Till innehåll på sidan

Ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn

Motion 1988/89:So625 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So625

av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson
(båda m)

Ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn

Statsbidraget och de regler som omger den kommunala barnomsorgen är
utformade så att det ej ger vare sig rättvisa eller valfrihet för de familjer
vars behov och önskemål ej ryms inom gällande system.

Om man tar hand om andras barn går det bra att få ersättning som
kommunal dagbarnvårdare. De egna barnen däremot får ej räknas med i
underlaget.

Det borgerliga förslaget om vårdnadsbidrag medför en ökad rättvisa och
möjlighet att välja barnomsorg. Det ger även de som önskar ett ekonomiskt
utrymme att själva ta hand om sina barn. Vi anser att vårdnadsbidraget
successivt skall byggas ut. Ett rimligt mål bör vara att detta utvidgas
till vad som motsvarar ersättningen per barn till en kommunal dagmamma.

Om förslaget till vårdnadsbidrag inte får majoritet i riksdagen bör andra
förändringar skyndsamt genomföras som gör det möjligt för dagbarnvårdare
att räkna in egna barn i underlaget för sin lön från kommunen.

Denna fråga har flera gånger varit uppe i kommunala sammanhang och
har då ansetts vara ett förtäckt vårdnadsbidrag som inte kan omfattas av
den kommunala kompetensen. Kammarrättens dom gällande Uppsalas
barnomsorg innebär en ny tolkning.

Kommunerna får enligt denna dom betala dagbarnvårdare för deras
egna barn. Barndagvårdaren måste dock ha minst lika många timmar för
andra barn som för sina egna. Detta innebär att lösningen endast passar
vissa dagbarnvårdare. En mor med fyra små barn passar inte in i den
modellen. Det är inte tillåtet för en dagbarnvårdare att ha mer än ett visst
antal förskolebarn. Andra lösningar bör sökas för att även dessa familjer
skall bli delaktiga i det allmännas stöd och inte bli ett offer för byråkratin.

Uppsalamodellen blir dyrbar för kommunerna eftersom inga statsbidrag
utgår till familjedaghemmets egna barn. En naturlig följd av domen borde
därför bli att statsbidrag skall utgå för att komma en bit på väg mot ett
rättvisare stöd till familjerna.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdares
egna barn i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 21 januari 1989

Ingrid Hemmingsson (m) Karl-Gösta Svenson (m)

Mot. 1988/89
So625

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdares egna barn i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdares egna barn i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.