggas att lägga fast ett tak för hur stora barngrupperna för olika åldersgrupper får vara. Det skall uppdras åt Skolverket att ta fram rådgivande riktlinjer för kommunens beslut.

Med den politik som Kristdemokraterna vill genomföra för ökad mångfald, rättvisare styrning av de offentliga subventionerna och garanterade deltidstaxor kommer trycket på förskolan att minska. Därigenom möjliggörs en högre kvalitet genom bl.a. mindre antal barn per grupp, särskilt i småbarnsgrupperna.

5.6 Värna den öppna förskolan

Öppna förskolan bärs av en idé som innebär att förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare och andra vuxna som besöker den skall vara med och utforma verksamhet och innehåll. Detta leder till ansvar, trivsel, ökad delaktighet och engagemang från olika vuxna. Den öppna förskolan är många gånger en stor tillgång för ensamstående föräldrar eftersom den ger möjlighet att bygga nätverk. Med den socialdemokratiska regeringens politik är risken uppenbar att andra barnomsorgsformer än den kommunala förskolan försvinner, t.ex. familjedaghem och öppna förskolor. Många kommuner har redan lagt ner öppna förskolor och familjedaghem för att kunna finansiera förskolan som är obligatorisk för kommunerna. Den socialdemokratiska regeringen hävdade vid införandet av den allmänna förskolan den 1 januari 2003 att den främst skulle få betydelse för barn i landsbygdskommuner och övriga mindre kommuner, barn till föräldralediga, invandrarbarn, barn i utsatta bostadsområden och barn till hemarbetande. Det är just dessa grupper som den öppna förskolan riktar sig till och fått stor respons hos. Socialdemokraterna väljer att riva ner ett fungerande system till förmån för sin egen modell utan hänsyn till föräldrarnas och kommunernas önskemål och behov. Kristdemokraterna anser, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, att arbetet som görs inom den öppna förskolan bör tas tillvara och vidareutvecklas.

6 Föräldraskap och arbetsliv

För ensamstående föräldrar är det extra viktigt att det finns gynnsamma ekonomiska förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv efter eget val. Familjer är olika och har olika behov. Konsekvensen av detta blir att det som passar den ena familjen kanske inte fungerar i en annan. Ledstjärnan i konstruktionen av systemen måste vara att varje familj så långt möjligt får hitta lösningar som passar de egna behoven.

Genom våra barndagar har vi utformat det ekonomiska stödet till barnfamiljerna så att det blir möjligt för t.ex. en ensamstående förälder med låg inkomst att gå ner i arbetstid under småbarnsåren. Dessutom innebär det att valmöjligheterna för föräldern ökar att utifrån egna önskemål och barnets behov välja en typ av barnomsorgsform som idag inte subventioneras.

Vid sidan av barndagarna vill vi ha en generös föräldraförsäkring. Kristdemokraterna föreslår att grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 230 kronor per dag. Vi har tidigare krävt en höjning av taket i föräldraförsäkringen och välkomnar således den aviserade höjningen till 10 prisbasbelopp år 2006.

Som en konsekvens av att vi vill göra det möjligt för den som vill förlänga tiden tillsammans med sina barn när de är små bör rätten till tjänstledighet utökas. Man ska inte behöva säga upp sig för att kunna göra detta. Den lagstadgade rätten till hel tjänstledighet när man blir förälder bör därför förlängas från dagens ett och ett halvt år till tre år. Rätten till en fjärdedels tjänstledighet bör också utökas från åtta år till tolv år. Det förbättrar möjligheterna för de föräldrar som såönskar att finnas till hands även för sina 8-12-åringar efter skoldagens slut.

6.1 Stärkt skydd mot diskriminering vid föräldraledighet

Barn skall välkomnas av det omgivande samhället. Kvinnor som blir gravida skall kunna känna trygghet i att graviditeten inte betraktas som hinder på arbetsmarknaden. Antalet anmälningar till JämO om misstänkt diskriminering i samband med graviditet och föräldraskap har ökat de senaste åren. Kristdemokraterna anser att alla typer av hinder eller diskriminering som män eller kvinnor riskerar att utsättas för under tiden för graviditet/föräldraledighet eller efter återvändandet till arbetet måste bekämpas.

Jämställdhetslagen 5 § stadgar att arbetsgivare skall uppmuntra föräldraledighet och underlätta den. Detta är en generell bestämmelse och sanktionsmöjlighet finns ej. Prejudicerande domar saknas, varför lagen blir tämligen uddlös. I utredningen "Hållfast arbetsrätt - för ett föränderligt arbetsliv" föreslås två konkreta åtgärder; dels att ett särskilt förbud mot diskriminering av föräldralediga införs i föräldraledighetslagen, dels att uppsägningstiden vid uppsägning på grund av arbetsbrist av anställd som är helt föräldraledig börjar löpa först när arbetstagaren helt eller delvis återupptar sitt arbete. Kristdemokraterna bedömer att dessa förslag är viktiga och rimliga för att motverka den diskriminering som finns mot föräldralediga.

EU:s ministerråd har enats om att garantera rätten att återuppta sitt arbete utan försämrade villkor efter föräldraledighet. Man skall också få tillgodoräkna sig förbättringar, såsom generella lönehöjningar, som arbetskamraterna erhållit under tiden. Idag kan föräldraledigheten vägas in som skäl för en förändring av tjänsten, vilket nu inte blir förenligt med de nya EU-reglerna. En skärpning av svensk lagstiftning i denna riktning ser vi som ett led i vårt arbete för att vård av barn skall ses som ett meritvärde även på arbetsmarknaden.

6.2 Avlastning i hemmet - skattereduktion av hushållstjänster

För många familjer som måste satsa mycket tid och kraft på sitt förvärvsarbete kan det bli en omöjlig uppgift att också hinna med hem och hushållsarbete. För småbarnsföräldrar och ensamstående föräldrar är dubbelarbete ofta mycket påfrestande. När man är hemma skulle man istället vilja prioritera tid med barnen. Ett sätt att stödja familjen är att utforma beskattningen så att det går att köpa vita hushållstjänster till ett rimligt pris. Detta skulle få en rad omedelbara och positiva effekter. En rimlig beskattning av hushållstjänster skulle möjliggöra även för dem med normala inkomster att köpa dessa tjänster. Det skulle också medföra att de personer, ofta kvinnor, som idag utför sådana hushållstjänster på en svart marknad skulle få vita jobb och därmed en betydande trygghet i form av lön, pension, försäkringar osv.

7 Ensamstående förälders ekonomi

7.1 Man skall kunna leva på sin lön

Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. En heltidsanställd skall inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Dagens skattesystem gör att många lågavlönade inte klarar sig på sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får en möjlighet att få kontroll över sin ekonomiska situation. Kristdemokraterna föreslår införande av ett rejält förvärvsavdrag om sex procent för alla låg- och medelinkomsttagare. Dessutom införs ett särskilt förvärvsavdrag för dem med mycket låga inkomster. Sammantaget innebär det cirka 200 kronor mer per månad, eller 2 400 kronor per år, för en person med låg inkomst.

7.2 Högre bostadsbidrag för barnfamiljer

Bostadsbidraget har skurits ner kraftigt de senaste åren med socialdemokraterna i regeringsställning. Kristdemokraterna menar att familjestöden måste ha en bättre fördelningspolitisk profil. Därför vill vi att den särskilda barnrelaterade delen av bostadsbidraget höjs med 100 kr per barn och månad. Eftersom bostadsbidraget är inkomstrelaterat, gynnar denna höjning dem som bäst behöver det. Genom förbättringarna i bostadsbidraget får familjer med låga inkomster ett stöd ända tills barnen fyller 18 år.

7.3 Barntillägg i studiemedlen

I dag finns det ett stort antal studenter på högskolenivå som har barn. Trygghetssystemen har dessvärre inte varit anpassade till denna grupp och deras behov. I januari 2004 presenterades en studiesocial utredning 2 som visar att 60 procent av ensamstående studenter med barn tvingas söka socialbidrag någon gång under året. Det är ett grundläggande fel i systemet när så många är hänvisade till socialbidrag för att kunna klara sin vardag, trots heltidsstudier. Som en del av det livslånga lärandet måste det skapas möjligheter och utrymme för föräldrar att våga ta steget att vidareutbilda sig. Därför har vi länge föreslagit att ett barntillägg införs i studiemedlen för studerande. Regeringen har nu aviserat en liknande satsning dock utan att precisera utformningen av systemet. Kristdemokraterna kommer att följa utvecklingen i denna fråga.

7.4 Underhållsstöd

Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kronor per barn och månad till särlevande föräldrars barn, t.o.m. den månad då barnet fyller 18 år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation där paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till boföräldern och sedan skall beloppet återbetalas av den bidragsskyldige.

Problemen kring ensamstående föräldrars ekonomiska situation respektive bidragsskyldigas situation har diskuterats flitigt de senaste åren. Vissa regelförändringar har skett men inget som lett till några förbättringar. Frågan om underhållsstödet har under de senaste åren behandlats i två utredningar "Ur Fattigdomsfällan" (SOU 2001:24) samt "Ett reformerat underhållsstöd" (SOU 2003:42). Någon proposition med anledning av utredningarna har ännu ej lämnats till riksdagen.

För ensamstående låginkomsttagare är en höjning av underhållsstödet viktig och därför välkomnar vi den höjning som aviserats. Samtidigt påverkas de underhållsskyldiga föräldrarnas många gånger ansträngda ekonomi av detta. Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja barnet måste beaktas. Vi utvecklar detta i motionen "Underhållsskyldigas situation".

7.5 Tillfällig föräldrapenning

Den tillfälliga föräldrapenningen är en ersättning som man kan få t.ex. när barnet är sjukt. Skyddet gäller tills barnet fyllt 12 år, i vissa fall upp till 16 år. Föräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning utbetalas för ytterligare 60 dagar per barn och år, men inte vid ordinarie vårdares sjukdom. Det har uppmärksammats att familjer som har barn som är sjuka ofta, eller då barn är sjuka en längre tid, kan få det svårt rent ekonomiskt. Är man dessutom ensamstående kan situationen bli än mer bekymmersam. Kristdemokraterna har därför i flera motioner krävt att frågan om hur tillfällig föräldrapenning slår mot familjer med barn som är sjuka ofta och/eller länge skall utredas. Regeringen har gått oss till mötes på denna punkt och aviserar en förbättring av systemet för dessa familjer.

8 Gemensam vårdnad

Det är otillfredsställande och djupt olyckligt att så många barn förlorar vardagskontakten med den ene föräldern vid en skilsmässa/separation. Barnet behöver och har rätt till båda sina föräldrar. Generellt bör således gemensam vårdnad om barnet vara det som skapar bäst förutsättningar för en fortsatt vardagskontakt med båda föräldrarna. Samtidigt som gemensam vårdnad är bra i de fall föräldrarna är överens har lagändringen från 1998 visat sig medföra negativa konsekvenser för barnen. En förälder som t.ex. tvingas bryta upp på grund av missbruk, misshandel eller övergrepp kan använda lagen om gemensam vårdnad som ett lagligt instrument att ifrågasätta varje beslut som rör barnet. Barnen blir i detta sammanhang offret och de redan utsatta barnen hamnar i en ännu svårare situation.

Redan i april 2000 tog därför riksdagen ställning för en skyndsam översyn av vårdnadslagen. Kristdemokraterna har sedan dess skrivit upprepade motioner och frågor till regeringen för att skynda på processen. En utredning tillsattes äntligen år 2002 som skall redovisa sitt resultat i slutet av 2004. Kristdemokraterna kommer att följa utvecklingen i denna fråga noga.

Stockholm den 5 oktober 2004
Torsten Lindström (kd)
Inger Davidson (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Sven Brus (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Dan Kihlström (kd)
Olle Sandahl (kd)

[1]	Kommittén för välfärdsbokslut. 2001./"Ekonomiskt utsatta barn". Ds 2004:41
[2]	Studerande och trygghetssystemet. SOU 2003:130