Eritrianska asylsökandes mänskliga rättigheter

Motion 2003/04:U216 av Lars Ohly m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bör göra sitt yttersta för att få den svenske journalisten och svenske medborgaren Dawit Issac frigiven.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den ger Migrationsverket och Utlänningsnämnden i uppdrag att informera sig om den allvarliga bristen på respekt för mänskliga rättigheter i Eritrea och situationens allvar för asylsökande eritreaner.

2 Befrielse utan frihet

Eritrea blev en självständig stat 1991. Sedan dess har inga demokratiska val avhållits i landet. Avsikten var att ett första demokratiskt val skulle ha ägt rum 1998. Detta sköts dock upp. Krig med Etiopien utbröt. Meningen var att val skulle hållas 2001. Men inget val ägde rum. I stället inleddes arresteringar och förföljelser av den opposition som allt intensivare menade att det var hög tid att demokratiska val genomfördes. Bland annat arresterades och fängslades flera ministrar i regeringen och åtskilliga höga regeringstjänstemän. I dag styrs landet av en liten grupp kring presidenten Ysaiha Afewerki. En mer detaljerad redogörelse för denna utveckling finns i förra årets motion om Eritrea från Vänsterpartiet.

Någon förbättring har under det gångna året inte kunnat skönjas i Eritrea när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Några ansträngningar för att genomföra demokratiska val har inte gjorts. i stället har det politiska förtrycket ökat. Människor har kidnappats och försvunnit, tusentals eritreaner har flytt till grannländerna, till Europa – bland annat till Sverige.

3 Specialdomstolar och konflikter i stället för demokrati

I förra årets motion beskrev vi den specialdomstol som president Afewerki inrättat och som saknar allt släktskap med en domstol i ett rättssamhälle. Anklagade döms till hårda straff utan att vittnen inkallas, utan att den anklagade har rätt till försvar.

Etiopiens angrepp på Eritrea stred mot folkrätten. Det var ett krig där en stor del av Eritrea skövlades av etiopiska trupper. Kriget kostade över 100 000 människor livet. Algeriet fick i uppdrag att medla i konflikten. I år fastslog Internationella domstolen i Haag att det landområde, Badme, som kriget handlat om skulle tillfalla Eritrea. Vänsterpartiet tog ställning i denna konflikt och fördömde Etiopiens angrepp som ett brott mot folkrätten.

Men kriget med Etiopien har följts av andra konflikter med Eritreas grannländer, vilka dock inte har fått militära uttryck. Eritrea har varit i konflikt med grannarna Sudan och Yemen.

Av krigen och spänningarna i relationerna till grannländerna följer en omfattande och kostsam militär mobilisering som drabbar landets ekonomi och befolkning mycket hårt.

Att driva konflikter med grannarna har jämte förtryck av oppositionella blivit president Afewerkis metod för att undvika att bli ifrågasatt i ett demokratiskt val.

Hur illa det är ställt med de demokratiska rättigheterna framgår bland annat av att den svenske journalisten med dubbelt medborgarskap i Sverige och Eritrea, Dawit Issac, sedan lång tid tillbaka sitter inspärrad i Eritrea utan dom och rannsakan för att han skrivit om situationen i Eritrea i svensk press.

Den svenska regeringen bör göra sitt yttersta för att få Dawit Issac, som endast utövat sitt yrke och sin demokratiska plikt som journalist, frigiven.

Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.

4 Allvetande svenska myndigheter

De flesta eritreanska asylsökande i Sverige har trots den totala rättslösheten och trots den fullständiga bristen på respekt för mänskliga rättigheter i Eritrea av Migrationsverket och Utlänningsnämnden erhållit beslut om avvisning ur Sverige till Eritrea. Den vanliga orsaken till dessa beslut är att dessa båda instanser bedömer dessa eritreaners situation utifrån att de asylsökande bara kommer att bestraffas med alternativt fängelse eller böter.

Är det rimligt att föreställa sig att det svenska Migrationsverket och den svenska Utlänningsnämnden kan veta vilka straffsatser en despotisk regim, som handlar bortom alla principer för en rättsstat, utmäter åt från Sverige återdeporterade politiska flyktingar? (I så fall vet Migrationsverket och Utlänningsnämnden mer än Gud.)

Den svenska regeringen har gång efter annan fastslagit att man värnar om de mänskliga rättigheterna. Men de myndigheter som skall efterleva dessa utfästelser tycks gång efter annan bortse från det faktum att även asylsökande har mänskliga rättigheter.

Migrationsverkets och Utlänningsnämndens uppträdande vittnar om att båda dessa myndigheter dels är okunniga om situationen i Eritrea, dels att man inte tar de asylsökandes mänskliga rättigheter på allvar.

Det är av stor vikt att den svenska regeringen ger Migrationsverket och Utlänningsnämnden i uppdrag att informera sig om den allvarliga bristen på respekt för mänskliga rättigheter i Eritrea och situationens allvar för asylsökande eritreaner.

Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2003
Lars Ohly (v)
Berit Jóhannesson (v)	Gudrun Schyman (v)
Karin Thorborg (v)	Sermin Özürküt (v)